Denna uppsats intresserar sig för professional wrestling och då specifikt bolaget World Wrestling Entertainment, WWE. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur nationalitet representeras i World Wrestling Entertainments produkt. Uppsatsens teoretiska ramverk består utav tre olika författare. Dessa tre är Michael Billig, Stuart Hall och Roland Barthes. Från Michael Billig används begreppen 'hot and banal nationalism' för att definiera nationalism. Från Stuart Hall hämtas teorier om 'representation', vad det är och hur det fungerar samt olika perspektiv på varför det är intressant att studera 'olikhet'. Slutligen använder sig uppsatsen utav Roland Barthes artikel Le monde où l'on catche, the World of Wrestling i den engelska översättningen, som analyserar wrestling på ett semiotiskt vis. Många av de teorier som Barthes presenterar i denna artikel är relevanta än idag trots att han skrev artikeln på 1950-talet. Uppsatsens frågeställning kommer att undersökas genom en multimodal analys. En multimodal analys lämpar sig väl för ett så visuellt fenomen som wrestling. Det möjliggör även för studier av de rent textuella elementen i programmen och inte bara det visuella. Materialet består utav de inledande videomontagen från två olika wrestlingmatcher. Båda matcherna är hämtade från WWEs största årliga pay-per-view Wrestlemania som gått av stapeln varje år sedan år 1985. Den ena matchen är hämtad från Wrestlemania 29 år 2013 och den andra är hämtad från Wrestlemania 31 år 2015. Båda matcherna inkluderar icke-amerikanska karaktärer. Den första matchen ser amerikanen Jack Swagger möta mexikanen Alberto Del Rio och den andra matchen ser amerikanen John Cena möta den ryske Rusev. Efter analysen kunde slutsatsen dras att vad gällde de matcher som analyserats framställdes de ickeamerikanska karaktärerna varken positivt eller negativt. Vad analysen lyckades komma fram till var att de icke-amerikanska karaktärerna var där för att reproducera en bild av den amerikanska nationella identiteten och att de icke-amerikanska karaktärernas nationaliteter egentligen inte var relevanta. Det relevanta var det faktum att de var just icke-amerikaner. Deras faktiska nationaliteter behandlades inte i någon större utsträckning i materialet. Materialet verkade mest kretsa kring USA och dess nationella identitet.

Syfte: Syftet är att genom litteraturstudier samt med utgångspunkt i ett antal intervjuer med respondenter, skapa en förståelse för vad som motiverar professionella medarbetare på deras arbetsplats. Metod: Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en abduktiv studie samt att använda oss av kvalitativ metod i våra intervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer, alla med respondenter som vi ansåg passa in i vår definition av professionella medarbetare. Resultaten från dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrån ett hermeneutiskt synsätt. För att skapa ett trovärdigt resultat har vi valt att redovisa stor del av vårt empiriska material med hjälp av citat från respondenterna. Vi har även utvecklat samt skrivit slutsatser utifrån dessa citat. Resultat och slutsats: Utifrån vårt empiriska material kan vi se att en motiverande miljö för medarbetarna, bland annat kan skapas genom att arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och utmanande. För att förstärka och höja motivationen ytterligare bland de anställda ser vi att vidareutveckling är något som efterfrågas från medarbetarna. Detta kan ses som en angelägen motivationspunkt då samtliga respondenter poängterade denna faktor under samtalens gång. Vidareutveckling är en faktor som flera av de teorier vi har valt att redovisa har berört som en vital aspekt, exempelvis har Maslow, Deci och Ryan påpekat detta. Dessa teorier kan nu styrkas ytterligare med detta resultat Förslag till fortsatt forskning: Vi kan föreslå att fokusera på en yrkesgrupp i taget för att göra djupa studier och därmed få en bättre bild av motivationsfaktorerna. Ytterligare aspekter som kan beaktas är huruvida en enskild individs uppväxtbakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, deltagarens ålder, utbildningsnivå och kultur kan ha inverkan på vad som motiverar individen på dess arbetsplats. Uppsatsens bidrag: Att skapa och bidra till en uppdaterad bild på professionella medarbetarnas syn på motivation. Även utifrån den empiri vi har samlat ihop, konstatera att vad som bidrar till respondenternas motivation inte skiljer sig markant mellan olika yrkesgrupper.

Samhället har många sociala problem, med anledning av dessa har professionen socialt arbete vuxit fram. Inom professionen finns socialarbetare med socionomexamen. Socionomutbildningen är en generalistutbildning som arbetar över ett brett fält. Syftet med denna studie är att undersöka hur en del socionomer i olika yrkesroller kan se på sin professionella identitet i förhållande till sin generalistutbildning kontra sin specifika yrkesroll och hur detta påverkar deras arbetssituation. I denna kvalitativa studie har fyra yrkesverksamma socionomer intervjuats individuellt med en semi-strukturerad utformning. En kurator, en enhetschef, en socionom och en socialsekreterare som alla har tagit examen vid Umeå Universitet har intervjuats. Analysen bygger på en kvalitativ konventionell innehållsanalys där resultatet har kodats och kategoriserats. Resultatet visar på att det är svårt för socionomerna att förstå sin professionella identitet. Studien visar på att det finns ett glapp mellan teori och praktik där examen och yrkesroll inte har en direkt koppling och där samhället har höga förväntningar på professionen. Vad som tydliggörs i studien med hjälp av tidigare forskning samt KASAM-teorin är att socionomutbildningen saknar specialisering och tydliga gränser samt att arbetsgivarorganisationerna saknar tydliga riktlinjer för intervjupersonernas yrkesroller.

Detta är en kvalitativ studie om karriärvägledning på Arbetsförmedlingen (Af), som syftar till att belysa hur Af förhåller sig till karriärvägledning som ett prioriterat uppdrag och om och hur en implementering av en professionell vägledningspraktik har påbörjats. Studien är avgränsad till ett lokalt Af-kontor och undersöker vad personalen har för syn på karriärvägledning, hur man arbetar med karriärvägledning utifrån ett professionellt perspektiv samt resonemang kring kompetensbehov för att arbeta med karriärvägledning. Resultatet visar att personalen ser och arbetar med karriärvägledning på olika sätt och att arbetet inte är grundat av teori eller metod. Vägledning utförs av både arbetsförmedlare och arbetspykolog på myndigheten och ingår som en del i deras arbetsuppgifter. Det finns inget kompetenskrav att arbeta med karriärvägledning och finns inget som tyder på en implementering av professionell vägledningspraktik har påbörjats, då själva implementeringen har avstannat på grund av nya förutsättningar på myndigheten. Uppdrag är inte längre prioriterat och de resurser som läggs på karriärvägledning går till en digital plattform som i dagsläget innebär Afs hemsida. De teoretiska modeller och begrepp som används vid analys är person- och miljöteori, utifrån fyrstegsmodellen med begreppen insikt, utsikt och framsikt. Professionsteori har också används med begreppet professionell kompetens.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats. Litteraturen utgörs i huvudsak av Greta Marie Skaus (2006) bok Mellan makt och hjälp och Ole Petter Askheims och Bengt Starrins (2007) bok Empowerment i teori och praktik. Vi har också använt oss av Jürgen Habermas kommunikationsteori samt av tidigare forskning bestående av två utredningar från Socialstyrelsen och en arbetsrapport från Dalarnas forskningsråd.</p><p>Det som uppmärksammats i undersökningen och som tydligt framkommer är att kunskap och en medvetenhet om makt hos omsorgspersonalen är av stor vikt. Detta för att skapa en förståelse för omsorgstagaren självbestämmande och makten som yrkesrollen medför samt är det en förutsättning för att motverka maktmissbruk. Det framkommer även att informanternas synsätt på självbestämmande har tydliggjorts ytterligare sedan de börjat arbeta med målgruppen yngre demenssjuka personer. I informanternas uttalande observerades att med en yngre målgrupp uppstår en ny problematik att hantera och att målgruppen har gett informanterna en ny förståelse för vikten av självbestämmande.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats. Litteraturen utgörs i huvudsak av Greta Marie Skaus (2006) bok Mellan makt och hjälp och Ole Petter Askheims och Bengt Starrins (2007) bok Empowerment i teori och praktik. Vi har också använt oss av Jürgen Habermas kommunikationsteori samt av tidigare forskning bestående av två utredningar från Socialstyrelsen och en arbetsrapport från Dalarnas forskningsråd. Det som uppmärksammats i undersökningen och som tydligt framkommer är att kunskap och en medvetenhet om makt hos omsorgspersonalen är av stor vikt. Detta för att skapa en förståelse för omsorgstagaren självbestämmande och makten som yrkesrollen medför samt är det en förutsättning för att motverka maktmissbruk. Det framkommer även att informanternas synsätt på självbestämmande har tydliggjorts ytterligare sedan de börjat arbeta med målgruppen yngre demenssjuka personer. I informanternas uttalande observerades att med en yngre målgrupp uppstår en ny problematik att hantera och att målgruppen har gett informanterna en ny förståelse för vikten av självbestämmande.

Syftet med uppsatsen var att undersöka var gränsen mellan professionell journalistik och medborgarjournalistik går inom området sportjournalistik, om det nu finns någon. För att få ett så bra resultat som möjligt använde vi oss av en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys. Vi valde 21 texter under en veckas tid, som varit toppnyheter. 13 texter var med i den kvalitativa textanalysen och alla 21 texter i den kvantitativa innehållsanalysen. Teorierna som sätter prägel på uppsatsen är professionsteorin och de pressetiska reglerna. Vi använde oss av texter från webbplatserna; Aftonbladet/Sportbladet, Dagens Nyheters sportbilaga och Svenskafans.com. Svenskafans.com är en sida av fans för fans och bygger på supportrars engagemang. Det redaktionella materialet är skrivet av supportrar. Anledningen till att vi valde att ta en huvudnyhet per dag från respektive webbplats var för att Svenskafans.com endast publicerar texter på sin webbplats. Vi ville undersöka om det fanns likheter och skillnader mellan professionell journalistik och medborgarjournalistik inom ramen för sportjournalistik (fotboll). Sportbladet och Dagens Nyheter representerar journalistiken och ”professionella journalister”. I uppsatsen besvaras frågeställningarna; Hur efterföljs de pressetiska reglerna? Finns det några skillnader mellan texter skrivna av en journalist och texter skrivna av en medborgarjournalist? - Språk, Partisk/opartisk, Fokus i texten, Eget/hämtat material Vilket fack kan Svenskafans.com placeras i? (Med fack menar vi professionell journalistik eller medborgarjournalistik) Resultatet av undersökningen tyder på att det inte finns någon specifik gräns mellan vad som kännetecknar professionell journalistik och medborgarjournalistik, förutom att många journalister nu för tiden har en journalistutbildning. Eftersom journalistik inte är en profession är det svårt att sätta etikett på vem som är och vem som inte är journalist.

To the world you may be one person, but to one person you may be the world These words sum up my account of social worker expertise. How does one become skillful―a master―in the profession? I answer this question by exploring how social worker proficiency can be developed and grow with the help and support of supervisors, clients and colleagues. Development through professional supervision and in the encounter with clients is an essential part of the work. I also discuss what it means to be new in the field (a novice) in relation to being experienced (a master). For the novice, rules and regulations and clear-cut advice may be necessary in everyday work as well as in supervisory sessions; for the more experienced, dialogue and reflection become increasingly important tools. For this work I have collected material from my own professional life as well as from other experienced colleagues. Using social workers’ own reflections along with the various situations and occurrences that arise in their work, I have tried to capture the complexity of many of the tasks and to understand how professionalism can be enhanced. My narrative contains reasoning on issues of trust, views of humanity and professional improvisation. I shed light on detachment vs. involvement with clients, practical hands-on knowledge and the importance of having been listened to. Might the ability to instigate trust be the most important tool in social work? / To the world you may be one person, but to one person you may be the world. Med dessa ord vill jag sammanfatta min berättelse som handlar om socialarbetares yrkeskunnande. Hur blir man skicklig i sitt yrke – en mästare? Jag beskriver hur socialarbetares yrkeskunnande kan utvecklats och växa med stöd och hjälp av handledning, klienter och kollegor. Att utvecklas genom professionell handledning och i mötet med klienter utgör centrala delar i arbetet. Jag diskuterar också vad det innebär att vara ny i yrket (novis) i relation till att vara erfaren (mästare). För noviser kan regelverk, handfasta råd behövas såväl i vardagsarbetet som i handledning. För mer erfarna socialarbetare blir dialog och reflektion alltmer viktiga redskap. I mitt arbete har jag hämtat material både från mitt eget yrkesliv och från samtal med erfarna kollegor. Med hjälp av socialarbetares tankar, olika situationer och händelser från deras yrkesliv försöker jag beskriva det sociala arbetets komplexitet och förstå hur socialarbetares yrkeskunnande kan utvecklas. Min berättelse innehåller resonemang kring tillit, människosyn och professionell improvisation. Jag belyser frågor kring avstånd och närhet till klienter, handlingsburen kunskap och vikten av att ha blivit lyssnad till. Kanske är förmågan att skapa tillit det sociala arbetets viktigaste verktyg?

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svensklärarens professionella identitet och uppdrag formuleras och eventuellt förändras i ledarspalten i Svensklärarföreningens egen medlemstidskrift Svenskläraren från 1970-talet och fram till 2011. Undersökningens valda frågeställningar är: 1. Hur konstrueras svenskläraruppdraget i relation till styrdokument och politiska reformer?  2. Hur konstrueras svenskläraruppdraget i relation till elevsyn? 3. Hur konstrueras svenskläraruppdraget i relation till föreställningar om svenskämnet? Metoden för undersökningen är en närläsning av de 26 utvalda ledarspalterna utifrån en fenomenologisk ansats och resultatet visar så väl kontinuitet som förnyelse i konstruktionerna av svenskläraruppdraget, svenskämnet och svenskläraridentiteten. Återkommande är en frustration över brist på förenlighet mellan styrdokument, utbildningspolitik och faktiskt verksamhet. Styrdokument och politiska reformer betraktas då som hot och hinder snarare än vägledande för lärarnas professionsutövande. Uppgiften att möta elevernas behov konstrueras löpande som en kärna i svenskläraruppdraget även om innehållet i dessa behov formuleras olika vid olika tidpunkter. Svenskämnet ges en särskild status i relation till elevernas personliga utveckling, identitet och rättigheter liksom i relation till demokrati och framtidens samhälle – vilket i sin tur placerar svenskämnet i en särställning gentemot andra skolämnen och ger svenskläraren en särskild position i jämförelse med andra lärare.

Forskning tyder på att den professionella relationen är betydelsefull för resultatet av en insats inom socialt arbete och att det finns många olika faktorer som den professionella måste förhålla sig till. Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksamma socionomers uppfattning om den professionella relationen, samt hur man som professionell kan förhålla sig i relation till klienter som saknar ett brett social nätverk. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med socionomer som arbetar på Hem för vård och boende samt stöd- och utslussningsboende för ensamkommande barn. Det insamlade materialet har strukturerats utifrån Grounded Theory för att därefter analyseras hermeneutiskt. Studien har mynnat ut i en modell som synliggör den avvägning socionomen måste göra mellan att delge eller inte delge i relation till klienten. Det är intervjupersonernas uppfattning att det är professionellt att vara personlig men inte privat i relation till klienten. Studien visar att det är viktigt att den professionella lyckas balansera mellan att delge eller att inte göra det på ett sådant sätt att det gynnar kontakten med klienten och bevarar den professionellas integritet. En av studiens tydligaste slutsatser är att socionomen ständigt bör reflektera över sitt förhållningssätt och behålla fokus på klientens behov i den professionella relationen.