Background: Patients who are going through a surgical intervention, almost always have some form of anxiety related to this. Pharmacological interventions are routinely used for treatment of preoperative anxiety. Although there are different forms of strategies and nursing interventions that can be used by the nurse anaesthesia to meet patients with preoperative anxiety. Purpose: To describe non-pharmacological nursing interventions utilized by nurse anesthetist to alleviate patients’ pre-operative anxiety. Design/Method: A literature review was performed. 23 studies with quantative method met the inclusion criteria and was included in the review. Result: A number of non-pharmacological nursing interventions reduces the preoperative anxiety in patients undergoing surgical intervention. The findings display interventions that all have a significant effect on preoperative anxiety: acupuncture, massage, aromatherapy, relaxation exercises, music therapy, supporting conversation, pre-recorded information, oral information and written information and education. Common for all these interventions is that they are all performed when the care-relationship according to Fundamentals of Care is established.  No research was found to illustrate any difference between men and women in how the preoperative anxiety is affected by these nursing interventions. Conclusion: Non-pharmacological nursing interventions prior to surgery alleviate the pre-operative anxiety in patients. By using relatively simple and inexpensive measures, individually adapted to the patient’s requirements, the preoperative anxiety can be relieved. There is a lack in knowledge regarding differences between how nursing interventions affects the pre-operative anxiety in men versus in women. / Bakgrund: Patienter som ska genomgå ett kirurgiskt ingrepp känner nästan alltid oro inför detta. Rutinmässigt används oftast farmakologisk behandling för att dämpa preoperativ oro. Det finns olika strategier och omvårdnadsåtgärder som anestesisjuksköterskan kan använda för att bemöta patienter med preoperativ oro.  Syfte: Syftet är att beskriva vilka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som används av anestesisjuksköterskor för att lindra patienters preoperativa oro.  Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats användes. 23 studier med kvantitativ metod mötte urvalskriterierna och inkluderades i studien. Huvudresultat: Ett flertal icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder minskar den preoperativa oron hos patienter som ska genomgå kirurgi. Resultatet visar interventioner som alla har signifikant effekt på den preoperativa oron; akupunktur, massage, aromterapi, avslappningsövningar, musikterapi, stödjande samtal, inspelad information, muntlig respektive skriftlig information och undervisning. Gemensamt för dessa interventioner är att de alla utförs när vårdrelationen enligt Fundamentals of Care är etablerad. Ingen forskning hittades som belyser eventuella skillnader mellan kvinnor respektive män i hur den preoperativa oron påverkas av omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder i anslutning till operation lindrar patienters preoperativa oro. Genom relativt enkla och billiga åtgärder anpassade efter individens önskemål kan den preoperativa oron minskas. Det saknas aktuell kunskap om skillnader i hur omvårdnadsåtgärder påverkar kvinnor respektive mäns preoperativa oro.

Anestesispersonalens möte med barn är ofta tidsbegränsat vilket ställer krav på anestesispersonalens förmåga att på kort tid kunna skapa trygghet och en grund för samarbete med barnet. Forskning har visat att barn känner stark oro preoperativt, kopplat till den högteknologiska vårdmiljön, bemötande och bristande förståelse för situationen. Rädsla och oro i samband med anestesi innebär ett stort lidande för barn och leder till försämrad postoperativ återhämtning. För att göra upplevelsen så bra som möjligt behöver anestesispersonalen ha kunskap om evidensbaserade arbetssätt som hjälper barn i vårdsituationen. Syftet var att beskriva hur anestesipersonal kan stödja barn inför och under anestesi induktionen. Metoden utgjordes av en metasyntes baserad på nio kvalitativa artiklar vilka analyserades enligt en modifierad metod av Sandelowski och Barossos metasummary. Resultatet genererade tre teman: Den mellan mänskliga relationen, användning av verktyg och strategier samt organisatoriska förutsättningar och anpassning av vårdmiljön. Under dessa följer åtta tillhörande subteman. För att stödja barnet inför anestesi behöver anestesipersonalen prioritera och avsätta tid för att kunna skapa en vårdande relation med barnet. Barnet bör hela tiden vara i fokus för den vård som ges och vårdsituationen behöver skräddarsys utifrån varje barns specifika önskemål och förutsättningar. Genom att anpassa sitt omhändertagande och såväl den fysiska som psykosociala vårdmiljön kan ett barnvänligt sammanhang skapas som främjar delaktighet i vården.

Vårdrelaterade infektioner är en vanlig komplikation och kan medföra stora eko-nomiska förluster och lidande för den som drabbas. Syftet med denna studie är att belysa i vilken grad de opererande klinikerna på UMAS använder sig av evidens-baserade preoperativa hygienriktlinjer. Hur ser hygienrutinerna ut på de opererande klinikerna och i vilken utsträckning har sjuksköterskan evidensbaserade kunskaper om hygienrutinerna? För att besvara syftet utfördes en empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats och riktlinjer samlades in och granskades. Studien innefattar 51 sjuksköterskor från 14 opererande avdelningar som inriktar sig på större elektiva kirurgiska ingrepp där helkroppstvätt utförs. Generellt tycks det råda oklarhet och brister i de preoperativa hygienrutinerna och i utformandet av riktlin-jer. Resultatet visar att helkroppstvätt utförs två gånger före operation. I nära hälften av fallen informeras patienten endast muntligt om tillvägagångssättet. Aktivt sökande av information sker i mindre omfattning. Kunskap som inhämtas kommer från kollegor, rutiner på avdelningen samt anvisningar från medicinskt ansvarig. Det verkar råda delade meningar om vem som har huvudansvaret för att hygienrutinerna är evidensbaserade på avdelningen. Endast fyra av avdelningarna har utformat skriftliga riktlinjer. De bristande hygienrutinerna som identifierats i studien kan utgöra en källa till stigande incidens av postoperativa infektioner. Genom att undersöka i vilken grad de opererande klinikerna utformar riktlinjer kan vårdkvaliteten höjas och de postoperativa infektionerna kan reduceras. / Cross infections are a common complication and can mean great economical loss and suffering for those inflicted. The aim of the study is to illuminate to what degree the surgical clinicals at UMAS apply evidence based preoperative hygiene guidelines. How do the hygiene routines look like and to what extent have nurses knowledge about the hygiene routines? A questionnaire was distributed and guidelines were collected and reviewed. The study includes 51 nurses from 14 surgical wardens that perform bigger elective surgical operation where whole body wash is executed. In general, the results uncover uncertainty about hygiene routines and demands on guidelines. Full body wash is usually executed two times before the operation. In almost half of the cases the patient is only informed orally about the procedure. Active search for information is used to a minor extent. Knowledge is mainly picked up from colleagues, warden routines and instructions from a medical responsible. There seem to exist some uncertainty about who has a main responsibility that evidence based hygiene routines are applied. Only four of the wardens can present written guidelines. The deficient hygiene routines, which have been identified, can mean a source to a higher incidence of postoperative infections. Improvement of the clinical guidelines and an increased compliance to evidence based knowledge could mean a reduction of postoperative infections. Keywords: Evidence based knowledge, guidelines, hygiene routines, postoperative infections, preoperative full body disinfection, questionnaire

Bakgrund. Daglig rökning är förknippad med en ökad risk för postoperativa komplikationer. Risken kan minskas genom att vara rökfri minst en månad innan en operation. Rökavvänjning är ett preventivt arbete, där sjuksköterskan förebygger komplikationer samt uppmuntrar till livsstilförändringar. Syfte. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att med hjälp av vetenskapliga studier belysa effektivitet av rökavvänjningsmetoder som används i samband med en operation. Metod. En systematisk litteraturstudie. Tre databaser: CINAHL, PubMed och The Cochrane Library användes. 10 randomiserade kontrollerade studier hittades. Dessa studier granskades kritiskt samt grupperades efter skillnader och likheter. Resultat. Det identifierades tre kategorier med hänsyn till rökavvänjningsmetod: samtalsstöd, farmakologiskt stöd och multikomponent stöd. Under varje kategori presenterades studiernas interventionseffektivitet efter deras uppföljningsintervall, vid operation, korttidseffektivitet samt långtidseffektivitet. Konklusion. Multikomponent stöd var mest effektivt under perioden vid operation. Farmakologiskt stöd (vareniklin) hade effekt först vid studiens korttids- och långtidsuppföljning. Samtalsstöd gav bäst effekt på rökavvänjningsarbetet, då effekten var signifikant märkbart både vid operationsdagen och ur långtidsperspektiv. / Background. Daily smoking is associated with an increased risk of postoperative complications. The risk can be reduced by being abstinent at least one month before surgery. Smoking cessation is a prevention work, where the nurse helps to prevent complications, and encourage lifestyle changes. Aim. The aim of this systematic literature review was, by examining scientific studies, to find and illustrate the effectiveness of smoking cessation methods for surgery patients. Method. A systematic literature review. Three computerized bases: CINAHL, PubMed and the Cochrane Library were used. 10 randomized controlled trials were found. These studies were reviewed critically and were sorted according to similarities and differences. Results. Three categories were identified according to smoking cessation method: counseling, pharmacological support and multi- component support. Under each category were presented effectiveness of interventions after their follow-up interval; during surgery, the short-term and long-term effectiveness. Conclusion. Multicomponent support was most effective during the surgery-period. Pharmacological support (varenicline) had effect only at studies short-term and long-term follow-up. Counseling gave the best effect on smoking cessation; the effect was significantly noticeable both at the day of surgery and the long-term perspective.

Bakgrund Tidigare studier visar att preoperativ oro och rädsla är vanligt förekommande bland barn. Maktlöshet och känslan av att förlora kontrollen är vanliga känslor hos barn som står inför en operation. Oron och rädslan påverkas också av att barn ofta har svårt att förstå operationsprocessen som de ska genomgå. Därför är det av vikt att öka kunskapen om vad som kan minska dessa känslor och lugna barnen i denna fas. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som kan minska barns oro och rädsla i den preoperativa fasen. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet baserades på 16 kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat I resultatet identifierades två huvudkategorier; information och distraktion, med underkategorierna skärmabaserad information, information i pappersform, informativ lek, musik som distraktion och lek som distraktion. Slutsats Resultatet visar exempel på omvårdnadsåtgärder och interventioner som har visat sig ha god effekt på barns preoperativa oro och rädsla. Information är en väsentlig del av förberedelsen av barn inför operation, och ges i fördel i olika format på ett anpassat sätt. Att distrahera barn genom musik och olika typ av lek är också en effektiv metod för att lugna barn inför operation. / Background Previous studies show that preoperative anxiety and fear is common among children. The feeling of powerlessness and losing control are common feelings in children facing surgery. The anxiety and fear is also affected by the fact that children often have difficulty understanding the surgical process that they are about to undergo. Therefore, it is important to have knowledge of what can reduce these feelings and calm the children in this phase. Aim The aim of this literature review was to describe what can reduce children’s anxiety and fear in the preoperative period. Method A structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The result was based on 16 quantitative articles that were quality reviewed and analyzed. Results In the result, two main categories were identified; information and distraction, with the subcategories screen-based information, paper-based information, informative play, music as distraction, and play as distraction. Conclusions The results show examples of nursing measures and interventions that have been shown to have a good effect on children´s preoperative anxiety and fear. Information is an essential part of preparing children for surgery and is preferably provided in various formats in an age-appropriate manner. Distracting children through music and different types of play is also an effective method to calm children before surgery.

Den information som operationssjuksköterskan förmedlar till patienten före, under och efter en elektiv kirurgisk operation kan minska patientens oro och risken för operativa komplikationer. Rätt information kan även minska antalet inställda elektiva kirurgiska ingrepp, förkorta patientens vårdtid samt minska antalet vårdskador och användningen av smärtmedicinering. Ändå är forskningen om vilken information som patienterna önskar i samband med elektiv kirurgi otillräcklig. Syftet med denna studie var därför att sammanställa kunskap om vilken information patienter som skall genomgå elektiv kirurgi har behov av. För att tillmötesgå syftet genomfördes en integrativ litteraturstudie utifrån 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativ och kvantitativ metod. Den integrativa litteraturstudien analyserades utifrån kvalitativ metod och strukturerades efter två huvudteman som benämndes heltäckande information samt Personcentrerad information. Resultatet visade att operationsteam och operationssjuksköterskor försökte tillmötesgå patienternas varierade och individuella behov av skriftlig och muntlig information under den preoperativa, operativa och postoperativa perioden i omsorgsvårdsprocessen. Under den preoperativa perioden ville patienterna främst få individualiserade verbala eller skriftliga svar på sina frågor. Under den postoperativa perioden ville patienterna få mer omfattande information än vad som i praktiken gavs. Patienterna ville få en så heltäckande, varierad och individanpassad verbal eller skriftlig information som möjligt. Emellertid förekom skillnader mellan operationsteamets och patienternas önskemål och sätt att tolka information. Patienterna ville få en mer personcentrerad och empatisk förståelse samt fullständig information om operationens långsiktiga resultat. När sådan information inte gavs fullt ut kunde patienterna känna sig otrygga inför operationen och ovissa i egenvården efter operationen. Slutsatsen blev därför att operationssjuksköterskan behöver ge information som tar mer hänsyn till patienternas varierade individuella informationsbehov och mer hänsyn till patienternas behov av psykologisk trygghet före/efter operationen. / The information the surgical nurse communicates to the patient before, during and after an elective surgical operation can reduce the patient's concern and the risk of operative complications. Correct information can also reduce the number of elective surgical procedures canceled, shorten the patient's care time, and reduce the number of medical injuries and the use of pain medication. Nevertheless, there is lacking research on what information patients want in conjunction with elective surgery. The purpose of this study was therefore to compile knowledge about what information patients who are to undergo elective surgery need. To meet the purpose, an integrative literature study was conducted on the basis of 15 scientific articles based on qualitative and quantitative method. The integrative literature study was analyzed using a qualitative method and structured according to two main themes called comprehensive information and person-centered information. The result showed that surgery teams and surgery nurses tried to meet patients' varied and individual needs for written and oral information during the preoperative, operative and postoperative period of the careprocess. During the preoperative period, patients primarily wanted more individualised verbal or written answers to their questions. During the postoperative period, patients wanted more comprehensive information than was provided in practice, and patients wanted as comprehensive, varied and individualized verbal or written information as possible. However, there were differences between the surgical team's and the patients' information preferences, where the patients could want a more person-centered and empathetic understanding as well as complete information about the long-term results of the operation. When such person-centered information was not fully provided, patients could feel insecure before the operation and uncertain in self-care after the operation. The conclusion was therefore that the surgical nurse needs to provide information that takes more account of the patients’ varied individual information needs and more consideration of the patients' sense of psychological security before/after the operation.

Bakgrund: Forskning visar att oro inför anestesi skapar ett stort vårdlidande och ger sämre utfall efter operation. Oro inför anestesi drabbar nästan hälften av alla patienter som genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Anestesisjuksköterskan har en viktig uppgift att minska patienters oro inför anestesi genom olika omvårdnadsstrategier. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva olika omvårdnadsstrategier för att lindra patienters oro inför anestesi. Metod: Kvantitativ litteraturstudie med systematisk ansats Resultat: Visar sju övergripande omvårdnadsstrategier som kan lindra oro inför anestesi. Muntlig information där patienten informerades av sjukvårdspersonal om vad som skulle hända innan anestesin. Videoinformation där patienten fick se informationsvideo om vad som ska hända. Preoperativt psykologiskt stöd. Musik där musik spelades innan anestesi. Avslappningsmetod som oroslindring. Beröring där patienter fick massage innan anestesi.  Slutsats: Studiens resultat visar sex omvårdnadsstrategier som kan implanteras inom anestesiologisk omvårdnad för att minska patienters oro inför anestesi. Det är viktigt att anestesisjuksköterskan kan lindra oro inför anestesi för att motverka det kortvariga lidandet som oron orsakar. Tidigare forskning visar att oroliga patienter har sämre postanestesiologiskt utfall. Framtida forskning bör fokusera på hur effektiva dessa omvårdnadsstrategier är. / Background: Studies show that anxiety associated with anesthesia creates a great deal of suffering and worsen surgical outcomes. Anxiety before anesthesia affects about half of all surgical patients. The anesthesiological nurse plays an important role in lessening patients anxiety before anesthesia using nursing care. Aim: The aim of this study was to describe nursing care strategies to lessen the patients anxiety before anesthesia. Metod: This study used a quantitative literature analysis with a systematic approach. Results: This study found six nursing strategies to reduce anxiety before anesthesia. Verbal information to patients about the procedure from health care personnel. Video information where patients watched a video detailing the procedure. Preoperative psychological support. Music which entailed that the patient listened to music before anesthesia. Relaxation exercises to mitigate anxiety. Physical contact where patients received massage before anesthesia.  Conclusion: This study shows that six different nursing strategies that can be implemented in anestesiological nursing to reduce patients anxiety before anesthesia. It is important that the anestesiological nurse is able to reduce patients anxiety before anesthesia to lessen the patients suffering. Previous studies also show that patients with anxiety have worse post-anesthesiological outcomes. Future research should aim to measure the effectiveness of the nursing strategies presented in this study.

Bakgrund: Information är en viktig del i anestesisjuksköterskans möte med patienten. Information som verktyg, syftar till en bättre omvårdnad och patientsäkerhet. Vid en sövning kontrolleras patienters luftväg och andning varvid halsont och heshet kan upplevas postoperativt. Postoperativt halsont och heshet är vanligt och drabbar flertalet patienter. Att ge preoperativ information om luftvägshantering samt eventuella postoperativa halsbesvär kan därför vara av betydelse för patienters välbefinnande. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av preoperativ information gällande luftvägshantering samt postoperativa halsbesvär. Metod: Kvalitativ intervjustudie. 8 semistrukturerade intervjuer genomfördes på patienter som opererats i generell anestesi. Resultat: Intervjuerna resulterade i tre olika kategorier med respektive underkategorier. Känslor inför operation; i en stressad situation kände patienterna förtroende och tillit samt att lugn och trygghet ingavs. Vikten av att avväga informationsmängd; vissa upplevde för mycket information, andra för lite och det är viktigt med individanpassad information efter vad respektive patient vill veta. Informationssätt; hur, när och var information ges, påverkar patienterna, kontinuerlig och kortfattad information med möjlighet att få ställa frågor upplevs positivt. Slutsats: Patienter är olika och reagerar olika på informationsmängd samt informationssätt. Det är därför viktigt att anpassa informationsmängden och ge individanpassad information format efter patienten. Att få ingående information om luftvägsförfarande upplevs av vissa som obehagligt. Information om postoperativa halsbesvär lugnar. / Background: Information is an important part of the nurse anesthetist’s encounterwith the patient. Information as a tool, aims for a better care and safety for the patient. During an anesthesia, the patients airway and breathing is controlled, wherein sore throat and hoarsness can occur post operative. Post operative sore throat and hoarsness are common and affect many patients. Giving preoperative information regarding airway management and probable postoperative sore throat inconvenience, can be of importance of the patients well-being. Objectives: To analyze patients experiences of preoperative information regarding airway management and postoperative throat inconvenience. Methods: Qualitative interviews study. 8 semi structured interviews, were conducted on patients who had been operated in general anesthesia. Results: The interviews resulted in three different categories with respectively sub categories. Feelings before surgery; in a stressful situation the patients felt confidence and trust, and also that calm and safety were submitted. The importance of estimating amount of information; some experienced too much information, others too little and that it is important with personalized information, fitted for what each and other patient wants to know. Means of information; where, when and how the information is given, affects the patients. Continious and concised information, with opportunity to ask questions, is experienced as positive. Conclusions: Patients are different and reacts different on the amount of information and means of information. It is therefor important to adjust the amount of information and to give personalized information suited for each and other patient. Given thorough information about airway management is experienced by some patients as unpleasant. Given information about postoperative throat inconvenience soothes.Keywords preoperative information; airway management; postoperative throatinconvenience; feelings; amount of information; means of information.

Introduktion: Anestesi på barn ställer anestesisjuksköterskan inför en komplex situation. Barn är oroliga inför det okända som ska hända. För att minska oron behöver anestesisjuksköterskan reducera deras nivå av oro. Föräldrarna tryggar barnen och tillsammans med dem ska anestesisjuksköterskan delge barnen trygghet. Syfte: Beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter i att bemöta och lindra oro hos barn som ska genomgå anestesi. Metod: En kvalitativ intervjustudie, innehåll analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Sammanlagt intervjuades 8 anestesisjuksköterskor med varierande ålder och yrkeserfarenhet. Resultat: Anestesisjuksköterskornas erfarenheter visade att skapa trygghet, ha ett avledande tillvägagångsätt och att utgå ifrån den egna professionen var viktigt för att bemöta och lindra oro. Att samarbeta med föräldrarna, skapa en relation till barnet och ha bra preoperativa förberedelser tycktes skapa trygghet hos både barnet och föräldern. De använde sig av avledande strategier för att flytta den negativa oron till något positivt. Den erfarenhet som anestesisjuksköterskorna hade gav dem en trygg grund i de situationer som inte var fullt så optimala. Då det inte fanns några färdiga mallar i hur de ska bemöta och lindra oro hos barn ansåg de flesta att ”fingertoppskänslan” har stor betydelse. Det viktiga var att hela tiden anpassa sig till barnet och ta den tid som behövdes. Slutsats: Studien belyste anestesisjuksköterskans erfarenhet av att bemöta och lindra oro hos barn. I resultatet framkom att anestesisjuksköterskan upplevde svårighet att bemöta oroliga barn samt att det var en svår situation de ställdes inför. Emellanåt kunde samarbetet med oroliga föräldrar vara svårt, dock kunde samarbetet förbättras om anestesisjuksköterskan och föräldern hade samma målbild. Det ställdes höga krav på kompetens och ödmjukhet samtidigt som anestesisjuksköterskan hade en viktig roll i att skapa trygghet hos barnen. / Introduction To prepare a child for anesthesia put the nurses in a complex situation. The child is worried about the unknow that is going to happen and therefore the nurse needs to reduce the child’s level of anxiety and worry. The parents are supposed to comfort the child and together with the nurse they should help the child to manage the difficult situation. Aim: Describe the anesthesia nurses experience in addressing and reducing anxiety in children who are about to undergo anesthesia. Method:A qualitative interview study of 8 nurses with different age and work experience where included and interviewed. Result: Based on the experience of the nurses it showed that the most important thing where to create comfort, use distractions and the ability to use their previous professional experience. To be able to cooperate with the parents, create a relationship with the child as well as excellent preoperative preparation seemed to create comfort in both the child and the parents. The nurses used distracting strategies to transfer the negative anxiety to something more positive.  Since there are no written guidelines of how to comfort children about to undergo anesthesia the nurses had to use and incorporate their previous experience as an anesthesia nurse. The nurses mentioned that it is crucial to be able to sense and evaluate the situation and then act based on the conclusion. The most important thing was to adapt and conform to the need of the child and not rush the process. Conclusion: The study highlighted the experience of the nurse’s preoperative care. The result showed that the nurses experienced difficulty to care for worried children as well as the complex situation they were presented with. Sometimes worried parents made the situation more complex for the anesthesia nurse since they were not able to cooperate and work together. However, the corporation could be improved if the anesthesia nurse and the parent had the same goal and a joint way of handling the situation. The anesthesia nurse were required to have high professional competence, advanced humility as well the ability to make sure that the child  is comfortable and relaxed.

Bakgrund: Att använda rätt preoperativ information till rätt patient är av yttersta vikt för att patienten ska känna delaktighet i sin egen vård. Vid operation av barn är det dessutom viktigt att informationen nås ut och förstås av både barnet och dess föräldrar. Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur föräldrar till de barn som opereras under narkos tycker att den preoperativa informationen i form av ett bildstöd fungerar och om det är skillnad mellan yngre och äldre barn. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats där en enkät delades ut till föräldrar vars barn opererats under narkos. Data samlades in under sex veckor. Urvalet var alla föräldrar (en per barn) till barn i ålder 1-10år. De familjer som var i behov av tolk exkluderades från studien. Enkätsvaren har analyserats i statistikprogrammet SPSS och redovisas både som tabeller och text. Den öppna frågan har analyserats genom innehållanalys. Resultat: Föräldrarna ansåg att deras barn förstått och blivit hjälpta av bildstödet. Även de själva ansåg att de haft nytta av det. Det skapade trygghet och delaktighet. De äldre barnen förstod informationen bättre än de yngre barnen. Slutsats: Att använda sig av ett bildstöd, som både skickas hem och som sedan används under operationsdagen skapar trygghet och delaktighet hos föräldrar och barn. / Background: Using the right preoperative information for the right patient is of the utmost importance for the patient to feel involved in their own care. In the operation of children, it is also important that the information is reached and understood by both the child and its parents. Purpose: The purpose of this study was to investigate how parents of the children who are operated under anesthesia find that the preoperative information in the form of an picture sheet works and if there is a difference between younger and older children. Method: The study has a quantitative approach where a questionnaire was distributed to parents whose children have undergone anesthesia for a period of six weeks. The selection was all parents (one per child) to children aged 1-10 years. The families in need of an interpreter were excluded from the study. The questionnaires responses have been analyzed in the statistics program SPSS and are reported both as tables and text. The open question has been analyzed through content analysis. Result: The parents felt that their children understood and were helped by the picture sheet. Even they themselves felt that they had benefited from it. It created security and participation. The older children understood the information better than the younger children. Conclusion: Using a picture sheet, which where sent both home and then used during the day, creates security and participation among parents and children.