Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner är en vanlig komplikation till kirurgi och orsakar lidande för patienten och extra kostnader för samhället. Preoperativ dusch är en viktig faktor som kan förhindra uppkomsten av komplikationer efter en operation. Sjuksköterskan ansvarar för att kunna anpassa informationen till patienten om den preoperativa duschen så att patienten känner sig välinformerad och trygg i situationen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur information om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen anpassas till patienten. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ induktiv ansats. Semistrukurerade intervjuer genomfördes med 11 sjuksköterskor. För analys av resultatet har kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004) använts.  Resultat: Studiens resultat visade att anpassad information om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen var viktig för att öka patientens känsla av trygghet och delaktighet. Att använda ett gemensamt språk med ord anpassade till patienten lyftes fram som viktigt för att kunna ge anpassad information. I intervjuerna framkom även att det fanns ett behov av skriftlig information på olika språk. Sjuksköterskorna var överens om att faktorer i arbetsmiljön – såsom tidspress, hög arbetsbelastning samt dåligt samarbete mellan avdelningar - var en stor anledning till att information blev bristfällig och nedprioriterades. Slutsats: Sjuksköterskornas information om den preoperativa duschen fokuserade främst på genomförandet och lite vikt las på varför den skulle göras. Att ha tid identifierades som en viktig förutsättning för att kunna anpassa information till patienten, och på så viss öka deras känslor av delaktighet och trygghet. Informationen om den preoperativa duschen nedprioriterades ofta på grund av att andra arbetsuppgifter ansågs viktigare. För att öka sjuksköterskornas förståelse för betydelsen av den preoperativa duschen skulle operationssjuksköterskan kunna dela med sig av sin kompetens och hjälpa till med utformandet av skriftlig information. / Background: Surgical site infections are common complications of surgery and causes suffering for the patient and extra costs for the society. The preoperative shower is an important factor that can prevent the occurrence of complications caused by surgery. The Registered Nurse is responsible to inform the patient about the preoperative shower so that the patient feels well-informed and safe in the situation.  Aim: The aim of this study is to explore how information about the implementation and the importance of the preoperative shower is adapted to the patient.  Method: Descriptive design with a qualitative inductive onset. Semi-structured interviews were conducted with 11 Registered Nurses. A qualitative content analysis inspired by Graneheim and Lundman (2004) was used for the analysis.  Result: The result showed that adapted information about the implementation and importance of the preoperative shower was important for enhancing the patient’s feeling of safety and participation. To use a common language with words adapted to the patient was regarded as important for the ability to give an adapted information. The necessity of written information in different languages was also identified in the interviews. The Registered Nurses agreed that factors in the work-environment – such as insufficient time, an extensive workload and poor co-operation between wards – were strong reasons causing information to become inadequate and not prioritised. Conclusion: The Registered Nurses information about the preoperative shower focused mainly on its implementation, and little on its importance. To be given time was identified as important for the ability to adept the information to the patient, and thus enhance the patients feeling of participation and safety. Information about the preoperative shower was often given lower priority due to other, higher prioritised, duties. To enhance the Registered Nurses understanding of the meaning of the preoperative shower the theater nurse could share their knowledge and be helpful in the design of written information.

Bakgrund: Preoperativ nutritionsbehandling har en betydande effekt på den postoperativa återhämtningen och hälsan hos patienten. Syfte: Beskriva i vilken utsträckning patienter, vilka genomgår elektiv kirurgi, får evidensbaserad omvårdnad i form av preoperativ nutritionsbehandling och vilka hinder som kan finnas för att följa riktlinjerna enligt de inkluderade sjuksköterskorna. Eventuella skillnader i genomförandet av den preoperativa nutritionsbehandlingen, beroende på om kirurgin utförs tidigt på morgonen eller inte, har också beskrivits. Metod: Deskriptiv med egenkonstruerad enkät. Enkäten innehåller fem frågor med förutbestämda svarsalternativ samt möjlighet till fri text. Fyra kirurgiska enheter sammankopplade på centraloperation på Akademiska sjukhuset i Uppsala utförde 114 elektiva operationer under datainsamlingsperioden. Av de 114 operationerna inkluderades totalt 103 enkäter. Resultat: 17,5 % av patienterna erhöll preoperativ nutritionsbehandling. Vid 8,7 % av operationerna visste inte ansvarig sjuksköterska om patienten fått behandlingen. Bland de orsaker som sjuksköterskor angav då någon av rekommendationerna inte följdes var “annan rutin på avdelning” (53,9%) mest förekommande. Nollhypotesen förkastas eftersom den preoperativa nutritionsbehandlingen genomförs oftare för patienter innan klockan 08.30 (30,7%) till skillnad från efter klockan 08.30 (4%). Slutsats: Evidensbaserade rekommendationer beträffande preoperativ nutritionsbehandling genomförs i låg utsträckning. Det förekommer också omvårdnadskillnader angående nutritionen över dygnet. Resultatet visar på bristande implementering och uppföljning av rutiner samt otillräckligt uppdaterad personal. Det är av betydelse att erinra sjuksköterskan om hennes kärnkompetenser och vad det innebär att tillgodose patienten en god vård, för att upprätthålla liv, främja hälsa och öka välbefinnande. / Background: Preoperative nutrition therapy has a significant effect on the postoperative recovery and health of the patient. Objective: To describe the extent patients, undergoing elective surgery, receive evidence-based preoperative nutrition treatment. Also to describe any possible barriers, by asking included nurses, why the guidelines were not executed. The aim was further to describe if there may be any differences in the implementation of the preoperative nutrition treatment, depending on if the surgery is planned before 8.30am or after. Method: Descriptive and the questionnaire was designed for this study. Four surgical units at Uppsala University Hospital performed 114 elective operations and a total of 103 questionnaires were valid data. Result: 17,5% of elective surgical patients received preoperative nutrition treatment. Among the reasons nurses indicated, when one of the recommendations was not executed, was the most common "other routines by department" (53.9%). In addition, the zero hypothesis is rejected because the preoperative nutritional treatment is performed more often for patients before 8:30 am (30,7%) compared to after (4%). Conclusion: Recommendations based on evidence and regarding preoperative nutrition treatment are conducted to a limited extent. There are also differences regarding the nutrition care throughout the day. The result shows lack of implementation and control of routines and insufficiently updated staff. It is important to remind the nurse of her core competencies and what it means to provide the patient with a good care in order to maintain life, promote health and increase well-being.

Bakgrund: Kirurgi orsakar smärta, men akut och postoperativ smärta skall behandlas skyndsamt och adekvat för att öka patientens välbefinnande och för att minska risken för komplikationer. Patienter behöver få kunskap i den preoperativa fasen för att utveckla en god förståelse för vårdprocessen. Detta ökar följsamhet med vårdplanen och ger en bra utgångspunkt för god smärtlindring och återhämtning. Teoretisk referensram utgörs av Margaretha Ekeberghs Lärande möten i vårdande kontexter som bygger på vårdvetenskaplig forskning med fokus på reflexion och lärande. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa påverkan av den preoperativa kommunikationen på den postoperativa smärtan. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod för studien där litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning valdes sju artiklar ut och användes i analysen. Resultat: Tre kategorier identifierades; delaktighet, kunskapsutveckling och behovet av smärtlindring. Resultatet visade att patienters känsla av inflytande påverkades av den preoperativa kommunikationen. Preoperativ kommunikation med adekvat och patient-anpassad information ökade patientens förståelse för vikten av smärtlindring och smärthantering. Det gjorde patienten delaktig i vårdprocessen och ledde sammantaget till positiva resultat, med minskad smärta, minskat behov av smärtlindrande läkemedel, minskade postoperativa komplikationer samt snabbare återgång till aktivitet som följd. Resultatet visade också att en kombination av skriftlig och muntlig information gav mest tillfredsställda patienter. Slutsats: Utifrån resultatet dras slutsaten att postoperativ smärta kan i positiv bemärkelse påverkas av preoperativ kommunikation. Det viktiga är inte vad som avhandlas utan att kommunikationen över huvud taget sker med patientens behov som utgångspunkt. Mer forskning inom området behövs

No description available.

Bakgrund: Illamående, kräkningar, smärta, muntorrhet, törst och hunger är vanliga postoperativa komplikationer som patienter upplever obehagliga och påfrestande vilket leder till lidande och försämrat välbefinnande. Preoperativ fasta är rutin i många verksamheter trots att forskning visar att det inte är nödvändigt. I riktlinjer för nutrition i samband med kirurgi beskrivs att preoperativ kolhydratrik dryck kan användas för att minska katabolism och insulinresistens postoperativt. Syfte: Att beskriva om, och i så fall i vilken utsträckning, preoperativ kolhydratrik dryck kan förbättra välbefinnandet postoperativt hos vuxna efter elektiv kirurgi. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design som presenterar 13 randomiserade kontrollerade studier.  Resultat: Effekten av interventionen vid postoperativt illamående och kräkningar kunde inte helt klargöras. Muntorrhet, törst och hunger visade sig minska signifikant i flertalet studier bland patienter som intagit en kolhydratrik dryck preoperativt. Inget tydligt resultat kunde påvisas vid smärta eller övriga utfall för välbefinnande som översikten undersökt.  Slutsats: Preoperativ kolhydratrik dryck kan bidra till bättre välbefinnande postoperativt gällande muntorrhet, törst och hunger hos kirurgiska patienter. Däremot kan interventionens effekt på postoperativt illamående, kräkningar och smärta inte helt klargöras då endast en tredjedel av inkluderade studier visar på signifikant minskning i interventionsgruppen. Sammantaget kan det konstateras att preoperativ kolhydratrik dryck bör administreras inför kirurgi då det till viss del kan öka välbefinnandet och minska lidandet postoperativt. / Background: Nausea, vomiting, pain, mouth dryness, and hunger are common postoperative complications that patients experience as unpleasant and testing. These variables are connected to suffering and decreased wellbeing. Standardised fasting routine is commonly used in a large number of areas despite the fact that research has proven this to be an unnecessary practice. Nutritional guidelines in surgery describe that preoperative oral carbohydrate drinks can be used to decrease catabolism and insulin resistance postoperatively. Aim: The purpose of this study aims to investigate whether, and to what extent, preoperative oral carbohydrate drinks can improve postoperative well-being in adults undergoing elective surgery. Method: A descriptive literature review of thirteen randomised control trials. Results: The influence of intervention in postoperative nausea and vomiting could not be determined. The symptoms of mouth dryness, thirst, and hunger were significantly lower in several studies among patients who received preoperative oral carbohydrate drinks. Examination of pain and other potential variables of well-being showed no conclusive results. Conclusion: Preoperative carbohydrate drinks can improve postoperative well-being significantly, particularly in mouth dryness, thirst, and hunger for surgical patients. The influence of intervention on postoperative nausea, vomiting and pain could not be determined since only one-third of the included studies presented a significant decrease in the aforementioned variables. Therefore, preoperative carbohydrate drinks should be administered preoperatively as a procedure in order to increase well-being and reduce suffering postoperatively to some extent.

Bakgrund: 50–75% av barnen som ska genomgå en operation drabbas avpreoperativ oro. Oron kan ge sig uttryck genom gråt, skrik eller att vilja gömma sig.Ett barn som känner oro tenderar dessutom att ej vilja samarbeta vid induktion.Syfte: Att undersöka tillgängliga interventioner och deras effekt på barnspreoperativa oro. Metod: Litteraturöversikt med 29 kvantitativa originalartiklar fråndatabaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO har kvalitetsgranskats och analyseratssystematiskt. Resultat: Litteraturöversikten visar att det finns varieradeinterventioner med varierande effekt på barns preoperativa oro. Interventioner meddistraktion i form av video eller spel via mobil eller surfplatta visade reduceradenivåer av oro. Vidare visade okontextuell lek med barnet inför och vid induktionockså på minskade nivåer av oro. Även information visade sig kunna reducera oro,dock ej konsekvent. Föräldrarnärvaro vid induktion reducerade inte oronkonsekvent. Att utföra interventioner i nära anslutning till själva induktionen gavvarierande effekt på orosnivåerna. Slutsats: Flera olika interventioner lyckadesreducera barns preoperativa oro. Varierande distraktioner, okontextuell lek och vissinformation gav mest lovande resultat. Vidare forskning motiveras för att ytterligarekunna påvisa specifika interventioners effekt, men också hur dessa potentiellt kankombineras med andra interventioner.

Introduktion: 50–75% av barn som ska genomgå operation upplever preoperativ oro. Barn har en större sårbarhet för stress och den preoperativa oron kan medföra konsekvenser med onödigt lidande och ett försvårat sövningsmoment preoperativt. Det kan även medföra mer smärta och ökad oro postoperativt. Sederande premedicinering är en av de vanligaste metoderna för att lindra barns oro preoperativt, men till följd av att läkemedelskonsumtionen då ökar kan alternativa lösningar vara av intresse. Syfte: Syftet var att undersöka olika preoperativa icke-farmakologiska metoders effekter för att minska oro hos barn i åldrarna två till tolv år. Metod: Denna allmänna litteraturöversikt granskar och analyserar 13 olika originalartiklar. Originalartiklarnas metod, resultat och diskussion jämfördes mot varandra för att undersöka effekterna av preoperativa icke-farmakologiska metoder som kan förebygga oro hos barn. Resultat: Analysering av de 13 studierna har resulterat i att ett flertal olika metoder funnits effektiva för syftet. Informationsundervisning har varit inriktningen i åtta studiers interventioner där sex av dessa visat på en signifikant lägre orosnivå i interventionsgruppen preoperativt jämfört med kontrollgruppen. Två av dessa åtta studier påvisade ingen signifikant skillnad i orosnivå. De resterande fem studier vars intervention inriktades på distraktion, påvisade två effektiva metoder där orosnivån signifikant minskades preoperativt efter intervention. Två studier påvisade ingen signifikant skillnad i orosnivån efter intervention, och en studie hade motsatt effekt med en ökad oro i interventionsgruppen preoperativt. Slutsats: Alternativ till icke-farmakologiska metoder för att lindra preoperativ oro hos barn har genom denna studie visat sig vara många. Informationsgivande undervisning och distraherande förberedelser kan konstateras effektiva i vissa utföranden inför barnoperationer och sövningsmoment. / Introduction: 50-75% of children undergoing surgery experience preoperative anxiety. Children are more vulnerable to stress, and preoperative anxiety can result in unnecessary suffering and a more complicated anaesthesia procedure. It can also result in more pain and increased anxiety postoperatively. Sedating premedication is one of the most common methods to reduce children’s preoperative anxiety, but alternative methods can be of interest because of the increase in medication consumption.  Aim: This study aimed to investigate different preoperative non-pharmacological methods and their effects on decreasing preoperative anxiety in children ages two to twelve years.  Method: This general literature review studies and analyses 13 original articles. The original article's methods, results and discussion are compared to investigate the effects of preoperative non-pharmacological methods to prevent anxiety in children.  Result: The analysing of the 13 studies have resulted in many different effective methods for the aim of this study. Informative education has been the aim of intervention in eight studies, where six of these have shown a significantly lower level of anxiety in the intervention group preoperatively compared to the control group. Two of the eight studies showed no significant difference in anxiety levels. The remaining five studies in which intervention aimed towards distraction showed two effective methods where anxiety decreased significantly preoperative after the intervention. Two studies showed no significant difference in measured anxiety after the intervention, and one study had the opposite effect with an increase of anxiety after the intervention, preoperatively.  Conclusion: Many alternatives to non-pharmacological methods to reduce preoperative anxiety have, through this study, been found. Informative education and distractive preparation can be established to affect some methods in the preparation of paediatric surgeries and anaesthetic procedures.

Risken för perioperativ oavsiktlig hypotermi ökar i samband med anestesi. Redan vid uppkomsten av mild hypotermi riskerar patienten att drabbas av flertalet komplikationer, rörande bland annat koagulation och sårläkning. Vidare kan hypotermin bidra till uppkomsten av postoperativ shivering, vilket patienten ofta upplever som mycket obehagligt. Avsaknaden av nationella riktlinjer, kring hanteringen av oavsiktlig hypotermi, medför brist på stringens i det perioperativa uppvärmningsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att belysa effekten av preoperativ uppvärmning för vuxna patienter under det perioperativa vårdförloppet. Metod: En integrativ litteraturöversikt skapades med utgångspunkt i fem sökord, vilka ansågs anknyta till studiens syfte och frågeställningar. Totalt 17 artiklar valdes ut och sammanställdes med hjälp av en integrativ analys. Resultat: Flertalet artiklar påvisade att preoperativ uppvärmning bidrog till en positivt förhöjd intraoperativ kärntemperatur. Vidare bidrog den preoperativa uppvärmningen till en ökad upplevelse av termal komfort och minskad oro under väntetiden inför operation. Slutsats: I likhet med flertalet internationella riktlinjer påvisade litteraturöversikten positiva effekter med preoperativ uppvärmning. Det åligger specialistsjuksköterskan att värna om den specifika omvårdnaden. Med hjälp av preoperativ uppvärmning kan specialistsjuksköterskan bidra till en tryggare och lugnare patient samt ett förbättrat perioperativt flöde med avseende på uppkomsten av oavsiktlig hypotermi.

Hälso- och sjukvården anses vara en högriskverksamhet som traditionellt sett saknar en utbredd säkerhetskultur liknande flygindustrins, vilken under en längre tid har arbetat med standardiserade arbetssätt för att förbättra säkerheten. För att undvika vårdskador och för att utveckla och kvalitetssäkra patientsäkerheten är det viktigt med fortsatt förbättringsarbete inom vården. En viktig checklista inom sjukvården är WHO:s checklista för säker kirurgi, som lanserades år 2008, och som har minskat mortalitet och postoperativa komplikationer avsevärt. Forskning har dock visat att checklistor inom perioperativ vård inte alltid används på ett korrekt sätt, delvis på grund av implementeringssvårigheter. På det för studien aktuella regionsjukhuset i Sverige används en preoperativ checklista för att säkerställa att patienten förbereds på rätt sätt inför operation. En mätning på den preoperativa enheten visade dock att 30 procent av patienterna hade en eller flera brister i de preoperativa åtgärderna. Det är viktigt då ofullständiga förberedelser inför kirurgi ökar postoperativa komplikationer och bidrar till ökad mortalitet. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån denna preoperativa checklista. En kvalitativ ansats valdes som metod, där två fokusgruppsintervjuer med totalt nio sjuksköterskor från två kirurgiska avdelningar genomfördes. Deltagarna var vana vid att arbeta med den preoperativa checklistan. Intervjuerna genomfördes som en semistrukturerad intervju med hjälp av en intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet. I resultatet identifierades tre huvudkategorier: Preoperativ checklista som arbetsredskap, Den preoperativa checklistans utformning och användbarhet samt Implementering och delaktighet. Slutsatsen är att sjuksköterskorna upplever den preoperativa checklistan som ett viktigt hjälpmedel för dem i den kliniska vardagen. Sjuksköterskorna upplever osäkerhet gällande hur, när och varför en del moment i checklistan utförs. Det fanns en tydlig koppling mellan deras erfarenhet och kunskap om preoperativa förberedelser och hur de upplevde att arbeta med checklistan. Då flera av sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet kring hur checklistan används har troligtvis implementeringen varit bristfällig. Studien visar med tydlighet att kliniskt verksamma sjuksköterskor önskar och skulle föredra checklistan i elektroniskt format. / Providing healthcare is a process that involves many risks, and unlike the airline industry which for some time has been using standardized approaches to improve safety, it lacks a widespread culture of risk management. Continual focus on improvement is necessary if risks are to be minimized and patient safety is to be assured. An important checklist in health care is the World Health Organization’s checklist for safe surgery, which was launched in 2008. It has been shown to have significantly reduced postoperative mortality and complications. Studies have shown however that checklists in perioperative care are not always used properly partly because of implementation difficulties. The Swedish regional hospital in this study has a preoperative checklist to ensure that patients are properly prepared for surgery. A study conducted in the preoperative unit of the hospital showed that 30 percent of patients had one or more deficiencies in preoperative preparation, as defined by the checklist. It is important because incomplete preparations for surgery increase postoperative complications and contribute to increased mortality. The aim of this study was to describe nurses' experiences of working with the preoperative checklist. The chosen method was a qualitative approach in which two focus group interviews with nine nurses from two surgical departments were held. The nurses were accustomed to working with the preoperative checklist. The interviews were conducted with an interview guide with semi-structured questions. Qualitative content analysis was used to analyse the material. The results identified three main categories: The preoperative checklist as a working tool, The preoperative checklist design and usability, and Implementation and participation. In conclusion, it was shown that nurses value the preoperative checklist as an important aid for them in everyday clinical practice, but that they were unsure about how, when and why some of the elements of the checklist were to be carried out. There was a clear link between nurses' experience and knowledge regarding the preoperative preparations and how they experienced working with the checklist. As several of the nurses experienced uncertainty about the usage of the checklist this may show that the implementation process was inadequate. The study also clearly showed that clinically active nurses would prefer to use the checklist in an electronic form.

Hur informeras en person inför ett elektivt kirurgiskt ingrepp på bästa sätt? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur patienter som ska genomgå elektiv kirurgi uppfattar den information de fått hemskickad tre till fyra veckor innan operation. Datainsamlingen genomfördes på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige och 19 patienter intervjuades. Metod för datainsamling var semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med stöd av en intervjuguide och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien visar att behov av information är individuellt och styrs av faktorer såsom tidigare vårderfarenhet, hur patienten tolkar information samt vilka känslor patienten upplever i samband med förestående ingrepp. Patientens upplevelse av kontroll är av vikt för hur denne upplever den preoperativa fasen. / What is the best manner of informing a person scheduled for elective surgery? The aim of this study was to investigate how patients scheduled for elective surgery perceive the written information received at home three to four weeks before surgery. Data was collected on a hospital ward in the south of Sweden and 19 patients were interviewed. The method of data collection was semistructured interviews supported by an interview guide. The interviews were analysed with content analysis. The conclusion of this study indicates that the need for information is individual and depends on factors such as previous patient experience, interpretation of the preparatory information and furthermore what emotions the patient has regarding the oncoming operation. The patient’s perception of control is important for how he or she experiences the preoperative phase.