Abstrakt: Det finns professionella kulturarbetare, det finns de som har kulturutövande som hobby och de finns de som befinner sig mitt emellan. Den här uppsatsen undersöker hur det är att vid sidan av sitt inkomstbringande yrke syssla med ett avancerat kulturutövande som innehåller målbilder, karriär och vars resultat når en publik. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex breakdansare och två musiker. Breakdansarna är undersökningens fokus. Genom att även intervjua musiker blir breakdancekulturens egenheter tydligare. För att förstå breakdancekulturens specifika sätt att fungera och dess förhållande till andra delar av samhället har jag använt Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet. För att få verktyg till en analys av kulturutövandets betydelse för självidentiteten har jag använt Anthony Giddens identitetsteori. Jag fann fem värderingar som strukturerar breakdancefältet: betydelsen av att vara ”självgjord”, breakdance som en fri dans från gatan, att synas, att ha originell stil som ändå är rätt stil samt självförverkligande genom stolthet. Dessa fem värderingar går inte att skilja åt utan beror av varandra och de harmoniserar med fältets position i samhället. Kulturutövandet är avgörande för informanternas självidentitet. Informanterna balanserar det som de upplever som det vanliga trygga livet med det kontrasterande kulturutövandet. Informanterna vill inte ha kulturutövandet som inkomstbringande yrke eftersom de vill slippa kompromissa med sitt skapande samtidigt som de vill ha tryggheten som det vanliga livet erbjuder. Även informanternas historia, nu och föreställda framtid påverkar valet. Breakdansarnas val skiljer sig från musikernas eftersom breakdancefältet inte är professionelliserat. Men även om breakdancefältet befinner sig vid sidan av kulturetablissemang, näringsliv och kulturpolitik påverkas och förändras breakdancefältet i relationerna till dessa.

Samhället eftersträvar att förhindra våld. Tre ansatser har etablerats för att avgöra farlighet och för att bedöma risk för våld; den ostrukturerade professionella bedömningsansatsen, den aktuariska bedömningsansatsen, samt den strukturerade professionella bedömningsansatsen. HCR-20 är ett strukturerat professionellt bedömningsinstrument med hög validitet och interbedömarreliabilitet i bedömning av risk för våld. HCR-20 genomgår en evidensbaserad uppdatering och den reviderade versionen skall utvärderas - syftet med studien var därför att undersöka interbedömarreliabilitet för den tredje versionen av HCR-20 [HCR-V3]. Vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall riskbedömdes 35 patienter som inskrivits för tvångsvård under februari 2010 till oktober 2011. Interbedömarreliabilitet undersöktes för grad av överensstämmelse mellan bedömare samt också gentemot Golden Standard, bedömarnas gemensamma bedömning av patienten. Överensstämmelsen i HCR-V3bedömningarna beräknades på huvudfaktorer och på relevansfaktorer med Kendall’s τb, Cohen’s Κ, och ICC(1,2). HCR-V3 påvisade hög interbedömarreliabilitet med hög grad av överensstämmelse mellan användarnas bedömning av patientens risk för våld. Det var högre interbedömarreliabilitet för H-delen och C-delen än för R-delen. Överensstämmelsen mellan enskilda bedömare och Golden Standard var högre än överensstämmelsen mellan två bedömare, och huvudfaktorerna indikerade på högre interbedömarreliabilitet än relevansfaktorerna. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att riskbedömningsinstrumentet HCR-V3 förmodligen inte skulle bli mer användarvänligt med relevansfaktorer, men att huvudfaktorerna ger hög interbedömarreliabilitet och att HCR-V3 därmed kan vara lämplig i klinisk verksamhet för att förhindra våld.

Bakgrund: Allt fler väljer att vårda sin anhöriga i hemmet och därför ökar behovet av ett fungerande stöd för den närstående som fungerar som vårdgivare. Närståendevårdare behöver ett stöd för att klara av att vårda i hemmet. Det är upp till professionell hälso- sjukvårds personal att ge dem detta stöd. Syfte: Att belysa vilket professionellt stöd närstående efterfrågar i deras vårdande av en person i ett palliativt skede i hemmet Metod: Systematisk litteraturstudie, baserad på tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar att närståendevårdare efterfrågar Stöd i att få leva sina egna liv, stöd i att vara beredd på framtiden och Stöd för att kunna hantera situationen. Närståendevårdare upplever ett stöd i att känna delaktighet i vårdandet av den sjuke, de vill gärna utföra en vis del av omvårdnaden. De kände även ett stöd i att kunna kontakta professionell hälso- sjukvårds personal när det behövdes som mest. Om detta stöd inte fanns att tillgå så kände sig närståendevårdaren orolig, rädd och ensam i vårdandet. Diskussion: Närståendevårdaren bör ges en möjlighet i att vara delaktig i vårdandet men delaktigheten får inte ske på den närståendes bekostnad. Närståendevårdare vill även få en möjlighet att fortsätta leva sina egna liv, för att göra detta ville de först försäkra sig om att den sjuke personen hade det bra även i deras frånvaro. Slutsats: Då närståendevårdare är i behov av ett professionellt stöd är det av vikt att professionell personal är medvetna om att de behöver ett individanpassat stöd baserat på vad de efterfrågar och har behov av.

ABSTRAKT Palliativ vård innebär att ge stöd till patienter och lindra deras symtom. Vid denna typ av vård uppstår ofta tankar och känslor hos sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskor behöver då en strategi för att klara av det dagliga arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård och vilka coping-strategier som kan användas för att hantera känslomässiga påfrestningar som kan uppkomma inom den palliativa vården. Litteraturstudien utgick från vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades känslomässigt vid vårdandet av palliativt sjuka patienter. Sjuksköterskorna i de olika studierna beskrev olika känsloladdade situationer och vilka strategier de använde för att hantera dessa. En fungerande copingstrategi som sjuksköterskor använde inom vårdlaget var att stödja varandra när arbetet kändes svårhanterligt. Detta stöd ledde till att vården av patienten blev tillfredsställande för både sjuksköterskor och patienter. För att arbetet skulle upplevas som meningsfullt behövde sjuksköterskor lära känna sin professionella identitet och känna sig trygga i sin arbetsroll.

No description available.

En revisor som åsidosätter sina uppgifter kan bli skadeståndsskyldig och en skadeståndstalan mot en revisor leder i regel till att denne får ett försämrat rykte, även i de fall då revisorn faktiskt frias. Idag arbetar många revisorer på stora revisionsbyråer och måste då följa både professionella och kommersiella värderingar. Vissa studier visar att dessa olika värderingar är svårförenade och att problem kan uppstå när professionella yrkesverksamma arbetar i miljöer där också kommersiella värderingar finns. Syftet med denna studie är därför att analysera vilken av skadeståndsrisken och ryktesrisken som upplevs vara värst samt hur riskerna upplevs påverka revisorers arbete i en kontext där de måste förhålla sig till en professionell såväl som en kommersiell logik. För att uppfylla detta syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio auktoriserade revisorer på tre av de största revisionsbyråerna i Sverige. Vi har i denna studie konstaterat att ryktet var viktigast för revisorerna. Revisorerna menade att varumärket gav en kvalitetsstämpel på revisionen, att ryktesrisken var svår att skydda sig mot, att den påverkade deras personliga karriärmöjligheter samt att det rent historiskt inte varit särskilt hög risk för skadestånd. Majoriteten av revisorerna menade att det fanns en skadeståndsrisk för revisorer men att deras revisionsbyrås riskbedömning och resurser eliminerade skadeståndsrisken.

The purpose of this study is to extend the understanding of how professionals in modern organisations want to be managed. We especially investigate professionals changing industries to describe if, and how, aprofessional in this situation is becoming a professional again after the change. This to find connections between intrinsic motivation and attitudes towards professionalism on one side, and applicable managerial methodson the other. Best practice in managing professionals is traditionally considered to be non-invasive methodologies such as indoctrination and training. Beyond that, operational-level management is usually considered to be bound to fail. The analysis suggests the following: A professional changing industry will become professional again. The driving force for becoming professional again is the strive for horisontal specialization, induced by higher education. Management of professionals needs to account for the integrity of the horizontal specialization of the professional. Relational management and intellectual discussions are central.

Syfte: En revisors oberoende är en grundläggande faktor för att säkerställa god kvalitet och hög tillförlitlighet på revisionen.  Denna studie skall belysa en egenskap som har ett samband med en högkvalitativ revision, och som utgör en stor och betydelsefull del av revisorsyrket; professionell skepticism. Syftet med uppsatsen är att undersöka om där finns några samband mellan professionell skepticism och tre andra faktorer: objektivitet klientidentifikation kvalitetsförsämrande handlingar   Metod: Vi har vid genomförandet av studien använt en kvantitativ metod där vi skickade ut en enkät till 3337 auktoriserade samt godkända revisorer, varav 178 av dem besvarades. Svaren analyserades statistiskt för att kunna testa hypoteserna som utformats i studien.   Resultat & slutsats: Resultatet av undersökningen visar ett positivt samband mellan objektivitet och professionell skepticism. Slutsatsen visar att en ökad professionell skepticism stärker objektiviteten hos revisorer.   Förslag till fortsatt forskning: Tid är i många fall en begränsande faktor, vilket också är fallet i denna uppsats. Längre tidshorisont skulle kunna resultera i en högre svarsfrekvens på enkäterna och därmed möjlighet till fler eller tydligare samband. En utveckling av frågeställningar för att mäta professionell skepticism, och som utgår från revisorsyrket, anser vi skulle vara en intressant idé för framtida forskning. Ett annat förslag är att undersöka om det finns skillnader i personlig skepticism och professionell skepticism. Att en revisor inte är skeptisk privat behöver inte betyda desamma inom professionen.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till forskningen gällande påverkansfaktorer på revisorers objektivitet/oberoende. Professionell skepticism har visat sig vara en viktig del av revisorernas profession. Vi har i studien visat ett tydligt samband mellan skepticism och objektivitet som kan användas i framtida forskningssyften. Nyckelord: Professionell skepticism, Revisorns objektivitet/oberoende, Klientidentifikation, Kvalitetsförsämrande handlingar. / Aim: An auditor's independence is a fundamental factor for ensuring a good quality and high reliability audit. This study will shed light on a characteristic that is fundamental to be able to produce a high-quality audit, and which constitute a large and important part of the audit profession; professional skepticism. The purpose of this paper is to investigate whether there is any connection between professional skepticism and these three factors: objectivity client identification RAQ acts   Method: We have in the implementation of the study used a quantitative method where we sent out a survey to 3,337 authorized and approved auditors, of which we received 178 responses. The responses were statistically analyzed to test hypotheses developed in the study.   Result & Conclusions: The results of the survey show a positive correlation between objectivity and professional skepticism. The conclusion shows that increased professional skepticism strengthens the objectivity of the auditors.   Suggestions for future research: Time is often a limitation, which is the case in this thesis as well. Longer time horizon could have resulted in a larger number of replies on the survey and the possibility for stronger correlations between items. A further development of the questions regarding the professional skepticism aimed specifically to auditors might be a better way to look at it. Another suggestion is to investigate if there is a difference between personal skepticism and professional skepticism. Lack of skepticism in your personal trait does not necessarily mean the same for your profession.    Contribution of the thesis: This paper contributes to the literature about auditor independence and its surrounding effects. The professional skepticism has proven to be a vital part of the auditor profession and we have been able to prove the correlation between auditor independence and professional skepticism that can be used in future research purposes.   Key words: Professional skepticism, Auditor independence, Client identification, RAQ acts.

No description available.

Denna studie utfördes med syftet att få ökade kunskaper om upplevelser av yrkessocialisationsprocessen från en arbetarposition till tjänstemannaposition inom ett och samma företag. Följande huvudfrågeställning användes för att undersöka detta: Hur upplever löntagare processen det innebär att bli befordrad från arbetarposition till tjänstemannaposition inom ett och samma företag? Denna huvudfrågeställning delas sedan i tre underfrågor: Hur upplever löntagare att de lär sig sin nya roll i tjänstemannaposition? Hur upplever löntagare att relationen till tidigare kollegor i arbetarposition påverkar och påverkas? Hur upplevs det att den professionella identiteten påverkas av positionsbytet? Utifrån syftet och frågeställningarna genomfördes fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som genomgått denna process. Resultatet visar på att yrkessocialisationsprocessen främst upplevs handla om att lära sig sin nya position kunskapsmässigt medan de oskrivna reglerna är något man redan kan efter att ha arbetat på företaget en längre tid. Relationerna upplevs inte påverkas men däremot påverkar de processen genom att det finns en redan befintlig lojalitet till gamla kollegor. Den professionella identiteten upplevs inte förändras genom processen utan verkar redan vara formad och behövs inte ändras eftersom personen är kvar i samma företag. Slutsatsen är därmed att löntagare som befordras från arbetarposition till tjänstemannaposition inom ett och samma företag i första hand upplever yrkessocialisationsprocessen som en kunskapsmässig utmaning och inte en social eller kulturell utmaning.