Bakgrund: Operationssjukvården kännetecknas av en högteknologisk arbetsmiljö där operationssjuksköterskan har ett stort ansvar för patienten. Fokus är att se och skydda hela patienten för att förebygga vårdlidande till följd av vårdskada. Genom att ha ett vakande öga på omgivningen kan olika riskfaktorer förebyggas. Det finns omfattande forskning som berör området, men det är sparsamt studerat utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter och hur hen anser att olika faktorer pre- och intraoperativt kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter synliggöra  faktorer som påverkar patientsäkerheten pre- och intraoperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). För att få en djupare tolkning och förståelse av valt problemområde användes en induktiv och kvalitativ ansats. I analysen ingick tolv stycken vetenskapliga artiklar som sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet visade att det fanns många faktorer som spelade en betydande roll för patientsäkerheten, både pre- och intraoperativt. Fyra huvudkategorier framkom i resultatet; arbetsmiljöns betydelse, teamets betydelse, planering och förberedelse och yrkesspecifik kompetens. Slutsats: Att arbeta som operationssjuksköterska innebar att ha fullt fokus på både patienten och omgivningen för att på så vis förebygga riskfaktorer. Det fanns flera faktorer som påverkade patientsäkerheten pre- och intraoperativt, både positiva och negativa. En faktor var att arbetsmiljön speglades av hög arbetsbelastning och stress vilket var ett stort bekymmer. En annan faktor visade att samarbetet inom operationsteamet påverkades av hur vi bemöter varandra. Genom att bemöta varandra med respekt främjades ett gott samarbete och därmed en säkrare vård. / Background: The surgical care is characterized by a hich-tech work environment where the operating theatre nurse has a great responsibility for the patient. The focus is on seeing and protecting the entire patient in order to prevent suffering of the patient as a result of adverse event. By keeping a watchful eye on the environment various risk factors can be prevented. There is a lot of research that concerns the area, but it is very sparingly studied on the basis of the operating theatre nurse experiences and how they consider that different factors pre- and intraoperatively affect patient safety. Purpose: The purpose was to make visible factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, based on operating theatre nurse experiences. Method: A systematic literature review was conducted in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). In order to get a deeper interpretation and understanding of the chosen problem area, an inductive and qualitative approach was used. The analysis included twelve scientific articles that were compiled into a result. Result: The result showed that there were many different factors that played a considerable role in patient safety, both pre- and intraoperatively. Four main categories emerged from the result; the importance of the working environment, the importance of the team, planning and preparation and professional-specific skills. Conclusion: Working as an operating theatre nurse meant having full focus on both the patient and the environment in order to prevent risk factors. There were several factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, both positive and negative. One factor was that the working environment was characterised by high workload and stress, wich was a major concern. Another factor showed that the cooperation within the operation team was influenced by how we respond to each other. By responding to each other with respect, good cooperation and thus a safer care was promoted.

Höftkirurgi är ett vanligt ingrepp både som elektivt och akut. Sjuksköterskans arbete inkluderar preoperativ information vilken oftast ges muntligt. Studier visar att smärta ofta är ett problem postoperativt. Tidigare forskning har även kommit fram till att patienter önskar vara välinformerade om det postoperativa förloppet för att kunna vara delaktiga i sin egen vård. Syfte : Syftet var att utifrån aktuell forskning undersöka betydelsen av olika sätt att informera patienter preoperativt avseende smärta och smärtbehandling för patientens postoperativa smärtupplevelse vid höftkirurgi. Metod : En litteraturöversikt gjordes genom att söka artiklar på databaserna CINAHL och PubMed. En granskningsmall användes där valda artiklar kvalitetsgranskades och endast artiklar av minst medelhög kvalitet användes. Arbetet grundas på 17 artiklar som delades in i huvudkategorierna elektiv, akut, information och smärta. Resultat : Ett samband mellan preoperativ information och postoperativ smärta hittades i 13 artiklar. Sambandet visar att den givna informationen skapade förutsättningar för patienterna att hantera den postoperativa smärtan. Vid elektiv kirurgi fanns bättre förutsättningar för patientaktiverande preoperativa utbildningar. Preoperativa individuella strategier identifierades. Slutsats : Merparten av studierna syftar till att preoperativ information används för att kunna minska postoperativ smärta genom att öka patienternas delaktighet och copingförmåga. Då samband hittats hos de flesta av artiklarna i denna litteraturstudie stärker detta sannolikheten att det finns ett samband mellan sjuksköterskans preoperativa information och patientens postoperativa smärtupplevelse. / Hip surgery is a common operation, for both elective and acute approach. Nurses’ duties includes pain prevention and information to the patient. This with the patient always in focus. Studies have shown that it is most common to give the information verbally, and that patients want to know more preoperative about the postoperative phase to be more involved. Aim : The purpose of this literature review was to investigate the importance of nurses’ preoperative information for postoperative pain management. Methods : For the research the database CINAHL and PubMed was used. A review template was used, and only the articles with a medium high score has been used. This work is based on 17 articles which has been divided in main categories that was elective, acute, information and pain. Results : A relationship between preoperative information and postoperative pain was found in 13 of the articles. This connection indicate that the given information provided the patients to manage their postoperative pain. Patients undergoing elective surgery was better prepared and was given more patient activated education preoperative than acute surgery. Preoperative individual strategies was identified. Conclusion: Most of the studies showed that preoperative information is used to reduce postoperative pain by increasing patients’ participation and their ability to cope better. Since a connection was found between most of the articles in this work it increases the likelihood that there is a relationship between nurses’ preoperative information and patients’ postoperative pain experience.

<p>Kranskärlsoperationen är för patienten en stor händelse som leder till många frågor och funderingar. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgått en ranskärlsoperation har stort behov av information. Vårt syfte med studien var att beskriva informationen vid en kranskärlsoperation. Studien gjordes som en itteraturstudie. Resultatet av studien utföll i tre kategorier, informationsmetoder, vad informationen innehöll samt olika faktorer som påverkade patientinformationen. Information gavs skriftligt, muntligt, som videofilm, med Internet eller av en patient som tidigare gjort en kranskärlsoperation, ofta i kombination med varandra. Vad patienten ville att informationen skulle innehålla varierade från person till person beroende på i vilken fas patienten befann sig, pre- eller postoperativt. Flera faktorer framkom som var av betydelse. Det var viktigt för patienterna att personalen tog sig tid att lyssna och svara på frågor och funderingar. Patienter med litet socialt nätverk hade större behov av information än andra med stort socialt nätverk. En annan betydelsefull sak var att patienterna lätt skulle kunna komma i kontakt med kompetent personal både innan operationen och efter utskrivningen. Slutsatsen av resultatet var att informationen bör vara individuellt anpassad utifrån varje patients behov. Fortsatt forskning behövs för utveckling av en god patientinformation kring patienternas upplevelse av olika sorters informationssätt, samt att utveckla kontakt med patienter som tidigare gjort en kranskärlsoperation</p> / <p>Coronary artery bypass is for the patient a major event leading to many questions and concerns. Previous research has shown that patients who have undergone coronary artery bypass have great needs of information. Our aim of this study was to describe information before and after a coronary artery bypass. The study was done as a literature review. The results of the study were distributed into three categories, information methods, information content and the various factors that affect patient information. Information was given in writing, orally, by video, by Internet or by a patient previously undergoing a coronary artery surgery, usually in combination with each other. What the patient wanted the information should contain varied from person to person depending on what stage the patient was, pre- or postoperatively. Several factors emerged that were relevant. It was important for the patients that the staff took the time to listen and respond to questions and concerns. Patients with small social networks had a greater need for information than others with larger social network. Another important thing was that patients could easily get in touch with competent personnel both before surgery and after discharge. The conclusion of the result was that the information should be individualized based on each patient's needs. Continued research is needed to develop good patient information on patients' experience of different types of information means, and to develop contact with patients who have previously done a coronary artery bypass.</p>

Kranskärlsoperationen är för patienten en stor händelse som leder till många frågor och funderingar. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgått en ranskärlsoperation har stort behov av information. Vårt syfte med studien var att beskriva informationen vid en kranskärlsoperation. Studien gjordes som en itteraturstudie. Resultatet av studien utföll i tre kategorier, informationsmetoder, vad informationen innehöll samt olika faktorer som påverkade patientinformationen. Information gavs skriftligt, muntligt, som videofilm, med Internet eller av en patient som tidigare gjort en kranskärlsoperation, ofta i kombination med varandra. Vad patienten ville att informationen skulle innehålla varierade från person till person beroende på i vilken fas patienten befann sig, pre- eller postoperativt. Flera faktorer framkom som var av betydelse. Det var viktigt för patienterna att personalen tog sig tid att lyssna och svara på frågor och funderingar. Patienter med litet socialt nätverk hade större behov av information än andra med stort socialt nätverk. En annan betydelsefull sak var att patienterna lätt skulle kunna komma i kontakt med kompetent personal både innan operationen och efter utskrivningen. Slutsatsen av resultatet var att informationen bör vara individuellt anpassad utifrån varje patients behov. Fortsatt forskning behövs för utveckling av en god patientinformation kring patienternas upplevelse av olika sorters informationssätt, samt att utveckla kontakt med patienter som tidigare gjort en kranskärlsoperation / Coronary artery bypass is for the patient a major event leading to many questions and concerns. Previous research has shown that patients who have undergone coronary artery bypass have great needs of information. Our aim of this study was to describe information before and after a coronary artery bypass. The study was done as a literature review. The results of the study were distributed into three categories, information methods, information content and the various factors that affect patient information. Information was given in writing, orally, by video, by Internet or by a patient previously undergoing a coronary artery surgery, usually in combination with each other. What the patient wanted the information should contain varied from person to person depending on what stage the patient was, pre- or postoperatively. Several factors emerged that were relevant. It was important for the patients that the staff took the time to listen and respond to questions and concerns. Patients with small social networks had a greater need for information than others with larger social network. Another important thing was that patients could easily get in touch with competent personnel both before surgery and after discharge. The conclusion of the result was that the information should be individualized based on each patient's needs. Continued research is needed to develop good patient information on patients' experience of different types of information means, and to develop contact with patients who have previously done a coronary artery bypass.

SAMMANFATTNING Bakgrund De allt kortare vårdtiderna inom sjukvården ställer höga krav på patientinformationen som ges pre- och postoperativt. Forskning visar att patienternas informationsbehov inte alltid överensstämmer med mängden information som ges. Patienter upplever ofta att informationen som ges är otillräcklig och saknar relevans. God pre- och postoperativ information har många fördelar, då den leder till såväl ökad trygghet som bättre förutsättningar i det postoperativa förloppet.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur kirurgiska patienter vid en hudmottagning och en urokirurgisk vårdavdelning uppfattade den pre- och postoperativa information de fick i samband med kirurgi.   Design Studien var en enkätstudie med kvantitativ ansats och inkluderade 30 respondenter.   Resultat Resultatet visade att huvuddelen av patienterna uppgav att de hade läst den skriftliga informationen de fick. De hade också uppfattat att informationen var lättillgänglig. Majoriteten tyckte att den totala mängden information var tillräcklig. Vidare svarade majoriteten att de hade fått tillräcklig information om smärtlindring under vårdtiden. Hälften av respondenterna angav att de hade fått tillräcklig information om hur de kunde förebygga komplikationer. Ungefär hälften uppgav att de inte hade fått tillräcklig information om sårvård.   Slutsats Av resultatet drogs slutsatsen att patientinformationen som ges på de två enheterna verkar vara lättförståelig och tillräckligt omfattande, dock finns utrymme för förbättring, framförallt inom området komplikationer och sårvård. / ABSTRACT Background The shorter length of stay in hospitals place greater demands on the patient information that is given pre- and postoperative. Research shows that the amount of given information does not match with the patients’ informational needs. Patients often experience the given information as inconclusive and irrelevant. Good pre- and postoperative information has many benefits. It leads both to an increased sense of security and to better postoperative outcomes.   Purpose The purpose of the current study was to explore how surgical patients at a dermatology outpatient facility and an acute care urological surgery ward perceived the pre- and postoperative information in connection with the surgery.   Design The study was a quantitative survey and included 30 participants.   Findings The results showed that the majority of the patients stated that they had read the written pre- and postoperative information that they had received. They had also perceived the information as easily available. The majority of the patients reported that the total amount of the information was sufficient. Furthermore, the majority also replied that they had received sufficient information about relieving their pain during the hospital stay. Half of the subjects stated that they had received enough information about how to prevent complications. Half of the subjects claimed that they had not received enough information about wound care.   Conclusions Based on the results, it could be concluded that the patient information that was given at the two clinics appears to be easily understood and sufficiently extensive, though there is room for improvement, especially within the area of complications and wound care.

Syfte: Att undersöka hur patienter på ett universitetssjukhus uppfattar information gällande preoperativ dusch samt patientens genomförande av duschen på avdelningen. Introduktion: Vårdrelaterade infektioner är vanliga och kan leda till ökade kostnader, långvarig sjukhusvistelse och ökad lidande för patienter. Ett sätt att förhindra detta är att duscha med klorhexidin före operation. Det är sjuksköterskans ansvar att informera patienten om den preoperativa duschen, kontrollera att patienten uppfattat informationen och har möjlighet och resurser att följa den. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade frågor. Materialet analyserades enligt Granheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys på manifest nivå. Urvalet utfördes genom bekvämlighetsurval. Deltagarna i studien var 12 patienter. Resultat: Deltagarna var övergripande nöjda med informationen om den preoperativa duschen. De kände att de hade fått tillräcklig information och att den var lättförståelig. Patienternas hade uppfattat informationen på olika sätt. Utförandet av duschen, uppfattning om särskilt viktiga delar på kroppen och vad patienterna upplevde som viktigt att tänka på efter duschen varierade. Slutsats: Information måste individanpassas och sjuksköterskan bör se till att patienten förstår informationen genom att be patienten återberätta informationen. / Aim: To investigate how patients in a university hospital in Sweden perceive the information about the preoperative shower and the patients execution of the shower in the hospital ward. Introduction: Healthcare-associated infections are common and can lead to increased costs, prolonged hospital stay and increased patient suffering. One way to prevent this is to shower with chlorhexidine before surgery. It’s the nurses’ responsibility to give the patient information about the preoperative shower and check that the patient knows about the shower procedure and is able to follow the instructions. Method: A qualitative descriptive interview study with semi-structured questions. The material was analyzed according to Granheim and Lundman's description of content analysis on a manifest level. The selection was carried out by convenience sample. Participants in the study were 12 patients. Results: Participants were overall satisfied with the information about the preoperative shower. They felt they had sufficient information and that it was easy to understand. Patients understood the information in different way. The performance of the shower, the knowledge of key areas of the body and what the patients experienced as important to consider after the shower varied. Conclusion: Information must be individually adapted and the nurse should ensure that the patient understands the information by asking to retell the information.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever information inför gynekologiska ingrepp och undersökningar. Metoden som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Data insamlades via två databaser, Medline och Cinahl. Andra sökstrategier var manuell sökning i valda källor. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet, dessa kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Huvudresultat: Resultatet visade att vissa kvinnor saknade information om olika behandlingsalternativ, information om förberedelser samt information om postoperativa perioden. Många kvinnor tyckte dock att denna information varit bra. Många tyckte information angående indikationer för operation som bra, många ville inte ha för detaljerad information, vissa saknade information för att kunna ställa följdfrågor och kvinnor tyckte information om bl.a. kirurgisk teknik var bra. Kvinnorna var ofta nöjda med informationen och att lita till vårdpersonalen. Kvinnorna upplevde oftast den givna informationen som tillräcklig. Slutsats: Författarna anser att vidare forskning bör bedrivas inom området då det i studien framkommit att kvinnor många gånger saknar information kring sin undersökning samt ingrepp. Då upplevd informationsbrist kan göra att hela vårdupplevelsen blir lidande behövs vidare studier och då främst om hur informationen når patienten bäst då vi sett att information som finns hos personalen inte kommer patienten till nytta alla gånger. / The purpose of this study was to describe how patients perceive information prior gynecological surgery and examinations. Method: The method used to illuminate the purpose was descriptive literature. Data were collected via two databases, Medline and Cinahl. Other search strategies were manual search of selected sources. 15 numbers of articles were included in the result. Quality was reviewed, analyzed then summarized. Main results: Results showed that some women lacked information about treatment options, information about preparation and information about the postoperative period. Many felt that this information was good. Many thought that the information about indications for surgery were good, many women didn´t want the information to detailed, some lacked information to come up with additional questions and women thought that the information about such as surgical technique was good. Women were often satisfied with the information and with trusting the caregivers. Women usually experienced the given information to be adequate. Conlusion: The authors believe that further research should be conducted in the area where the study found that women often lack information about their investigation and intervention. This perceived lack of information can make the entire health care experience suffer, therefore further studies are needed, mainly on how to reach the patient with the information as we have seen that information given by the staff is not always received or recognized by the patient.

ABSTRACT   The purpose of this medical record research was to study 30 patients with chronic subdural hematoma on a neurosurgical clinic, mapping documented nutritional status, preoperative fasting and hydration and energy supply before surgery. In addition peroperative administration of fluid and vasoactive drugs, as well as postoperative complications and length of hospital stay were studied. The mean age of the patients was 71 years. Nutritional status was evaluated in 12 patients, out of these seven were judged to be at risk for under nutrition. Fifteen patients had surgery day 1 (total fasting time on average m 11 h), eleven had surgery day 2 (29 h), three had surgery day 3 (35 h). One patient had surgery day 4 (61 h). Fluid and energy administration during the preoperative fasting did not meet the basic requirements. The majority of the patients received vasoactive drugs and more than twice the normal requirement of fluids during anesthesia. Postoperative complications were documented in 11/30 records. There was a significant correlation between preoperative fasting hours and length of hospital stay, however there may not be a causal relationship.   The conclusion is that the fasting period is significantly longer than the guidelines recommend and the patients do not receive their preoperative fluid and energy requirements, which may lead to an increased number of postoperative complications and prolonged hospital stay. A goal of the treatment should be that the preoperative fasting time is kept as short as possible and that the basal fluid and energy requirements are met. An evidence based strategy for this purpose should be created.

Sammanfattning Bakgrund:  Preoperativ oro kan orsaka höga nivåer av stress hos barnet bland annat på grund av separation från föräldrarna, rädsla, inte veta vad som skall hända och att befinna sig i en okänd miljö. Upp till 50% av barn som skall opereras upplever preoperativ oro vilket kan leda till oönskade konsekvenser som högre förekomst av postoperativt delirium, postoperativ oro och ökad smärta men även ge negativa effekter under en längre tid postoperativt som mardrömmar, att vakna gråtandes, separationsångest, vredesutbrott, trots riktat mot föräldrarna och nytillkommen nattlig sängvätning. Anestesisjuksköterskan har ett ansvar i att minska preoperativ oro och därmed förbättra barnets upplevelse av situationen och förebygga negativa konsekvenser. Syfte: Syftet med studien är att belysa icke farmakologiska strategier och deras effekt i arbetet med preoperativt oroliga barn vilka skall genomgå generell anestesi. Metod: Systematisk litteraturstudie. Inklusionskriterier experiment studier rörande barn 0-18 år som skulle genomgå generell anestesi inför operation,  publicerade 120101-180213, i vetenskapliga engelskspråkiga referee-granskade tidskrifter. Databassökningar utfördes i PubMED, Cinahl och PsychINFO. Resultat: Två metoder som effektivt lindrar oro framkom i materialet. Distraktion, genom film, spel eller böcker, i samband med anestesiinduktion är en metod. Även preoperativt förberedande information i form av multi-media eller specialskrivna texter (sagoböcker och informationsbroschyrer) har visat sig ha en lindrande effekt. Utvidgad information till föräldrar, med tanke att förberedda föräldrar bättre hjälper sitt barn och minskar barnets preoperativa oro, gav inte mätbar effekt på barnens oro. / Abstract Background: Preoperative anxiety can cause high levels of stress in the child, for example due to separation from parents, fear, not knowing what to happen and being in an unknown environment. Up to 50% of children to be treated experience preoperative anxiety which may lead to unwanted consequences such as higher incidence of postoperative delirium, postoperative anxiety and increased pain but also give negative effects for a longer period of time postoperatively like nightmares, waking crying, separation anxiety, outbreaks of anger, temper tantrums and enuresis. Nurse anesthetist has a responsibility in reducing preoperative anxiety and thus improving the child's experience of the situation, preventing negative consequences. Purpose: The purpose of the study is to highlight non-pharmacological strategies and their effects in the work with preoperatively anxoius children, undergoing general anesthesia. Method: Systematic literature study. Inclusion criteria experimental studies on children 0-18 years who were to undergo general anesthesia prior to surgery, published 120101-180213, in scientific English-language referee-reviewed journals. Database searches were performed in PubMED, Cinahl and PsychINFO. Result: Two methods that relieve anxiety emerged in the material. Distraction, through movies, games or books, during the anesthesia indiction or preoperatively preparatory information in the form of multi-media or special-written texts (storybooks and information brochures). Expanded information to parents, given that prepared parents better help their children and reduce the child's preoperative anxiety, did not give a measurable effect. Conclusion: Preoperative, age-appropriate information for the child and distraction during the anesthesia induction are, respectively, effective methods to alleviate the preoperative anxiety of children.

Abstrakt Bakgrund: Preoperativ fasta syftar till att minska innehållet- och sänka pH värdet i magsäcken och i sin tur reducera risken för aspiration i samband med induktion. Rekommendationerna som råder idag för preoperativ fasta är sex timmar från fast föda och två timmar från klar vätska.  Trots dessa rekommendationer har patienter tendens till att överskrida tiden för fasta från föda respektive vätska vilket kan leda till fysiologiska konsekvenser och postoperativa obehag. Anledningen till detta har bland annat beskrivits bero på bristande information från sjukhus och vårdpersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters följsamhet till preoperativ fasta. Metod: Designen som användes var en kvantitativ ansats med en icke-experimentell retrospektiv design. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval och sammanlagt deltog 186 personer från arton regioner i Sverige. Deltagarna besvarade en egenkonstruerad webbaserad enkät som var distribuerad via sociala medier och e-post. Elva frågor analyserades i programmet SPSS version 26 och tre öppna frågor analyserades med en kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att deltagarna i snitt fastade från fast föda i tretton timmar respektive vätska i sex timmar och fyrtiotvå minuter. Majoriteten av deltagarna erhöll information om preoperativ fasta från ett informationsblad från sjukhuset eller från vårdpersonal och de flesta av deltagarna upplevde informationen som tydlig eller mycket tydlig. En vanlig känsla hos deltagarna som upplevdes inför operation var oro. Den främsta orsaken och konsekvensen till varför man ska fasta inför operation beskrev deltagarna bero på aspiration eller kräkning. De främsta riskerna med lång fasta beskrevs av deltagarna vara fysiologiska konsekvenser men en del av deltagarna mindes inte eller visste inte några risker förenat med en lång fasta. Slutsats: Deltagarna i detta examensarbete upplevde att informationen de erhållit om fasta var tydlig eller mycket tydlig, dock visade resultatet att deltagarnas medeltid för fasta överskred nuvarande rekommendationer. Detta indikerar att informationen som patienter erhåller för preoperativ fasta behöver förbättras.       Nyckelord: Följsamhet, Preoperativ, Fasta, Information, Kunskap, Anestesi Keywords: Adherence, Preoperative, Fast, Information, Knowledge, Anesthesia