Viktigt att elev hittar sina egna strategier för matematisk problemlösning för det matematiska utvecklandet. Att lära sig strategier vid problemlösning är ett centralt innehåll i läroplanen LGR 22 (Skolverket, 2022). I LGR 22 finns även att elevs förmågor ska ges möjlighet till att utvecklas för att kunna beräkna olika matematiska uppgifter. Jag kommer bli lärare på högstadiet och vill gärna veta vilka strategier elever har med sig från årskurs sex upp till årskurs sju för att de ska kunna tillgodogöra sig matematiken på ett tillfredställande sätt. Jag har gjort en studie med tio elever i sjuan för att se vilka strategier de har med sig från årskurs sex. Jag har träffat tio elever från två klasser i årskurs sju och haft intervju med dem enskilt om vilka strategier de väljer vid en vald uppgift. När eleverna löste uppgiften bad jag dem att prata högt hur de tänkte när de gör detta. Samtidigt ställde jag frågor och samtalade med eleverna för att se vilka av de nio strategier jag valt ut som de använde vid lösandet av uppgiften. Samtliga elever visade på bra strategival av den uppgift de blev tilldelade. Jag såg att de har mycket goda strategier runt problemlösning och med det har de med sig tillräckliga kunskaper från årskurs sex till årskurs sju.

I den svenska matematikundervisningen har problemlösning fått en allt större roll genom åren. Idag finns formuleringar kring problemlösning med i samtliga kursplaner för matematik i gymnasieskolan, där det framgår att problemlösning ska synas i matematikundervisningen både som mål och medel. Forskningsfältet kring problemlösning är utbrett över hela världen och över decennier, och problemlösningsförmågan är något som idag efterfrågas på den internationella arbetsmarknaden. I den här studien har målet varit att försöka få en inblick i hur problemlösning sker i klassrummen, i vilken utsträckning samt hur läromedlen påverkar nivån av problemlösning. Observationer har genomförts i fyra olika klassrum och de läromedel som använts under lektionstillfällena har analyserats. Resultaten visar på att problemlösning inte skett i någon större uträckning, att de läromedel som använts till stor del innehåller proceduruppgifter samt att elever och lärares muntliga resonemang verkar vara de situationer då problemlösning oftast sker.

Th is educational design research study contribute s to understanding s about the impact the complex ity in multilingual upper s e condary mathematics classroom s has on attempts to improv e student - to - student interaction s . The research study was carried out in a cyclic process in three cycles as an intervention to give all students the opportunit y to develop their reasoning and communication abilities in mathematics. In the intervention, students in a first year class of the social scien ce program in a n upper secondary school were followed during one semester while they worked in small groups with various problem - solving tasks in mathematics . The intervention included three sets of open problem - solving tasks and three support means in the form of question lists, problem - solving support lists , and various communicative roles. The student s’ interactions were recorded , and interviews were conducted in each cycle . Both the students’ interactions and perceptions about working with mathematics w ere then analy s ed . The research questions were: 1. How did the students’ interactions and perceptions change over time as a result of an intervention to improv e student - to - student interactions? 2. What contribute d to the changes in the students’ interactions an d perceptions when an intervention was provided to improv e student - to - student interactions? 3. What did working with an intervention on improving student - to - student interactions indicate about the complexity in the multilingual upper secondary mathematics classroom? The results showed possibilities for chang ing student - to - student interactions through improving how students listened to each other, built onto each other’s interactions, worked with mathematical questions , and determined what they focused on in gr oupwork. The intervention was developed over the cycles by adapting the tasks and support means according to the results from the previous cycles. Tasks were formulated more openly, groups were arranged so that everyone had the opportunity to speak, and ma thematical questions became an important part of student - to - student interaction s . In the study , two theoretical frameworks were used — Alrø and Skovsmose’s (2004) IC - model and Fuentes’ (2009) framework for analysing student communication. The frameworks we re coordinated and then used to justify choices in the intervention and to analy s e interaction s . Interviews were used to learn mo re about students’ perceptions. Complexity in multilingual upper secondary mathematics classrooms was connected to three perspe ctives : teaching and learning, research , and school development. In the study, complexity from the teaching and learning perspective was discussed concerning how students were given equitable learning opportunities, how language affected attempts to improv e the student - to - student interaction s , and how the students’ interactions and perceptions affected groupwork in mathematics . It proved to be important not to see multilingual students as a homogenous group with special needs simply because they are multili ngual, but rather , to be flexibl e in meet ing the needs of the students. From a r esearch perspective, complexity was discussed in relation to how educational design research and the two theoretical frameworks were used to promote improved student - to - student interaction s in mathematics . Finally, from a school development perspective, complexity concerning generalizations was discussed. This study point ed out the difficulty of making generalizations about promoting improved interaction s. Since many factors aff ected interaction s between students , instead it was considered important to be flexible and study the interaction s and students’ perceptions side - by - side to make changes.

Syftet med detta arbete har varit att försöka ta reda på vad lärare i dagens skola anser om problemlösning. Vad tycker de egentligen att problemlösning är, och hur arbetar de problemlösande? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Informanterna var matematiklärare i mellanstadiet, och alla intervjuer spelades in på band. Därefter transkriberades informanternas svar och sammanställdes i fyra kategorier. De fyra kategorierna var ”Vad är problemlösning”, ”Varför arbetar lärarna med problemlösning”, ”Vilka sorts uppgifter väljer lärarna” och ”Hur arbetar lärarna med problemlösning”. Resultatet sammanställdes i form av berättande bilder för att skapa en helhetsbild av informanternas yttrande. Utifrån de berättande bilderna, gjordes en sammanfattande analys där det framgick att informanterna talade om fyra perspektiv på definitionen av problemlösning. I vår studie framkommer det att problemlösning är givande och en viktig del av matematikundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i skolår 4 kommunicerar med hjälp av ett matematiskt problem i mindre grupp. Vid undersökningen riktas uppmärksamheten mot vilka matematiska ord och begrepp eleverna använder sig av och vilka strategier eleverna uppvisar i sin kommunikation. Eleverna nivågrupperas med hjälp av matematikläraren för att kunna göra en jämförelse mellan gruppernas begreppsanvändning. Utifrån detta är studiens syfte även att undersöka om nivågruppering bidrar till skilda strategier och sätt att kommunicera inom matematik. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ empirisk undersökning innehållande både observationer och intervjuer. Vi använde oss av videoinspelning för att dokumentera data. Med tanke på studiens ringa omfattning gick det inte att dra några generella slutsatser av resultaten. Men däremot frambringade den resultat som talar både för och emot nivågruppering av mindre grupper.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur matematiska problem skall konstrueras för att ge eleven träning i att kommunicera matematik, stimulera elevens tänkande och få eleven att lära sig baskunskaper.Med hjälp av observationer av elever som löser olika typer av matematiska problem och intervjuer undersöks vilken effekt olika problemtyper har på elevens lärande.Undersökningen visar att öppna problem som upplevs som utmanande och har inslag av praktiska moment bäst svarar mot undersökningens frågor.

Syftet med studien har varit att undersöka huruvida elever i en årskurs 4 reflekterar på problemlösningarna i sina läroböcker. Jag har även undersökt på vilka sätt elever kan uppleva om uppgifterna i boken är vardagsanknutna.Jag har använt mig av både kvantitativ och kvalitativ metod. Metoden är gjord med observationer, enkäter, intervjuer och granskning av elevernas lärobok. Genom metoderna har jag fått fram en helhetsbild av elevernas tankar och upplevelser.Resultatet visar att flertalet elever styrs av siffror och nyckelord i texten för att få fram en beräkning. Det medför till att elevernas tankegång vid vissa uppgifter försummas och leder in dem på ett felaktigt spår. Vidare visar resultatet att drygt hälften av klassen anser att uppgifterna kan var vardagsanknutna. Eleverna tycker sig uppleva en vardagsanknytning när uppgifterna speglar deras intresse eller om det sker en inköpssituation i den.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur några praktiserande lärare använder sig av problemlösning i sin undervisning. Med intervjuer undersöker vi vilka problem de upplever med denna verksamhet. Intervjumaterialet jämföres inbördes och betraktas mot en bakgrund av pedagogisk forskning för att bedöma hur dessa hinder skulle kunna bemötas. Arbetet diskuterar även, mot bakgrund av intervjuerna, vilka begränsningar och möjligheter som är knutna till den lokala organisationen av undervisningen.

Arbetet handlar OM elevernas språkförståelse nar de förloraren matematikuppgifter MED text. OM Språket Kan hindra eleverna fran Att Lösa matematikuppgifter MED text.Hur viktig Kanner JAG MIG sminkad Språket nar eleverna förloraren matematikuppgifter MED text. / The work is about students' language comprehension when they solve mathematics tasks with text. Is language a barrier to students when they solve mathematics tasks with text? How important is language as students solve mathematical tasks with text.

Tidigare forskning visar att flera elever i högstadiet känner lågt intresse för ämnet matematik, vilket vidare påverkar deras motivation att nå undervisningens mål. Samtidigt visar forskning att matematikundervisningen ger elever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Syftet med denna litteraturstudie är att i ljuset av denna bakgrund undersöka om undervisning med fokus på problemlösning kan påverka elevers motivation i matematik. Studiens metod innefattar systematisk sökning i databaser och söktjänster vilket resulterade i 13 litteraturkällor vilka anses relevanta för syftet. I analys av denna litteratur framkommer resultat som visar att problemlösning med innehåll av problemformulering, verklighetsanknytning och öppna matematiska problem har möjlighet att bidra till elevers motivation att lära i matematik. Elevers emotioner, uppfattningar, värden och attityder i undervisningen framkommer vidare som centrala aspekter relaterade till motivation. Slutligen görs implikationer för vidare forskning kring affekters roll i arbetet med matematisk problemlösning i skolan.