My purpose with this study was to research how a few teachers work with the children in preschool class to achieve a group that the children feel safe and comfortable with. Every human being has got the need to feel safe and with this study I want to illustrate the importance about working to achieve safety for children in preschool class, and environment that is new to them. In order to try to get answers to my research questions I have interviewed five preschool class teachers. The results showed that the teachers work in a way that makes the children feel safe by helping them establish the daily routines and common rules for the preschool class. They also let the children in the preschool class get to know each other and other children in the school by play and shared activities. It is also important that the teacher creates a good relationship with each child and their carers by showing that it is there for the child and cares for it. The teachers had different ideas about how long time it might take before they consider the children as a safe children's group, from one month to one year, and also that some children will never be a safe children's group. To get there the teacher must work in a way that makes the children feel a sense of togetherness and belonging, and that the children must be able to show and get a consideration out of each other. / Syftet med denna studie var att undersöka hur några pedagoger i förskoleklass arbetar med att skapa en trygg barngrupp. Alla människor är i behov av att känna trygghet och genom studiens undersökning vill jag belysa vikten av trygghetsarbete i förskoleklassen, en miljö som är ny för barnen. För att försöka att få svar på mina forskningsfrågor så har jag i detta arbete intervjuat fem verksamma pedagoger i förskoleklass. Resultatet visade att pedagogerna arbetar med att skapa trygghet för barnen genom att befästa rutiner och gemensamma regler för en fungerande verksamhet, låta barnen i förskoleklassen lära känna varandra och andra barn på skolan genom lek och gemensamma aktiviteter. Det är också viktigt att pedagogen skapar en god relation med varje enskilt barn och dess vårdnadshavare genom att visa att den finns till för barnet och bryr sig om den. Pedagogerna hade olika tankar om hur lång tid det kan ta innan barnen blir en trygg barngrupp, från en månad till ett år, samt att vissa barn aldrig blir en trygg barngrupp. För att bli det så måste pedagogen arbete på ett sådant sätt som får barnen att känna gemenskap och tillhörighet samt att barnen måste kunna visa och få ett hänsynstagande utav varandra.

The start of school is an important period in life. For some children, it is critical and affects their first time in school. It might have great importance for their learning and well-being. The aim of this thesis is to deepen the understanding of how different children face the school, based on the conditions that have been set for participation and learning, with special regard to literacy. Attention will be given to the start of school as an important transition in life, literacy activities, and special support in preschool-class and first grade. Both children and teacher perspectives are considered. The theoretical framework is a dynamic and interactional perspective.  This ethnographic study is inspired by the hermeneutic tradition. The empirical material has been collected through a case study at two schools, where two different groups of children have been observed from the latter part of preschool-class up until first grade. Furthermore, qualitative interviews have been held with special pedagogues at nine schools. The results show that the strive of teachers in preschool-class to create social security and ensuring close-knit group seem to have an impact on children during their entrance into school. Children appear well-prepared and comfortable in the school environment of first grade. Nevertheless, an organization that requires two transitions is inherently problematic, given the change in activities, roles and relations for children within one year. In terms of didactics, preschool-class and first-year class are weakly linked. There is no clear association between the reading and writing activities in the two forms of school, and there is no arena for teachers to develop a common ground for the didactic effort, a borderland. This can have consequences in terms of halting or interrupting children’s learning process.  A well-developed special-pedagogical work strategy and careful surveying is made of children’s learning processes. But, with the cautious attitude shown, the support of individual children is not put into process until the spring of their first school year or later. The issues of when and how special support should be offered are tied to different dilemmas.

SammanfattningSvantesson, Marie (2016). Olika aktörers perspektiv på övergångar för barn från förskola till förskoleklass. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90hp.KunskapsbidragAlla övergångar innebär att lämna det invanda och trygga för att förflytta sig både fysiskt och framförallt psykiskt till något nytt. Hur övergången ser ut i det undersökta rektorsområdet och vad de bygger sitt arbete på samt vilka utvecklingsområden som det kan finnas där, anser jag vara av intresse att studera närmre. Framförallt för att arbetet med övergångar aldrig får stagnera, det är ett levande arbete som måste underhållas med alla berörda parters perspektiv tillgodosedda. Syfte och frågeställningarStudien har som syfte att undersöka vilka perspektiv olika aktörer med skilda professioner, inom samma rektorsområde, har på övergången för barn från förskola till förskoleklassen. Deras syn på hur kunskap och tidigare erfarenheter av barnen bör och kan tas tillvara speglas och lyfts fram och då med en specifik vinkling på barn i behov av särskilt stöd. TeoriFör att titta på hur förskolan och skolan rent organisatoriskt arbetar med övergångar har jag använt mig av systemteori enligt Öquist (2008) och då specifikt i vissa fall tittat på olika nivåer enligt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori beskriven enligt Nilholm (2016). Både nationell samt internationell forskning kring övergångar från förskolan till förskoleklass presenteras och är till hjälp för att analysera mina resultat i studien. MetodArbetet är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt informella samtal och observationer tillsammans med min arbetslivserfarenhet och textanalys av dokument, som används vid övergångar som underlag. I den empiriska delen av studien figurerar personal från fyra förskolor, förskoleklassens personal, två specialpedagoger med skilda verksamhetsområde, en biträdande förskolechef samt en biträdande rektor. Sammanlagt 11 intervjuer är genomförda och transkriberade i sin helhet. Den empiriska delen tolkas med en hermeneutisk-fenomenologisk ansats (Bryman 2011). ResultatResultatet från studien visar på brister i insyn och samverkan mellan verksamheterna. En uppdatering av den dokumentation som används vid överlämning mellan förskolan och förskoleklassen är under omarbetning med ett nytt system för detta som sjösätts inom kort. Det visar sig även att sekretessbestämmelserna som är olika för verksamheterna kan ställa till det ang. vad för information som får lämnas vidare. Ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavarna är viktigt för pedagogerna att upprätthålla. Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen spelar en stor roll i arbetet med övergångar. Professionens roll som samordnare och som stöd för både barn, vårdnadshavare samt inte minst kollegor framträder i studien.Slutsats Min slutsats är att arbetet med övergångar aldrig får stagnera. Det är viktigt att tänka på att hålla samarbetet och samverkan mellan verksamheterna levande och aktuellt för att underlätta, skapa och bibehålla en förståelse för varandras arbetssätt och arbetssituationer.Nyckelord: Förskoleklass, preschool class, samverkan, sekretess, transitions, övergångar, överlämningssamtal.

No description available.

The purpose of this qualitative study was to investigate how the progression appears in the teaching of subtraction between preschool class and grade 1. What was examined was whether the teaching in subtraction is interrelated be- tween these grades or whether it differs completely. In order to find this out, interviews were conducted with employed qualified teachers in pre-school class and grade 1. Through these interviews we got to learn about the teachers' stories about how they work and what influences their choices in their work on subtraction. A teaching media analysis was also carried out on the teaching materials that teachers stated they used in the teaching of subtraction. The re- sults show that teachers in pre-school class work very much with laboratory teaching materials in their teaching as well as in whole class or smaller groups, while teachers in grade 1 work less in whole class/groups but more with indi- vidual work. The work in grade 1 proves to be more focused on the fact that teachers want something to assess the students compared to the preschool class' work where much of the learning is done through play. The results show that preschool teachers work either very little with subtraction or not at all com- pared to primary school teachers in grade 1 where subtraction is practiced on a regular basis. In preschool the terminology that is used is both formal and informal, however, overall more informal words are used compared to grade 1 where more formal words are used. The results also show that preschool teach- ers prepare the subtraction strategy step-by-step calculations. In grade 1 the strategy step-by-step calculations are used as well as the numerical calculations strategy. / Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur progressionen ser ut i subtraktionsundervisning mellan förskoleklass och årskurs 1. Det som un- dersöktes var om undervisningen i subtraktion hänger samman mellan dessa årskurser eller om den ser helt olika ut. För att få reda på detta genomfördes intervjuer med verksamma behöriga lärare i förskoleklass samt årskurs 1. Ge- nom dessa intervjuer fick vi ta del av lärares berättelser om hur de arbetar och vad som påverkar deras val i sitt arbete med subtraktion. En läromedelsanalys genomfördes även på de läromedel som lärare uppgav att de använde sig av i subtraktionsundervisningen. Resultatet visar att lärare i förskoleklass arbetar väldigt mycket med laborativa läromedel i sin undervisning samt i helklasser eller mindre grupper medan lärare i årskurs 1 arbetar betydligt mindre del i helklass/grupper men desto mer med individuellt arbete. Arbetet i årskurs 1 visar sig vara mer inriktat på att lärare vill ha något som de kan bedöma ele- verna på jämfört med förskoleklassens arbete där stor del av lärandet sker ge- nom lek. Resultatet visar att lärare i förskoleklass arbetar väldigt lite eller inte alls med subtraktion till skillnad från årskurs 1 där subtraktion tränas regel- bundet. Terminologin som används i förskoleklass är en kombination av in- formella och formella ord, dock merparten informella ord till skillnad från årskurs 1 där det används mer formella ord. Resultatet visar att lärare i för- skoleklass förbereder subtraktionsstrategin stegvisa beräkningar och i årskurs 1 tränas strategierna stegvisa beräkningar samt talsortsvisa beräkningar.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur påverkar lärarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som någonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett gränsland i vilket förskolans och skolans kultur möts. Syfte med den här studien är att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lärarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvärlden och därmed utövar inflytande på vem som arbetar i förskoleklassen. Studien är baserad på öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen är utförd utifrån ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgångspunkt för studien används gränslandsteori. Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lärarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet. Andra centrala begrepp som diskuteras i samband med lärarens roll i förskoleklassen är kompetens, samverkan, yrkesstatus och läroplanen. Skolledares uppfattningar visar båda likheter och skillnader. Samtidigt framkommer det att i sina resonemang skolledare rör sig i gränslandet.

Bakgrund Inledningsvis diskuteras vad tidigare forskning visat beträffande rummet och dess betydelse. Delar som berörs är rummets utformning, grönare miljö (ljud, ljus, temperatur, luft etc.), social miljö (lärares inställning), waldorfpedagogiken – det fysiska rummet, lek som lärande samt vad olika myndigheter skriver kring klassrumsmiljön. Den teoretiska utgångspunkten som använts när vi analyserat vårt empiriska material är ett fenomenologiskt perspektiv. Vi har även definierat de begrepp som genomsyrar föreliggande studie; Det fysiska rummet (objektiv och subjektiv miljö), arbetssätt och arbetsform samt den proximala utvecklingszonen. Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur rummets storlek, planlösning och utformning, med tillgång till grupprum, kan ha betydelse för lärare i deras pedagogik. Metod Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där observationer och intervjuer har används som arbetsmetod för insamlandet av material. Genom våra observationer ville vi komma åt skillnader i den objektiva miljön och observationerna genomfördes därför i tre olika klassrum där det var olika fysiska förutsättningar när det gäller utformning, planlösning och yta i lokalen. Intervjuerna har sin utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv där vi som forskare fokuserat på hur individerna upplever förskoleklassens fysiska miljö. Det var klasslärarna i respektive rum, eller lärare med samma förutsättningar i rummet, som intervjuades och intervjuerna genomfördes med varje lärare enskilt. Resultat Resultatet visar att rummets utformning, planlösning och storlek har betydelse för lärarna när de ska utforma sin pedagogik. Men lärarens inställning till arbetssituationen och dennes förmåga att vara flexibel när undervisningen och rummet organiseras är viktiga delar att tänka på när lärare ska utforma en så bra inlärningsmiljö som möjligt.

The study is based on Lev Vygotskijs and John Dewey's learning theory. Such is “the zone for immediate development” and “learning by doing”. Purpose: The study's purpose was to examine how four teachers´ work with bilingual children's language development in a preschool and in a preschool class. These questions will be answered in my study: 1). which view of bilingualism have been the educators? 2). which language development approach has been the educators of preschool/ preschool class have chosen to promote the bilingual children's language development in the Swedish language? 3). what similarities and differences, I find the teachers' way of working with bilingual children? Method: To investigate and answer the purpose of this study was therefore qualitative approach through interviews are used. Results: The results show that both teachers in a preschool and preschool class are working with language development in order to encourage bilingual children's language development. Conclusions: The conclusions are to be able to speak several languages is an asset. Teachers should encourage bilingual children to speak their native language. To encourage bilingual children's language development using a variety of language development methods in the form of music, singing, rhymes and chants. Reading many books and to retell.

Syftet med studien var att genom intervjuer och observationer undersöka pedagogers delaktighet i den fria leken i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som låg till grund var, Vad innebär vuxnas delaktighet i barnens fria lek? På vilket sätt kommer den vuxnes delaktighet till uttryck i den fria leken? Detta för att vi ville veta om vuxna deltar och på vilket sätt de deltar i barnens lek. Vår studie är kvalitativ och i metoden är vi inspirerade av fenomenografi och sociokulturellt perspektiv. Studien grundar sig på sju intervjuer med pedagoger i förskola och förskoleklass och på observationer, en i förskola och en i förskoleklass. I resultatet kom vi fram till att vuxnas uttryck av delaktighet har visat sig på flera olika sätt. De vanligaste uttrycken är handledare och förespråkare för verkligheten, däremot kunde vi se att deltagande som lekkamrat inte förekom så ofta även om respondenterna uttrycker att de gärna vill. / The purpose of this study was that through interviews and observations to examine pedagogues participation in the free play in preschool and preschool classes. The issues which formed the basis was, What does adult involvement in children's free play mean? How will the adult's participation be reflected in the free game? This is because we wanted to know about the adults involved and how they participate in children's play. Our study is qualitative and the method we are inspired by is phenomenography and socio-cultural perspective. The study is based on seven interviews with teachers in preschool and preschool classes and observations, one in preschool and one in the preschool class. In the result, we concluded that the adult expression of participation has proved in several different ways. The most common expressions are play tutor and spokesman for reality, however, we found that participation playmate was not so often, even if respondents say that they want to.

This study investigates four pre-school teachers point of view on loud-reading. The study aims to illuminate the pre-school teachers motive of reading loudly. The case study has been done with a socio-cultural perspective on teaching as a basic. I have chosen to use the qualitative interview technique in order to examine how teachers include loud-reading in their lessons. Informants claimed that reading-loudly nearly always is done in group, but how large the group is could vary of course. All of the teachers stated there were a lot of reasons for loud-reading. In spite of the informants claim that there are a lot of reasons to do so, the overall motive was to calm down the pupils. As for that the consensus was complete, whilst the reason for reading loudly spontaneously or plannedly did differ.