Programmering har under 2018 implementerats i den svenska läroplanen och blivit ett nytt inslag i ämnena matematik och teknik. Skolan har nu i uppgift att förmedla dessa kunskaper och även utveckla färdigheter för att skapa demokratiska medborgare som kan delta i det nya digitala samhället. Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra vad som kännetecknar forskningen om programmering i ämnet matematik. Med utgångspunkt i sökord såsom programmering, matematik och skola, och med hjälp av urvalskriterier har relevant forskning sökts upp, studerats och kartlagts. Detta har genomförts för att skapa en bild av programmering i matematiken. Olika matematiska områden samt olika typer av programmering finns representerade i översikten. Scratch är det programmeringsverktyg som används mer frekvent än andra i vårt urval av forskning. Vad vi kan se i vår kunskapsöversikt är att det är två matematikområden som dominerar i vårt urval. Dessa områden är problemlösning och geometri. De effektstudier som gjorts i urvalet visar inte några positiva effekter för programmeringens betydelse av elevernas problemlösningsförmåga. Programmering skapar däremot ett starkare självförtroende och en glädje hos eleverna. Artiklarna presenterar både positiva och negativa aspekter till programmering inom matematik. Det framkommer att programmering inom matematik stimulerar elevernas nyfikenhet och självförtroende. Kunskapsöversikten visar att programmering enbart används inom konkreta och laborativa områden i matematiken. Vi har också sett att det är ett platt forskningsfält som främst innehåller pragmatiska studier. En avsaknad av kritiska studier finns i urvalet.

Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på vad forskning visar gällande användning av kooperativt lärande i matematikundervisningen vid problemlösning. Genom databassökning valdes forskningsartiklar ut som sedan granskades och analyserades. Resultatet talar för att kooperativt lärande kan främja elevers problemlösningsförmåga inom matematik. Genom att arbeta med kooperativ lärande får både lärare och elever chansen att gå djupare in på ämnet och lära av varandra. Det krävs en del ansträngning både av läraren men även av eleverna.

Genom att lyfta kommunikation som verktyg i matematisk problemlösning kan elevers möjlighet till måluppfyllelse öka. Kommunikation mellan elever i grundskolans senare år synliggörs i denna studie som även vill ge svar på i vilka former kommunikation visar sig. Eleverna arbetade med arbetsmetoden eget, par, alla (EPA) som rekommenderas av skolverket, samt bra, bättre, bäst metoden (BBB). Metoden utvecklades i ett aktionsforskningsprojekt som pågick 2016 till 2017 i samarbete mellan Norrköping och Linköpingsuniversitet. En forskningsgrupp utvecklade ett arbetssätt som eleverna namngav bra, bättre, bäst metoden, vilken inkluderar en nätbaserad uppgiftsbank som baseras på elevarbeten. Denna studie innefattar enskilda intervjuer med 16 elever. Därtill digitalinspelades 76 elever under matematiskt problemlösningsarbete där fenomenografisk analysmetod genomfördes. Resultatet visade att kommunikationsutbytet mellan eleverna varierade beroende på vilken arbetsmetod som användes, samt att elevernas olika kunskapsnivåer inte märkbart påverkade den kommunikation som framkom under gruppsamarbetet. Studien visar att gruppernas uppbyggnad är en viktig faktor för att höja kvalitén i elevernas arbeten.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur elever och lärare ser på problemlösning inom matematikämnet, samt att belysa eventuella samband mellan elevers läsförmåga och problemlösningsförmåga i årskurs 3. Frågeställningen jag arbetat efter är:  • Hur ser elever och lärare på problemlösning inom matematikämnet?  • Hur upplever eleverna sin läsförmåga och sin problemlösningsförmåga? • Hur upplever läraren elevernas läsförmåga och problemlösningsförmåga?  • Hur påverkar, enligt läraren, elevers läsförmåga deras problemlösningsförmåga i årskurs 3?  För att besvara dessa frågor intervjuades sju elever i en liten skolas årskurs 3, deras klasslärare samt två andra verksamma matematiklärare på skolan. Resultatet visar att lärarna ser problemlösning som ett givande arbetssätt med många fördelar, men att arbetet med problemlösning tycks komma i skymundan, då arbetet med läromedel och att befästa de matematiska grunderna tycks vara prioriterat. Läsning visade sig vara en uppskattad aktivitet hos eleverna, men inställningen till problemlösning varierar. Några elever upplever svårigheter med att tolka problemen och finna informationen som är nödvändig för att kunna lösa uppgifterna. Lärarna tror att bristande begreppsförståelse och lässvårigheter kan vara förklaringen till dessa svårigheter, men klassläraren i årskurs 3 berättade att hon inte tror att det finns något direkt samband mellan elevernas läsförmåga och problemlösningsförmåga, att läsningen snarare kan hindra eleverna att visa sin problemlösningsförmåga. Klassläraren berättar hur hon hjälper lässvaga elever att läsa och tolka uppgifterna för att även de ska få chansen att lyckas med problemlösning.

Syftet med studien var att förstå hur medarbetare har påverkats av en digitalisering i en verksamhetoch att öka förståelsen för vad medarbetarna har lärt sig av förändringen. Två forskningsfrågor formulerades; hur har digitaliseringen påverkat medarbetarna? och vad har medarbetarna lärt sig av förändringen? Med en abduktiv ansats studerades två olika organisationer som har gjort olika digitala förändringar. Ett logistikföretag som har uppgraderat ett affärssystem och en kommun som har infört integrerade e-tjänster. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och analyserades med en kvalitativ analys med en hermeneutisk tolkningsansats. Det teoretiska perspektivet var Schöns lärandeteori om reflektion i praktiken och den tidigare forskningen berörde digitaliseringens organisatoriska förändringar, påverkande faktorer vid förändring och lärande i förändring. Resultatet visade att digitaliseringen påverkade medarbetarna och det dagliga arbetet. Arbetsuppgifter och rutiner standardiserades och anpassades utifrån systemets funktionalitet och externa samarbetspartners. Tidig delaktighet främjade lärande om systemet och förändringen vilket skapade en trygghet inför förändringen och att hantera den. Att ha nytänkande medarbetare som såg möjligheter och behov, med viljan att lära om och lära nytt, underlättade den digitala förändringen.

I många skolor sker matematikundervisning med hjälp av en lärobok. Det har dock visat sig att elever mister sin förmåga att samtala och diskutera matematik om undervisningen sker i för stor utsträckning genom en matematikbok (Boaler, 2001:123). Det förespråkas istället att elever får samarbeta med varandra eftersom de på så vis får möjlighet att se hur andra elever tänker och löser uppgifter (Taflin, 2008:46). Genom att använda kooperativt lärande inom matematiken får elever möjlighet att arbeta tillsammans eftersom undervisningsmetoden bygger på att alla elever i en grupp samspelar med varandra efter bestämda strukturer (Williams, Sheridan & Pralin Samuelsson, 2000:53). Studien genomfördes med en kvalitativ analys där videoinspelningar utgjorde materialet för empirin. Den insamlade empirin synliggjorde samarbetet mellan eleverna när kooperativt lärande tillämpades. Det visade sig att eleverna stöttade varandra genom uppmuntran, utmaning och deltagande.

No description available.

Syftet med denna studie är att beskriva processen som sker när elever arbetar tillsammans med en problemlösningsuppgift de tidigare inte kunnat lösa vid enskilt arbete. Fokus har varit på förändrad användning av Sfards (2008) nyckelbegrepp: ämnesspecifika ord, visuella mediatorer, rutiner och berättelser samt vilka diskursförändringar som synliggjorts. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer av problemlösningsarbetet, ljudinspelningar under pararbeten och bildupptagningar av elevmaterialet. Totalt tio observationer av gemensamt arbete genomfördes och transkriberades och av dessa djupanalyserades fem transkriberingar med hjälp av flödesscheman och Sfards (2008) nyckelbegrepp. Resultatet visar att eleverna i studien använde fler nyckelbegrepp vid den gemensamma problemlösningen och därmed ingick i diskursförändringar som bidrog till att föra problemlösningen framåt. Visuella mediatorer och användningen av tid visade sig vara viktiga aspekter för användning av fler nyckelbegrepp och förändring av diskurser.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka problemlösningsstrategier lärare använder sig av i undervisningen, samt vilka metoder lärare använder när de undervisar ele-verna i problemlösning. Studien grundar sig i kvalitativa undersökningar genom klassrums ob-servationer och semistrukturerade intervjuer med tre lärare. Lärarna arbetade på två olika skolor i samma kommun i Mellansverige. Resultatet visar att lärarna undervisar eleverna i flertalet strategier som de kan tillämpa i sin problemlösning, men vissa strategier använts mer frekvent än andra. Studien visar även lärarnas medvetenhet om vad som gynnar eleverna i undervis-ningen av problemlösning. Samtliga lärare är medvetna om att problemlösningsförmågan är något som utvecklas under lång tid och att det krävs många tillfällen till övning. Undervisningen om strategier att tillämpa är av stor vikt för elevernas framgång. I denna undervisning har lära-ren en stor del i om och hur eleverna utvecklas.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares perception av matematisk problemlösning i årskurs F-3 samt hur lärare strukturerar upp sin undervisning och på vilket sätt de väljer problemlösningsuppgifterna. För att besvara studiens forskningsfrågor utfördes en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare. Resultatet av studien påvisar att lärarna strukturerar upp sin undervisning i tre olika faser, dock finns det både likheter och olikheter i faserna. Gemensamt för majoriteten av lärarna är att de organiserar så att samarbete och kommunikation har ett naturligt inslag i undervisningen, trots att lärarnas definition av matematisk problemlösning i vissa avseende avviker från varandra samt forskning. Vidare påvisar resultatet att lärarna förespråkar att eleverna använder sig av konkret material/ rita som problemlösningsstrategier. Problemlösningsuppgifterna som eleverna arbetar med väljs främst ur läroböcker i samband med det matematiska området som är aktuellt, vilket kan medföra att problemen övergår till att vara rutinuppgifter.