Ett flertal nationella och internationella undersökningar har visat att elever med läs- och skrivsvårigheter hindras från att visa sina egentliga matematiska kompetenser vid lösandet av textbaserade uppgifter. Översättning av den inbäddade matematiken i texten ställer ett högre krav på elevers språkfärdigheter vad gäller avkodning, slutledning, tolkning samt behärskning av de matematiska begreppen. Syftet med vår undersökning är att ta reda på om kunskaper i det svenska språket påverkar prestationen hos elever med annat modersmål än svenska vid algebraberäkningar i grundskolans senare år. Med hjälp av enkätformulär samt personliga intervjuer har vi i vår undersökning kommit fram till ett resultat som gäller för den skola som studien utfördes på. Utifrån studieresultatet kan vi konstatera att det finns ett samband mellan språkfärdigheter och elevers matematiska prestationer.

Denna studie har sin grund i begreppet Proteus-effekten (Yee & Bailenson 2007). I artikeln finner författarna att digitala avatarers utseende påverkar våra interaktioner i den virtuella miljön. I stället för avatarens påverkan på interaktioner undersöks i den här studien dess påverkan på prestation. Det skapades en prototyp av en FPS (First person shooter). Fokus ligger på avataren, i första hand dess rörelser. Animationerna återspeglar antingen skickliga eller fumliga rörelser. Under skapandeprocessen tillämpades Isbisters rekommenderade designmetod (Isbister 2006), samt Labans rörelseramverk (LMA) (Newlove & Dalby 2004). 12 testdeltagare spelade artefakten och svarade på en enkät. Således var studien av kvantitativ karaktär. Deltagare som tillgick skickliga animationer presterade bättre. De hade kortare speltid och högre träffsäkerhet, därtill nyttjades fler taktiska omladdningar. Resultatet är dock inte generaliserbart beroende på samlingen deltagare i den här studien. Framtida studier kan undersöka Proteus-paradoxen, och undersöka vad som sker om deltagaren själv får välja avatarens grafik.

I vår utbildning på universitetet har vi blivit lärda att ett laborativt arbetssätt främjar elevers relationella förståelse för matematik. Detta står dock i kontrast till våra observationer under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, där vi märkt att undervisningen oftast domineras av enskilt arbete i matematikboken. Mot denna bakgrund valde vi att utforska hur ett aktivitetsbaserat arbetssätt påverkar matematikprestationer hos elever i grundskolan. Vår kunskapsöversikt baseras på studier hämtade från databaserna ERIC och ERC. Genom sökkriterier och tydliga inkluderings- och exkluderingskriterier, identifierade vi 11 relevanta artiklar som utgör grunden för vårt resultat och besvarar vår forskningsfråga. Resultaten av studierna indikerar att ett aktivitetsbaserat arbetssätt inte bara förbättrar elevernas prestationer i matematik, utan också deras motivation. Det framkommer att detta arbetssätt är fördelaktigt för eleverna och även att det är viktigt att beakta flera påverkande faktorer, som till exempel den extra tid som krävs av läraren för att genomföra detta.

Educational research in the Nordic countries has for decades shown a gender-gap inknowledge. Girls perform better than boys, especially in reading and writing. This paper is asystematic literature study with a qualitative approach. Eleven peer reviewed articles havebeen analysed. The aim was to find out how middle school students in the Nordic countries’performance is affected by gender roles and inequality in the language subjects, with a focuson reading and writing skills in a possible opposite relationship to mathematics. The mainquestion in this study has thus been: How do gender roles affect boys' and girls' performancein the language subject? With the follow-up questions: What gender differences can we seebetween students in their reading and writing skills, as well as in an opposite relationship tomathematics? How do students experience the support in the language subject and are thereany gender differences? How do gender roles affect students' participation, autonomy andwell-being in school – what is the teacher's role? The results show that girls work moreefficiently at school than boys, both individually and in groups. The driving force seems to getgood reviews and grades. Additionally, they are disturbed by a messy environment in thesame way as boys. For boys, it is important that they experience the subject as fun. It has beenshown that teacher support outweighs socio-economic background and parents' education andis important for the student's well-being at school. There are norms and static positioning inthe school that both teachers and students follow, where boys are often expected to take anegative positioning. Girls receive support to a greater extent than boys. Girls also placegreater value on having a good relationship with their teachers, as well as their classmates.Nevertheless, boys are more afraid of exclusion and of being left behind. Therefore they usestereotypes such as "the male genius" as protection. PISA results show that girls performhigher in reading and writing tests, both in Nordic countries but also internationally. Boys runa greater risk of ending up among the 10% lowest achievers, as well as the lowest competencein fluent reading. Girls read more often for pleasure, and spend more time on doinghomework. However, there is no clear picture as to why this is so.

Matematikångest är ett område som väckt intresse för oss då vi båda observerat denna ångest hos elever under vår verksamhetsförlagda utbildning. I denna kunskapsöversikt var syftet att ta reda på vad forskning säger om relationen mellan matematikångest och prestation samt vilka faktorer som kan bidra till att matematikångest uppstår. Det mynnade ut i två frågeställningar: Vad säger forskning om relationen mellan matematikångest och prestation i F-3? Vilka faktorer kan påverka elevers matematikångest i tidig ålder? För att besvara våra frågeställningar används metoden informationssökning där relevanta artiklar granskats, 11 artiklar valdes ut. Resultatet visar att det finns en koppling mellan matematikångest, prestation, arbetsminne och självkänsla men även att faktorer som bland annat lärares och vårdnadshavares inställning kan ha påverkan på matematikångest. Vår slutsats är att matematikångest påverkar elevers förmåga att prestera negativt och att elever med matematikångest har sämre självkänsla gällande matematik. Självkänslan hos elever är en bidragande faktor till uppkomsten av matematikångest men även faktorer som vårdnadshavare och lärares inställning till matematik, lärares metoder, lärares krav och eleven själv.

Aim: This bachelor's thesis aims to examine the correlation between self-efficacy andsales outcomes among real estate agents. Additionally, it seeks to determine if thiscorrelation differs based on the age and experience of the broker.Method: A 23-item questionnaire was answered by 100 realtors to evaluate their selfefficacy and performance using a five-point Likert scale among other measurements. Thequestionnaire items were sourced from previous studies conducted by researchers in thefields of self-efficacy and performance assessment for sales reps. Two types ofmeasurements were used for the evaluation of their sales performance. The realtors wererequired to self-report their performance during the relative sales performanceassessment. In the actual sales performance assessment, the realtors had to provideestimates for several key performance indicators related to real estate agent performance,such as the number of meetings booked.Results and conclusions: The study emerged from considering the challenges of defininggood sales performance and the importance of individual traits in the industry. Resultsshowed that brokers had high SE regardless of gender, age, or experience, but this did notdirectly correlate with actual performance. However, brokers who showed moreresilience and tenacity in their SE-answers had a number of RSP statements correlating,indicating a correlation with the goal-setting aspects of relative sales performance and thepossibility to overcome difficult challenges.Contribution of the thesis: Theoretically, this study has contributed to the understandinghow self-efficacy affects the performance of brokers compared to what the theorysuggests about sellers in other industries. The practical contribution of the study is theraised awareness it brings to the concept of self-efficacy and what part it could play forthe professional life of brokers.Suggestions for future research: Our proposal for future studies is to investigate howreal estate agents levels of self-efficacy compares to other groups of workers. Anotherinteresting study would be to take another approach and compare the Swedish brokerslevels of self-efficacy around the country and see whether it differs based on where youlive.

Detta arbete är en kunskapsöversikt som behandlar elevers negativa inställning till matematik samt vad denna inställning kan bero på. I kunskapsöversikten jämförs svenska elevers inställning till skolämnet med tre andra länder. Forskning visar på att elever saknar självuppfattning kring deras egna matematikförmågor och tror inte de har tillräcklig kunskap som behövs för att klara matematik. Forskning påvisar även att yttre och inre motivation påverkar elevernas inlärning av matematik vilket kan kopplas till deras matematikångest. Det är därför viktigt att undersöka varför elever har denna negativa inställning till ämnet. I jämförelse med de tre andra länderna visar det sig att inre motivation är viktigt för eleverna ska lyckas med ämnet. Det visar sig även att svenska elever är generellt mindre motiverade att lära sig matematik. Det framkommer även hur viktig lärarens roll inom ämnet är och att elever som uppfattar matematik negativt behöver mer stöd.

Problemformulering: Tidigare forskning har markerat organisationskulturens samverkan med anställdas motivation ur ett ledarperspektiv. Det finns däremot ett forskningsgap för studier som fokuserar på ett medarbetarperspektiv. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga hur organisationskulturen samverkar med hur medarbetare ser på sin motivation och därmed deras förmåga att nå optimal prestation. Teori: Detta avsnitt startade med tidigare forskning som definierar och beskriver motivation som begrepp, och fortsatte med en presentation av både klassiska och moderna motivationsteorier. Därefter följde sen beskrivning av begreppet organisationskultur och relevanta teorier sammankopplade med ledarskap och uppbyggnad av organisationskulturen. Avsnittet avslutades med att precisera sambandet mellan organisationskultur och motivation. Metod: Den valda metoden för denna studie är kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta anställda för att samla data. Empiri: De anställda uppfattar att deras motivation samverkar och fluktuerar beroende på hur de ser på företagets kultur. Den nuvarande organisationskulturen på företaget där de anställda arbetar uppfattas som negativ och de anställda såg en minskad motivation till att presterahögt till följd av det. De anställda har individuella behov som behöver tillfredsställas av ledarna för att kunna förbättra både motivation och organisationskultur. Slutsatser: Det finns ett signifikant samband mellan organisationskultur och medarbetares motivation. De anställda uppfattar att organisations kulturen inte möter deras behov, och därför har brist på motivation till sina arbetsuppgifter. Ledare spelar en avgörande roll i att arbeta löpande med organisationskulturen för att lyfta medarbetares motivation. Ledare behöver schemalägga socialaaktiviteter utanför arbetsplatsen regelbundet med samtliga medarbetare.

Denna fallstudie som utförts på energibolaget Öresundskraft AB undersöker sambandet mellan effektivisering av arbetsgrupper och företagsprestationer. En nyckeltalsanalys, en korrelationsanalys och en intervjustudie gjordes på Öresundskraft, tillsammans med en jämförelse med andra energibolag. När Öresundskrafts arbetsgrupper blev effektivare ökade lönsamheten på kort sikt, de fick fler och nöjdare kunder, kostnaderna minskade och personalen blev effektivare och mer välmående. Dessutom ökade flexibiliteten och öppenheten för förändring, en aspekt som är särskilt relevant för företag eller branscher som står inför förändring. Resultat från denna studie kan användas av företag som vill förbättra den interna effektiviteten och öka sina prestationer. / This case study at the energy company Öresundskraft AB studies the relationship between group efficiency and business performance. An analyzation of key performance indicators, a correlation study and interviews was conducted at Öresundskraft, as well as a comparision to other energy companies. As the teams became more efficient, Öresundskraft’s short time profitability increased, they got more customers and the customers became more satisfied, Öresundskraft also increased internal efficiency and decreased expenses. The employees became happier, more flexible and more open to changes, which is relevant especially to companies that face an instable future. The results from this study are useful to companies that want to improve their internal efficiency and increase their performance.

Uppsatsen fokuserar på att undersöka “duktiga flickan-syndromet” i yrkeslivet. Tidigare forskning har visat att könsspecifika förväntningar sätts tidigt i åldern, något som senare följer med kvinnor i livet. Dessa könsspecifika förväntningar kan innebära att det sätts mer emotionella krav på flickor. Tidigare forskning visar att kvinnor kan uppleva andra utmaningar än män i arbetslivet. Uppsatsen fokuserar på att, genom att intervjua unga kvinnor med erfarenhet av arbetslivet, undersöka unga kvinnors interaktioner och emotioner på och kring arbetet. Syftet med vår uppsats är att undersöka närmare de samhälleliga normer och förväntningar kring prestation som unga kvinnor upplever relaterat till “duktiga flickan-syndromet”. Genom att studera unga kvinnors erfarenheter av prestation, deras självuppfattning och handlingsmönster i yrkesmässiga sammanhang strävar studien efter att identifiera och analysera de förväntningar som präglar deras beteende och självbild. Undersökningen strävar därav att bidra till en djupare förståelse för hur “duktiga flickan-syndromet” kan influera unga kvinnors emotionella upplevelser. Det empiriska materialet har samlats in genom 10 semistrukturerade intervjuer. Vidare har en fenomenologisk ansats tillämpats och det empiriska materialet har kodats och analyserats genom ett induktivt tillvägagångssätt. Det teoretiska ramverket som tillämpas i denna studie är symbolisk interaktionism, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hochschilds teoretiska bidrag kring känslohantering. Resultatet visar att det finns en förväntning på kvinnor att vara duktiga och att detta är något som har uppkommit redan från tidig ålder i sociala sammanhang. Därefter visar resultatet att kvinnor intar en roll på arbetsplatser i syfte att  förmedla en bild av sig själv som motsvarar den sociala omgivningens förväntningar, men även för att motverka fördomar som finns kring unga kvinnor på arbetsplatser. Resultatet visar även att det finns emotionella dimensioner av arbetslivet. Det empiriska materialet tyder  på att det är förekommande att inte känna sig tillräcklig på arbetsplatsen och att det kan återkopplas till förväntningar och strävan efter beröm.