Bakgrund: Artros är en av de ledande orsakerna till funktionshinder hos äldre vuxna. Träning är en grundsten i vanlig artrosbehandling, men vid uteblivna resultat kan protesoperation vara nödvändig. Träning inför höftprotesoperation kan minska dekonditionering och ge gynnsamma postoperativa utfall, men träningsupplägg och dos har inte undersökts tillräckligt noggrant för att säkerställa bäst effekt. Syfte: Att genom en systematisk litteraturstudie kartlägga hur preoperativ träning genomförts inför höftprotesoperation och dess påverkan på postoperative smärta och funktion. Metod: Sökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed, Cochrane och Web of Science för att identifiera relevanta artiklar. Grovsållning av artikelnamn och abstrakt utfördes individuellt av författarna i programmet “Rayyan”. Potentiellt relevanta artiklar lästes i fulltext innan dess relevans bedömdes. Därefter skedde granskningar av metodologisk kvalitet och forskningsetiken av inkluderade studier. Resultat: Tio RCT-studier inkluderades. Preoperativa interventioner bestod av styrketräning, konditionsträning, flexibilitetsträning, postural kontroll eller funktionell träning. Interventionerna och doseringen var olika tydligt beskrivna och utförda och med varierande effekt på både smärta och funktion. På grund av studiernas metodologiska brister användes endast fyra studier som underlag för slutsatser kring träningsupplägg och dos. Slutsats: Få studier har säkerställt tydlighet i träningsprogrammen, att träningen bygger på evidensbaserad rekommendation, progression och följsamhet. Frekvens och volym verkar till viss del kompensera för utebliven intensitet / Background: Osteoarthritis is one of the leading causes of disability among older adults. Exercise is a cornerstone in regular osteoarthritis treatment, but sometimes a joint replacement may be necessary. Training prior to hip replacement surgery can reduce patient deconditioning and produce positive postoperative results, but the type of training and dosage hasn’t been researched regarding best possible effects. Purpose: Through a systematic literature study survey the types of preoperative training used for hip replacement surgery and present results for postoperative pain and function. Method: Searches were conducted in the databases CINAHL, PubMed, Cochrane and Web of Science to identify relevant articles. Titles and abstracts were screened individually by the authors in the program “Rayyan”. Potentially relevant articles were read in full text. A review and examination regarding methodological quality and ethics of the included articles was conducted. Results: Ten RCT-studies were included. Preoperative interventions consisted of strength training, endurance training, flexibility training, postural control or functional training. Descriptions of interventions and dosage were at varying levels of detail. The effects on pain and function also varied. Due to insufficient methodological quality only four studies were used for conclusions regarding training intervention and dose. Conclusion: Few studies have clearly defined exercise programs, and lack evidence-based recommendations, progressive overload and compliance. Frequency and volume seem to partially compensate for lack of exercise intensity.

Bakgrund: Preoperativ förberdelse möjliggör barns trygghet och förhindrar oro och rädsla inför elektiv kirurgi. Barn har rätt till information och bör få den anpassad efter ålder och mognad. Föräldrars involvering i förberedelsen är avgörande för barns delaktighet. Som teoretisk referensram för studien användes Känsla av sammanhang-KASAM.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av möjligheterna för barns delaktighet i den proeperativa förberedelsen inför elektiv kirurgi. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats och utfördes genom enskilda intervjuer. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans modell för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrarnas upplevelser resulterade i tre kategorier; Behovet av den preoperativa informationen, Strategier för att förbereda och skapa delaktighet samt HInder för att skapa delaktighet, med sex tillhörande underkategorier.  Slutsats: Preoperativ information och förberedelse skiljs åt utifrån vilken information och förutsättningar barn och föräldrar får. Informationen bör vara barnanpassad med möjlighet för barnet att begripa, hantera och uppleva en meningsfullhet med förberedelsen. Genom tydligare grundläggande information i ett tidigt skede kan förutsättningarna för barns delaktighet öka. / Bakground: Preoperative preparation enables children´s sense of security and prevents from anxiety and fear prior to elective surgery. Children have the right to information and ought to get it adjusted to thier age and maturity. Parents´ participation in preparation is crusial for children´s involvement. As theoretical framework for the study Sence of coherence-SOC was used. Aim: Elucidate parents´ experiences of the possibilities of involving children in the preoperative preparation prior to elective surgery. Method: The study was performed with a qualitative approach and was conducted through individual interviews. The analysis was conducted according to Graneheim and Lundmans model for qualitative content analysis. Result: The parents´ experiences resulted in three categories; The need of the preoperative information, Strategies to prepare and create involvement along with Obstacles to create involvement. Conclusion: Preoperative information and preparation differs based on what kind of information and circumstances parents and children have. The information ought to be child adjusted with an opportunity for the child´s comprehensibility, manageability and experience a meaning with the preparation. By stronger foundational information in an early stage the conditions for children´s involvement can be enhanced.

Bakgrund: Personer som upplever rädsla och oro inför att genomgå generell anestesi är vanligt förekommande. Preoperativ rädsla och oro kan ha en negativ inverkan på patientens perioperativa process, både psykiskt och fysiskt. Det krävs utarbetade strategier och riktlinjer för hantering av rädsla och oro men forskning och dokumentation om strategier vid omvårdnad av patienter med rädsla och oro är sparsam. Syfte: Syftet med studien var att identifiera anestesisjuksköterskans strategier vid omvårdnad av patienter med rädsla och oro inför att genomgå generell anestesi. Design: Studien har genomförts med en kvalitativ och deskriptiv ansats. Metod: Data samlades in genom femton semistrukturerade individuella intervjuer. Data analyserades med kritisk incident teknik (CIT). CIT är en metod som används för att analysera beteenden eller handlingar i särskilda situationer som är avgörande för ett visst resultat. Dessa beteenden eller handlingar kallas för kritiska incidenter och analyseras i syfte att förbättra praktiska ageranden och lösa praktiska problem. Resultat: Sex viktiga strategier vid omvårdnad av patienter med rädsla och oro inför att genomgå generell anestesi identifierades. Dessa strategier var att beskriva förloppet och att samtala med patienten om dennes oro, att vara inkännande och anpassa vården, att balansera delaktighet och vägledning, att uppträda lugnt, planera och skapa en lugn miljö, att skapa en lättsam stämning och att sätta infart och ge läkemedel vid behov. Slutsats: Detta resultat kan bidra till att utveckla, öka och sprida kunskapen om strategier som kan användas vid omvårdnad av patienter med rädsla och oro inför att genomgå generell anestesi, vilket ökar möjligheten till att skapa en så god upplevelse som möjligt för patienten.

Bakgrund: Postoperativ sårinfektion är den näst vanligaste vårdrelaterade infektionen i Sverige och många kan undvikas genom förebyggande arbetssätt. En viktig preventiv åtgärd är den preoperativa duschen. Sjuksköterskor upplever tidsbrist och stress vilket hindrar dem från att ge patienter tillräckligt med information och hjälp kring proceduren och patienter avviker från riktlinjer vid utförandet på grund av ofullständig information. Operationssjuksköterskan är ansvarig för hygien och aseptik i operationssalen och framhåller vikten av preoperativa hygieniska förberedelserna fördet slutgiltiga resultatet av huddesinfektionen.  Motiv: Genom att belysa vårdavdelningssjuksköterskors erfarenheter av preoperativa dusch kan kunskap skapas om eventuella utmaningar samt om hur dessa problem kan förebyggas vilket i sin tur kan öka möjligheter för att främja en patientsäker vård.  Syfte: Syftet var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenhet av hygieniska preoperativa förberedelser av patient inför kirurgi. Metod: Semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper genomfördes med sjuksköterskor som arbetar på kirurgvårdavdelningar. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i ett tema och de fyra kategorierna: “Kluvenhet kring betydelsen av preoperativ dusch”, “Behov av tydligare riktlinjer på avdelningen”, “Behov av tydligare arbetsledning” och “Acceptans kring att inte följa riktlinjer”. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde hinder som kunskapsbrist, personalbrist och tidsbrist vid de preoperativa hygienförberedelserna, vilket skapade känslor av osäkerhet, frustration och uppgivenhet. De beskrev en önskan om att ha rätt förutsättningar för att kunna följa nationella riktlinjer och ge omvårdnad av god kvalitet. / Background: Postoperative surgical site infection is the second most common cross infection in Sweden and many can be avoided by preventive measures. An important preventive measure is the preoperative shower. Nurses experiences lack of time and stress which prevents them from giving the patient sufficient information and assistance through the procedure and patients deviate from the guidelines due to lack of information. The operating room nurse is responsible for aseptic and hygiene in the operating room and emphasizes the importance of the preoperative shower for the final result of the skin disinfection.  Motive: By illustrate surgical ward nurses’ experiences of preoperative shower, knowledge can be created about possible challenges and how these problems can be prevented, which in turn can increase opportunities to promote a patient-safe care.  Aim: The aim of the study is to describe surgical ward nurses’ experiences of hygienic preoperative preparations of patient before surgery.  Methods: Semi-structured interviews in focus groups with nurses in a surgical ward were conducted. Collected data were analyzed with qualitative content analysis.  Result: The results were presented in one theme and four categories: “Hesitation of the importance of preoperative shower”, “Need of clearer guidelines in the surgical ward”, “Need of clearer leadership” and “Acceptance of not following guidelines”.  Conclusion: The nurses experienced obstacles such as lack of knowledge, lack of personnel and lack of time in the preoperative hygiene preparations, which created feelings of insecurity, frustration and abandonment. They described a desire to have the right conditions to be able to follow national guidelines and provide a good quality care.

Bakgrund År 2018 utfördes 754 310 kirurgiska ingrepp på personer över 20 år, inom slutenvården i Sverige. För många patienter är kirurgiska ingrepp sammankopplat med en känsla av oro. Studier har visat att 60–80 procent av kirurgiska patienter är oroliga. Att som sjuksköterska lindra patientens oro inför ett kirurgiskt ingrepp samt skapa delaktighet kräver tid, kunskap och engagemang. Syfte Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner som kan ge patienten ökad delaktighet preoperativt. Metod En litteraturöversikt där sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Arton vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades med hjälp av integrerad analys samt kvalitetsgranskades och sorterades i teman efter vad de kom fram till. Resultat Resultaten i de inkluderade vetenskapliga artiklarna visade på vikten av tydlig och individanpassad information samt individanpassat bemötande av sjuksköterskorna preoperativt för att skapa delaktighet samt minska oron. De patienter som erhöll adekvat och tydlig information och där sjuksköterskan anammat personcentrerad omvårdnad genom individanpassat bemötande och kommunikation hjälpte patienterna att känna sig väl förberedda inför det kirurgiska ingreppet. Slutsats Individanpassat bemötande och individanpassad information till patienterna preoperativt är de omvårdnadsinterventioner som, resultatet i denna litteraturöversikt, visar på som mest effektiva ur patientens perspektiv. Att som sjuksköterska skapa en relation med patienten utifrån patientberättelsen och där identifiera patientens omvårdnadsbehov gällande grad och innehåll av information inför det kirurgiska ingreppet kan vara nyckeln till ökad delaktighet. / Background In 2018, 754 310 surgical procedures were performed on patients over 20 years old in the inpatient care in Sweden. For many patients, surgical procedures are associated with a feeling of anxiety. Studies have shown that 60-80 per cent of surgical patients suffer from anxiety. As a nurse, relieving the patients ́ anxiety prior to a surgical procedure and increasing patient participation requires time, knowledge and commitment. Aim The aim was to highlight nursing interventions that may encourage increased patient participation in preoperative care. Method A literature review where searches for scientific articles were made in PubMed and CINAHL. Eighteen scientific articles were selected and reviewed using an integrated analysis, examination of quality and then sorted by themes according to their findings. Result The results of the included scientific articles showed the importance of clear information and a person-centred approach from the nurses preoperatively to create participation and reduce anxiety. Patients who held adequate and clear information as well as when the nurse had a person-centred approach in both treatment and communication, entailed that the patients felt well prepared for the surgical procedure. Conclusion A person-centred approach and clear information to patients preoperatively are the nursing interventions shown to be most effective from the patient's perspective. This is the result of this literature review. As a nurse, establishing a relationship with the patient based on the patient's story and identifying the patient's need for care regarding the degree and content of information given prior to the surgical procedure, may be the key to increased patient participation.

Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat. Resultatet av studien blev att patienter generellt är nöjda med informationsmängden men önskar mer information om smärta och smärtbe-handling och om hur komplikationer kan förebyggas. / Information is an important part of a nurse’s work and her pedagogic skills are put to the test. Surgery is an important event in a patient’s life and it is well known that patients often are unsatisfied with the information they receive. The objective of this essay was to retrieve deeper knowledge of what information patients want before an operation and their experiences of the information they do receive. This was done by a literature review in which scientific articles were searched for, critically examined and the results from twelve finally chosen articles were com-piled into a common result. The result of the study was that patients generally are satisfied with the amount of information they receive but they wish more informa-tion about pain and pain treatment and about how complications can be prevented.

Över 160 000 människor i Sverige väntade på en operation 2021. 40 % av dessa har väntat längre än vårdgarantins 90 dagar. Patienter väntar dagligen på operationer, både på vårdavdelningar och i hemmet. Operationer som kan bidra till ökad hälsa och lindrat lidande. Utan kunskap och förståelse för patienter i den preoperativa väntan riskerar patienten ett ökat lidande och ohälsa. Sjuksköterskans kännedom om patienternas upplevelser i väntan på en operation behöver synliggöras för att öka möjligheten till en individanpassad och säkrare vård.  Syftet med examensarbetet var att belysa patienters upplevelser av att vänta på en operation. Metoden som användes var en litteraturöversikt över kvalitativ forskning då författarna ville belysa upplevelser kring ämnet. Nio vårdvetenskapliga artiklar söktes fram, granskades och sammanställdes. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Upplevelse av ohälsa, En känsla av hopp och Kontakten med vården med fem tillhörande subteman som svarade på examensarbetets syfte. Resultatet påvisar patienters känsla av oro, ångest och rädsla inför operation och hur väntan kan öka de negativa upplevelserna. Men det framkommer även att med individanpassad information och en god kontakt med vården kan tillit och hopp bidra till en positivare upplevelse för patienten. Diskussionen stärker resultatet med tidigare forskning som visar att goda vårdrelationer och ett tydligt patientperspektiv kan förebygga oro och skapa bättre förutsättningar för patienten i väntan på en operation. Slutsatsen är att med ett vårdvetenskapligt förhållningssätt kan sjuksköterskan synliggöra patientperspektivet och skapa en individanpassad vård som kan vara ett stöd för patienten i den påfrestande tid som väntan inför en operation kan innebära. / Over 160,000 people in Sweden were waiting for an operation in 2021. 40% of these have waited longer than the care guarantee's 90 days. Patients wait daily for operations that can contribute to increased health, alleviate suffering or be crucial to survival. Without knowledge and understanding of patients in the preoperative waiting period, the patient risks increased suffering and ill health. The nurse's knowledge of the experiences while waiting for an operation needs to be made visible in order to increase the possibility of better and safer care. The aim of the study was to shed light on patients' experiences of waiting for an operation. The method used was a literature review of qualitative research as the authors wanted to highlight experiences around the subject. Nine health science articles were searched for, reviewed and compiled. The results are presented in three main themes: Experience of ill-health, A feeling of hope and Contact with care with 6 associated sub-themes that responded to the purpose of the study. The results demonstrate patients' feelings of worry, anxiety and fear before surgery and how waiting can increase these negative experiences. But it also appears that with individually tailored information and a good contact with care, trust and hope can contribute to a more positive experience for the patient. The discussion strengthens the results with previous research that shows that good care relationships and a clear patient perspective can prevent anxiety and create better conditions for the patient while waiting for an operation. The conclusion is that with a nursing scientific approach, the nurse can make the patient's perspective visible and create an individually tailored care that can be a support for the patient in the stressful time that waiting before an operation can entail.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan ansvarar för infektionsprevention samt att säkerställa att patienten inte drabbas av skada eller komplikation i samband med operation. Det krävs tekniska färdigheter i det praktiska arbetet likaväl som stor kunskap om de olika ingreppen och medicinteknisk utrustning för att upprätthålla patientsäkerheten. Ett patientsäkert arbete i operationsteamet innebär att alla arbetar mot samma mål med patienten i fokus. Kommunikation i operationsteamet är grundläggande för att teamet ska kunna arbeta säkert och effektivt. Bristande kommunikation är den vanligaste orsaken till vårdskada. Operationssjuksköterskan ska ha en situationsmedvetenhet och ett helhetsperspektiv för att kunna ligga steget före och därmed bidra till ett optimalt genomförande av operationen. Enligt Benners teori ställs den novisa sjuksköterskan inför en stor utmaning som ny operationssjuksköterska när hen förväntas kunna arbeta i komplexa situationer som hen saknar erfarenhet av.  Motiv: Operationssjuksköterskan har ett stort ansvar där kommunikation utgör en viktig del. Under aspiranttjänst och verksamhetsförlagd utbildning har författarna till föreliggande studie observerat att preoperativ kommunikation i operationsteamet varierar, det kan påverka operationssjuksköterskan i sitt arbete vilket kan äventyra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskans upplevelse av preoperativ kommunikation i operationsteamet. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio operationssjuksköterskor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i följande tre kategorier med tillhörande subkategorier: Nödvändig information inför förberedelser, Teamarbete - ett gemensamt ansvar och Konsekvenser av bristande kommunikation. Konklusion: Det framkom vad ett önskvärt förhållningssätt till kommunikation och information innebär samt att det är nödvändigt att ha tillgång till korrekt och utförlig information för att kunna vara väl förberedd inför kommande operation. Tydlig kommunikation är grundläggande för att teamet ska kunna arbeta mot samma mål. Information, kommunikation och agerande i operationsteamet påverkar arbetsmiljön och patienten. / Background: Two main responsibilities of a theatre nurse are to ensure the patient does not suffer from injury or complications during surgery and to prevent infection. To maintain patient safety, technical skills are required as well as an extensive knowledge of procedures and equipment. Patient safety demands that each member of the surgical team works together towards a common goal where the patient is the primary focus. Communication is fundamental for the surgical team to be able to work safely and efficiently. Lack of communication is the most common cause of adverse events. To be able to be one step ahead and contribute to an optimal performed surgery, the theatre nurse must have situational awareness and be able to see the situation as a whole. According to Benner’s theory, the novice nurse faces major challenges in her new role as a theatre nurse due to expectations that she will be able to perform in situations that she has not yet experienced. Motive: Communication plays an important role in a theatre nurse’s responsibilities. During trainee placement and clinical training, the authors of this study have observed that preoperative communication within the surgical team varies. This can affect the theatre nurse in her work and therefore compromise patient safety. Aim: The aim of this study was to explore theatre nurses’ experience of preoperative communication within the surgical team. Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with nine theatre nurses. Data analysis was conducted with qualitative content analysis. Result: The result are presented in the following three categories with associated subcategories: Necessary information prior to preparation, Teamwork - a shared responsibility and Consequences due to lack of communication. Conclusion: It was found that there is a desirable approach to communication and information, and that it is necessary to have access to correct and detailed information in order to be well prepared for an upcoming surgery. Distinct communication is essential for the team to be able to work towards a mutual goal. Information, communication and behavior in the surgical team affect the work environment and the patient.

Introduktion: Preoperativ fasta är sedan många år tillbaka vedertaget inför kirurgi. Bakgrunden är bland annat att förhindra aspiration hos sövd patient som inte kan försvara sin luftväg. Fastan medför emellertid negativa konsekvenser för patienten. För att minska de negativa konsekvenserna har tidigare forskning kunnat påvisa positiva effekter av preoperativ kolhydratladdning i form av exempelvis minskad opioidanvändning och minskat antal vårddygn. Forskning beträffande patientens upplevelse av preoperativ kolhydratladdning är dock begränsad. Syfte: Att belysa upplevelsen av preoperativ kolhydratladdning hos patienter som genomgår elektiv höft- och knäledsplastik. Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med 12 patienter som analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Hur information gavs från vårdpersonal hade en avgörande betydelse för patienters motivation att dricka preoperativ kolhydratdryck. Även viljan att må så bra som möjligt efter operationen var en stor motivator. Patienter beskrev känslan av att bli pigga och få en kick efter att ha druckit dryckerna, samt att de skulle rekommendera dryckerna till anhöriga. Diskussion: Resultatet visade att informationens utformning var av avgörande betydelse för patientens uppfattning av preoperativ kolhydratladdning och att intaget av dryckerna i många fall gav positiva känslor och förbättrat mående. Slutsats: Informationens ursprung har stor betydelse och preoperativ kolhydratdryck bidrar till känslan av förbättrat mående hos patienter som genomgår elektiv ortopedkirurgi.

Bakgrund: Preoperativ oro förekommer hos över hälften av alla barn som ska genomgå kirurgiska ingrepp. Oron inför den kommande operationen orsakar ett stort lidande för barnet. Detta kan orsaka både fysiologiska och psykologiska symtom till följd av oron. Dessutom får dessa barn en ökad risk för postoperativa komplikationer, vilket innebär fortsatt lidande för barnen men även en ökad belastning för sjukvården. Lekterapi har visat ha en lindrande effekt på känslor hos barn och därför syftar denna studie på att undersöka om lekterapin även kan lindra den preoperativa oron.  Syfte: Detta arbetets syfte var att undersöka om lekterapi har effekt på preoperativ oro hos barn i åldrarna 0-18 som ska genomgå kirurgiska ingrepp.  Metod: En litteraturstudie gjordes med en deskriptiv design med en kvantitativ ansats. Denna studie baserades på 11 experimentella kvantitativa studier som undersökte lekterapins effekt på preoperativ oro. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Fribergs granskningsmall.  Resultat: Studien använde Popenoe et al.s guide för dataanalys och resultatet delades in i tre kategorier: terapeutisk lek, teknologisk lek och strukturerad lek. Gemensamt för alla tre kategorier var att de visade på en reducerande effekt på preoperativ oro hos barn.  Slutsats: Lekterapi verkar ha en reducerande effekt på den preoperativa oron hos barn. Vilken typ av lek som lekterapin baseras på tycks inte påverka effekten av interventionen. Lekterapi bör därmed kunna användas som preoperativ förberedelse av barn i kombination med den rutinmässiga förberedelsen. / Background: Preoperative anxiety is prevalent in over half of all children undergoing invasive procedures. This may cause great suffering for the child which can lead to both physiological and psychological symptoms. Additionally these children face an increased risk of postoperative complications, which only leads to more suffering for the children but also an additional burden on the healthcare system. Studies have shown that play therapy has an alleviating effect on emotions in children, therefore this study aims to explore if play therapy also could have an alleviating effect on preoperative anxiety. Aim: To examine play therapy’s effect on preoperative anxiety in children undergoing invasive procedures.  Method: A literature review using a descriptive design with a quantitative approach. This study was based on 11 experimental quantitative studies examining the effect of play therapy on preoperative anxiety. The articles were reviewed based on Friberg’s quality review template. Results: This study used Popenoe et al.’s guide for data analysis and the results were categorized into three groups: therapeutic play, technological play and structured play. Common across all three categories was that they showed a reduction in preoperative anxiety in children.  Conclusion: Play therapy appears to have an alleviating effect on preoperative anxiety in children. What type of play that was carried out in play therapy does not seem to matter. Therefore, play therapy should be considered as part of the preoperative preparation for children, in conjunction with general surgery preparation.