<p><strong><p>Bakgrund: Diabetes är en växande folksjukdom med många komplikationsrisker. Sjukdomen är starkt kopplad till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar och kräver stora livsstilsförändringar och kunskap hos de som är drabbade av sjukdomen.</p><p><strong>Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva betydelsen av förebyggande faktorer för hjärt-kärlkomplikationer hos personer med Typ 2 diabetes. </strong></p><p><strong><strong>Metod: Litteraturöversikten sammanställer tidigare studier om diabetiker med risk för hjärt-kärlsjukdomar. Sökningarna resulterade i 14 kvantitativa artiklar. Analys gjordes med inspiration av beskrivande innehållsanalys. <strong></strong></strong></strong></p><p>Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Riskfaktorer för utvecklande av hjärt- kärlsjukdomar, Kunskapens betydelse för utvecklande av hjärt-kärlkomplikationer och Livsstilsförändringar för förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar. Livsstilsförändringar minskade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar samt gav en förbättrad livskvalitet, dock hade människor med diabetes dålig uppfattning om sina risker. <strong></strong></p><p>Diskussion: Egenvård, livsstilsförändringar och patientutbildning om hälsa motiverade till förbättra diabetesvården och minskad risk för hjärt- kärlkomplikationer hos diabetiker. Människor med diabetes hade stort behov av information, kunskap och stöd för att öka livskvaliteten. <strong></strong></p><p>Slutsats: Egenvårdsprogram och livsstilsförändringar minskar risker för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar hos diabetiker. Svårigheter kan ses i patienternas kännedom om riskfaktorer och hur följsamheten kan förbättras. Det krävs information och stöd av sjuksköterska för att förbättra resultaten.</p></strong></p>

No description available.

No description available.

Bakgrund: Diabetes är en växande folksjukdom med många komplikationsrisker. Sjukdomen är starkt kopplad till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar och kräver stora livsstilsförändringar och kunskap hos de som är drabbade av sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva betydelsen av förebyggande faktorer för hjärt-kärlkomplikationer hos personer med Typ 2 diabetes. Metod: Litteraturöversikten sammanställer tidigare studier om diabetiker med risk för hjärt-kärlsjukdomar. Sökningarna resulterade i 14 kvantitativa artiklar. Analys gjordes med inspiration av beskrivande innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Riskfaktorer för utvecklande av hjärt- kärlsjukdomar, Kunskapens betydelse för utvecklande av hjärt-kärlkomplikationer och Livsstilsförändringar för förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar. Livsstilsförändringar minskade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar samt gav en förbättrad livskvalitet, dock hade människor med diabetes dålig uppfattning om sina risker. Diskussion: Egenvård, livsstilsförändringar och patientutbildning om hälsa motiverade till förbättra diabetesvården och minskad risk för hjärt- kärlkomplikationer hos diabetiker. Människor med diabetes hade stort behov av information, kunskap och stöd för att öka livskvaliteten. Slutsats: Egenvårdsprogram och livsstilsförändringar minskar risker för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar hos diabetiker. Svårigheter kan ses i patienternas kännedom om riskfaktorer och hur följsamheten kan förbättras. Det krävs information och stöd av sjuksköterska för att förbättra resultaten.

Bakgrund: Vårdskador har blivit ett alltmer vanligare problem inom vården och fall, trycksår och undernäring är bland de vanligaste vårdskadorna. Vårdskador leder till onödiga lidande för den vårdsökande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med preventiv vård för att förhindra fall, trycksår och undernäring. Metod: En litteraturöversikt där studier med kvalitativ ansats ingår. Artiklarna söktes genom databaserna Cinahl och Medline. En kvalitativ analysmodell har använts i analysprocessen där åtta vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Studien visade att vårdpersonalen insåg vikten av att göra en riskbedömning men att förutsättningarna för en god preventiv vård grundades i positiv inställning till prevention. I resultatet framkom det att vårdpersonalen ansåg att en god kommunikation var väldigt viktigt för att förhindra och upptäckta vårdskador och även att teamsamverkan var viktigt del i preventiva vården. Slutsatser: Vårdpersonalens kunskap, erfarenhet och attityd om preventiv vård visade sig ha stor inverkan på utförandet i den preventiva vården. Samt att vårdpersonalen i stor utsträckning ansåg att det var viktigt med riskbedömningar och genom att gå in tidigt med preventiv vård ökade patientsäkerheten och antalet skador som orsakades av vården minskade. Vikten av god teamsamverkan och kommunikation i det preventiva arbetet belystes.

Previous studies have shown that concordance between professionals and clients regarding treatment content, goals and practice in drug-related treatment results in reduced drug use. Concordance also contributes to reduced degree of criminal acts and an increased power of their own life’s. The purpose of the present study was to investigate whether there was a difference between course leaders and client perceptions about which relapse preventive skills who were of utility in client’s recovery from alcohol or drug addiction. An investigation of differences between course leaders and client perceptions made it possible to estimate concordance in relapse preventive treatment. The empirical study consisted of two questionnaires, one aimed for course leaders in relapse preventive treatment and one aimed for clients who had participated in a relapse preventive course. An independent t-test showed no significant difference between course leaders and clients regarding the total score of the scale. 12 independent t-tests showed significant differences between course leaders and clients regarding 2 of 13 skills, where the course leaders estimated greater utility of the skills to identify automatic thoughts and to decline offers of drugs or alcohol. Results in the present study indicated good concordance between course leaders and clients, as they estimated the utility equivalent in great extent. The conclusion of the present study was an indication of good concordance between course leaders and clients in relapse preventive treatment in Sweden today. Concordance can contribute to a reduction of regional and local differences regarding practise in psychosocial treatment, and encourage a lifestyle in balance for clients. / Tidigare studier har visat att samsyn mellan professionella och klienter avseende behandlingsinnehåll, mål och praxis inom drogrelaterad behandling resulterar i reducerat drogbruk. Samsyn bidrar också till en minskad grad av kriminella handlingar, längre tid i behandling och en förhöjd känsla av makt över sitt eget liv. Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad mellan kursledare och klienters uppfattningar om vilka återfallspreventiva färdigheter som är av nytta i klienters återhämtning från alkohol- eller drogmissbruk. I studien deltog 57 kursledare och 61 klienter. Genom att undersöka skillnader mellan kursledare och klienters uppfattningar möjliggjordes en uppskattning av samsyn mellan grupper i återfallspreventiv behandling. Den empiriska undersökningen utgjordes av en enkätundersökning, en enkät anpassad till kursledare i återfallspreventiv behandling och en enkät anpassad till klienter som någon gång deltagit i en kurs i återfallsprevention. Ett oberoende t-test visade ingen signifikant skillnad mellan kursledare och klienter avseende totalpoängen på skalan. Tolv oberoende t-test visade signifikanta skillnader mellan kursledare och klienter avseende 2 av 11 undersökta färdigheter, där kursledare skattade större nytta med färdigheterna att identifiera automatiska tankar och att tacka nej till alkohol eller droger. Slutsatsen är att det finns en indikation på god samsyn mellan kursledare och klienter inom återfallspreventiv behandling i Sverige idag. Resultatet indikerar god samsyn vilket innebär att kursledare lägger fokus på alla färdigheter i återfallsprevention som är av nytta för klienter i deras återhämtning från missbruk eller beroende. Samsyn mellan kursledare och klienter kan bidra till hög kvalité i behandlingen, ett gott behandlingsklimat, främja nykterhet och en livsstil i balans.

Bakgrund: Trycksår är vanligt förkommande bland vårdskador som uppstår inom hälso- och sjukvården och skapar lidande för patienten. För att kunna erbjuda patienten kvalitativ och säker omvårdnad behöver sjuksköterskans roll vid preventiv omvårdnad vid trycksår förstås. Virginia Hendersons behovsteori och säker vård är relevant kopplat till ämnet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av preventiv omvårdnad vid trycksår inom hälso- och sjukvården.Metod: Det utfördes en allmän litteraturöversikt som baserades på artiklar med en kvalitativ metod, detta i kombination med en induktiv ansats. Nio artiklars resultat analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Från analysen framkom fyra olika huvudkategorier som omfattar sjuksköterskans erfarenheter av preventiv omvårdnad vid trycksår inom hälso- och sjukvården. Den första kategorin var Betydelsen av kunskap. Den andra kategorin var Betydelsen av ansvar och samarbete i teamet, som innefattade underkategorierna Ett ansvarsfullt arbete, Samarbete i team behövdes och Samarbete med patienten var utmanande. Den tredje kategorin var Användandet av riskskalor sågs som ett komplement. Den fjärde och sista kategorin var Tillgång till resurser behövdes, som innefattade underkategorierna Tillgång till tid påverkade samt Tillgång till preventivt material främjade. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat samt resultatdiskussionen påvisade att det fanns många hinder inom trycksårsprevention, men med hjälp av bland annat utveckling av utbildningar och resurser kan sjuksköterskans arbete främjas vid utförandet av trycksårsprevention.

Title: Comparing the risk behaviour of adolescents aged 16 - 17 in different secondary schools in two chosen regions ABSTRACT: The diploma work focuses on adolescent drug abuse and it is especially targeted on sixteen and seventeen-year-old students of secondary schools. The work is divided into theoretical and practical parts. The theoretical part is written as a literature search /recherche/, in which the targeted group is described and also the characteristics of chosen addictive drugs and risks connected to the drug abuse are introduced. In addidtion to this, the realised researches aimed to addictive drugs are delivered there and also at the end of this part the prevention policy is briefly entered up. In the practical part the provided researches are described. The questionnaries were handed out to students of secondary schools in Prague and Klatovy. The results are analysed and discussed in this part as well as the confrontation of results got in both places. The results confirmed that the place, or more precisely the town, does not influence the addiction to smoking cigarettes and drinking alcohol. On the contrary, talking about illegal drugs, the Prague respondents are more experienced with illegal drugs than those in Klatovy. Based on these results and other literature information there is a...

<p>Syftet med studien var att undersöka hur poliser i yttre tjänst uppfattar att polisens grund- samt vidareutbildning, fyller behovet av förberedelse inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i deras yrkesutövning. Datainsamling gjordes med hjälp av strukturerade intervjuer. Informanterna bestod av 10 polisassistenter ifrån myndigheterna i Linköping, Motala och Norrköping. Urvalet gjordes på basis av antal tjänsteår, där inklusionskriterierna var att informanterna skulle ha fått hela, den under 2005 införda, bastaktiken under grundutbildningen. Detta resulterade i att informanterna, efter 6 månaders aspiranttjänstgöring, hade arbetat mellan 2-14 månader. Resultatet visar att samtliga informanter känner sig väl förberedda inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i tjänst, så väl det går att förberedas inför detta genom teori och praktiska övningar. Dock kan informanterna inte beskriva att de ännu tagit del av någon vidareutbildning kopplad till frågeställningen, vilket kan bero på den relativt korta tid de varit i tjänst.</p>

<p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1996</p>