The aim of this study is to contribute knowledge of how preschool teachers work with equal value. My questions has been about how preschool teachers do to show children every humans equal value and how they do to meet all children based of this idea. I have used individual qualitative interviews whit 4 preschool teachers as the method for this study. In my result I have found that the preschool teachers worked a lot with equal values. Some preschool teachers worked in different ways every day using different methods like valuational and themelike activities. Common for all the preschool teachers is that they all say that it is extremely important to use the everyday interactions with the children to make them learn the importance of and meaning of every humans equal rights. Previous research and literature shows that it is important to work as a role model for the children. This is something that the preschool teachers I interviewed talk about as well. / Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med allas lika värde. Mina frågeställningar har handlat om hur förskollärare gör för att visa på allas lika värde samt hur förskollärarna gör för att bemöta barnen utifrån denna tanke. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med 4 förskollärare som metod för arbetet. I mitt resultat fann jag att förskollärarna arbetade mycket med allas lika värde, på några av avdelningarna dagligen med hjälp av bland annat värderings- och temainriktade aktiviteter. Gemensamt för mitt resultat är att förskollärarna på alla avdelningar betonar vikten av samspelet med barnen för att få ut kunskap om allas lika värde. Att vara en förebild är även något jag kan se förskollärarna jag intervjuat och tidigare forskning samt litteratur jag läst lägger stort fokus vid.

Syftet med min studie är att undersöka hur fyra förskollärare, verksamma i en musikförskola, uppfattar musikens funktion i förskolan och hur betydelsefull de anser att musikverksamheten är för barn i förskolan. Jag valde att genomföra en semistrukturerad gruppintervju där fyra förskollärare deltog. Jag har valt Vygotskijs sociokulturella perspektiv som teoretisk utgångspunkt i mitt arbete. I mitt resultat kunde jag se ett mönster av samarbete, gemenskap och barns inflytande som något som är viktigt för de förskollärare som deltog i min studie. Varje fråga som förskollärarna diskuterade under intervjun, tog utgångspunkt ur barns intressen och utifrån barns förutsättningar. / The purpose of my study is to examine how four preschool teachers that work in a music-preschool observe the function of music in preschool and the importance of music activities for children in preschool. I decided to use a semi-structured group interview were four preschool teachers participated. I chose Vygotsky's sociocultural perspective as a theoretical starting point in my work. In my results, I could see a pattern of cooperation, community and the children's influence as aspects that are important for preschool teachers who participated in my survey. Every question that preschool teachers discussed during the interview took a starting point of children's interests and based on children's conditions.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad pedagoger i förskolan har för tankar och erfarenheter utav att arbeta med lekpedagogik? Vad anser de är möjligheterna och finns det några hinder med arbetssättet? I min undersökning har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer vilket betyder att intervjufrågorna är formade så att deltagarna får utrymme att besvara och tolka frågorna utifrån deras egen uppfattning av omvärlden. Med hjälp av en utformad intervjuguide har jag skapat frågor som berör olika områden som är relevanta för min undersökning. Mitt resultat visar på att pedagogerna tycker att det är riktigt roligt att arbeta lekpedagogiskt, de har viljan och engagemanget, men det är praktiska hinder såsom tid- och personalbyten som gör att de inte kan arbeta med det i den utsträckning som de skulle vilja. / The aim of my thesis is to examine preschool teacher’s thoughts and experiences of working with pedagogical play. What are their views of the possibilities of this way of work and are there any difficulties whit this approach? In my research I´ve been using semi-structured interviews which means that the interview questions are shaped so the participants have space to answer and to interpret based on their own perception of the outside world. Using a designed interview guide I´ve created questions that cover different areas that are of relevance to my research. My result shows that the preschool teachers think pedagogical play is an excellent approach. They have the will and commitment but there are some practical difficulties such as time constraints and personnel changes that make them unable to work with pedagogical play in the extent they would like.

Detta examensarbete handlar om hur några förskollärare ser på barns möjligheter till inflytande i förskolan. Syftet för studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt till, och uppfattningar om, barns inflytande i förskolans verksamhet. Studiens frågeställningar är: Hur tolkar förskollärare begreppet inflytande? Vilka möjligheter har barn till inflytande i förskolans verksamhet enligt förskollärare? Som metod för datainsamling har en kvalitativ intervjumetod används. Resultatet transkriberades sedan och analyserades med hjälp av Shiers (2001) femstegsmodell för inflytande. Modellen baseras på artikel 12.1 i barnkonventionen (1989). De slutsatser som dragits av studien visar att begreppet inflytande är svårtolkat samt att det saknas en gemensam defintion av hur ett reellt barninflytande egentligen ska yttra sig i förskolan. / This thesis is about a few preschool teachers' thoughts and ideas concerning children's influence in preschool. The purpose of the study is to examine preschool teachers' attitudes to, and perceptions of, children's influence in preschool. The questions of the study are: How do preschool teachers interpret the concept of influence in preschool? What opportunities do children have to influence everyday life in preschool according to preschool teachers? To collect all data a qualitative take on the interview method has been used. The results then were transcribed and analyzed according to Shier's (2001) five-step method for examining different degrees of influence. The model is based on Article 12.1 of the Convention on the Rights of the Child (1989). The conclusions of the study show that the concept of influence is difficult to interpret and that there is no common definition on how to actually incorporate real influence for children in preschool.

Syftet med studien är att belysa och diskutera hur vila och återhämtning betraktas och ges utrymme i förskolan. Detta genomförs genom att undersöka verksamma förskollärares syn på vila och återhämtning i förskolans vardag. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna i studien betraktar vila och återhämtning som en viktig del av förskolans uppdrag. Det framkommer att vilan ses som en del av helheten i förskolans uppdrag och integreras i den dagliga verksamheten. Förskollärarnas förhållningssätt och förmåga till såväl flexibilitet som individanpassning framstår som viktiga delar för att tillgodose barns behov av vila och återhämtning. / The purpose of this study is to illuminate and discuss how rest and recovery are considered and given space in preschool. This is done by examining active preschool teachers views of rest and recovery in the everyday life of preschools. The method which is used are qualitative interviews with five preschool teachers. The result shows that preschool teachers in the study consider the rest and recovery as an important part of preschool assignments. It appears that rest and recovery is seen as a part of the whole of preschool assignments and integrated into daily operations. The preschool teachers approach and ability for both flexibility and personalization appears as important parts to meet the childrens need for rest and recuperation.

As a future preschool teacher I see myself as a part of creating the future of society. I think the environment and sustainable development is a part that feels important that children have with them in life. The purpose of the study was to examine whether and how preschool teachers work with environmental and sustainable development activities in various preschools and how children are involved in this work. The methodology for the study has been semi-structured interviews with active preschool teachers in three different preschools. The results of the survey show that preschools are working more or less actively with the environment and sustainable development in the business and that the children are involved in most of the work. However, it appears that other areas usually are given priority instead of working with environment and sustainable development, and that the work needs to be made more tangible for the children. All teachers in the study stated that the work with environment and sustainable development can be further expanded and must be clearly linked to the preschool curriculum for maintaining quest objectives. / Som blivande förskollärare ser jag mig själv som en del i att skapa framtidens samhällsmedborgare, då anser jag att miljö och hållbar utveckling är en del som känns viktig att barnen har med sig i livet. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall på vilket sätt pedagoger arbetar med miljö och hållbar utveckling i verksamheten på olika förskolor samt hur delaktiga barnen är i arbetet. Metodvalet för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet av undersökningen visar att förskolor arbetar mer eller mindre aktivt med miljö och hållbar utveckling i verksamheten samt att barnen är delaktiga i det mesta utav arbetet. Dock framkommer det att andra områden oftast prioriteras framför arbetet med miljö och hållbar utveckling samt att arbetet behöver göras mer konkret för barnen. Samtliga pedagoger i studien uppgav att arbetet med miljö och hållbar utveckling kan utökas ytterligare och måste utgöra en tydligare koppling till förskolans läroplan för att upprätthålla strävansmålen.

No description available.

The objective of the study is to examine preschool-teachers perception of how “special support” differs from support to try to define the educator’s perception of the term special support. My research questions are: how differs special support from support? What does it take for a child to get special support for its needs? How does the assessment work? How interprets the respondent the mission in the curriculum and quote from Skolverkets general advice? I have made a qualitative survey with interviews as my data collection method. The theory which I have used are social constructive theory which permeate my analysis. I have also used two special educational perspectives, individual perspective and relational perspective, in the analysis to make visible how educators and the assessment liable consider children’s difficulties. The result shows that the preschool-teachers interpret the term “special support” differently. What they commonly define as a child in need of special support is that the child needs guidance/ support by a grown up in all situations most part, or all parts of the day. There are varying views of whether there are any differences between special support and support. The preschool-teachers interpret the quotes from the curriculum and Skolverkets general advice a bit differently, where one half felt that Skolverkets formulation more clearly highlighted children’s rights and the other half didn’t think that there was any difference. The result also shows that the educators feel that the economy doesn’t allow that the children to get the support that they need.

Syftet med studien är att öka insikten kring mobbning i förskolan. Vi är medvetna om att mobbning uppmärksammats i skolan och finner därmed intresse i att ta reda på om det även förekommer i förskolan. Våra frågeställningar utgår från hur förskollärarna uppfattar mobbning och på vilket sätt det förekommer. Ytterligare en frågeställning är hur förskollärarna berättar att de får syn på fenomenet och hur de förklarar att de arbetar för att förebygga uppkomsten. Studiens ämnesområde undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer och sex förskollärare intervjuas. Det teoretiska perspektivet som vi använder är det sociokulturella perspektivet. Resultatet pekar på att förskollärarna definierar mobbning som något som sker under en längre tid och att en systematik ska finnas samt att  viss medvetenhet finns i utförandet. Förskollärarna berättar att mobbning kan ske på olika vis och att flickor och pojkar har olika sätt att utöva mobbning. Gällande det förebyggande arbetet får vi reda på att de diskuterar med barnen om situationer för att göra dem medvetna om sina handlingar och visa på konsekvenser som handlingarna ger, därmed komma på lösningar för att förebygga mobbning. Vår slutsats är att mobbning förekommer i förskolan och att förskollärarna behöver mer kompetens samt konkreta verktyg för att motverka uppkomsten för att det inte ska fortsätta upp till skolåldern. / The purpose of the study is to raise awareness of bullying in kindergarten. We are aware that bullying attention in school and therefore considers interest to find out if it also occurs in preschool. Our questions are based on how preschool teachers perceive bullying and how it occurs. Another issue is how preschool teachers tell us that they see the phenomenon and how they explain their work to prevent the occurrence. The study's subject is examined by means of interviews and six preschool teachers interviewed. The theoretical perspective that we use is the socio-cultural perspective. The results indicate that preschool teachers define bullying as something that takes place over a longer period of time and that a systematic approach should be, and that some awareness is in execution. Early childhood educators tell us that bullying can happen in different ways and that girls and boys have different ways to practice bullying. Regarding prevention work, we find out that they discuss with the children about situations in order to make them aware of their actions and demonstrate the impact that the documents provide, thus coming up with solutions to combat bullying. Our conclusion is that bullying occurs in kindergarten and preschool teachers need more skills and practical tools to counteract the appearance that it will not continue up to school age.

This study explores beliefs and practices about standards of quality in Texas public prekindergartens as viewed from various perspectives, including prekindergarten teachers, administrators of prekindergarten programs, and families of prekindergarten students. These beliefs and practices are compared with widely-accepted national standards of quality for preschool programs.