Missbruk är ett utbrett och stigmatiserat socialt problem som förekommer inom olika samhällsklasser och åldrar, vilket också innebär att det återfinns i sociala arbetets alla fält. För att en klient ska kunna uppnå förändring har tidigare forskning visat på att alliansen mellan professionell och klient är av stor betydelse. Därav är syftet med studien att undersöka socialarbetare inom missbruksvårdens upplevelser gällande alliansen parterna emellan, samt strategier som socialarbetare använder sig av för att bibehålla en professionell balans i det klientnära arbetet. För att insamla empiriskt data har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socialarbetare inom HVB-, stödboende- och öppenvårdsverksamheter som arbetar med missbruk. Studien har analyserats med en tematisk analysmetod och utgått från en systemteoretisk utgångspunkt. I det empiriska materialet analyserades sex olika teman, som ligger till grund för uppsatsens huvudresultat. Studiens huvudresultat visar att alliansen mellan professionell och klient är av stor betydelse för klientens förändringsprocess. Resultatet visar ytterligare att gränsen mellan att vara personlig och privat är en komplex balansgång eftersom gränssättningen sätts individuellt och efter olika situationer. Att som professionell bli privat i mötet med en klient kan för den professionella innebära en risk att hamna i en utsatt position. Hur en allians och den professionella gränssättningen utformas, blir avgörande i organisationen som den professionella verkar i. Studiens slutsats belyser organisationens betydelse för att en professionell ska kunna arbeta klientnära. Organisationen kan därmed förstås som en central startpunkt i klientens förändringsprocess.

Förskolan har genomgått en stor förändring genom årtionden. Genom att förskolan skrevs in i skollagen (SFS 2010:800) kom förskolan att tillhöra utbildningssystemet 2010, det medförde även att förskollärare fick förskollärarlegitimation och då även ansvaret över undervisningen i förskolan. Förskollärarprofessionen har stärkts ytterligare genom Läroplan för förskolan, Lpfö18 (2018). Läroplanen förtydligade ansvarsfrågan och förskollärarnas ledarskap i förskolan där förskolläraren leder förskollärar-kollegor, barnskötare och annan personal på avdelningen. Förskolläraren leder även arbetslagets systematiska kvalitetsarbete genom att följa upp och utvärdera undervisningen. Utvärderingen behöver ha ett tydligt barnperspektiv vilket synliggörs genom dokumentationer av undervisningstillfällen.  Syftet med studien är att synliggöra förskollärares skilda syn på sitt pedagogiska ledarskap, mer specifikt tolkning av uppdraget och deras uppfattningar av undervisning i barngrupp. I studien används en fenomenografisk ansats med semistrukturerade interjuver där det empiriska materialet tolkas utifrån det teoretiska begreppet professionell identitet.  Studiens resultat visar att informanterna ser positivt på den förändring som har skett inom förskolan där förskollärarens ledarskap har stärkt både genom skollag och läroplan vilket har lett till en starkare förskollärarprofession. När förskolläraren leder sina förskollärar-kollegor behöver ledarskapet vara flexibelt med ett växelvist ledarskap. När det finns fler förskollärare har även de ett ledaruppdrag, då förskolläraren inte leder blir hen en följare i stället. Då förskolläraren leder behöver hen även växla mellan olika ledarstilar för både när det handlar om barngruppen som arbetslaget. Helhetstänket i arbetet hur arbetslaget arbetar med förskolans prioriterade läroplansmål och hur de når de uppsatta målen är viktigt. Förskolläraren ska tolka läroplan, skollag och andra nationella styrdokument och omsätta det till de lokala styrdokumenten som finns på förskolorna. Informanterna menar att alla de lokala styrdokumenten de arbetar med är till en god hjälp i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Informanterna menar att det ingår i förskollärarnas ledarskap att påminna övriga i arbetslaget om mål och beslut som har tagits samt vilket innehåll den planerade undervisningen med barnen ska ha.  Det är även viktigt för informanterna att alla som ingår i arbetslaget känner sig delaktig i arbetet och i undervisningen, även om det är förskolläraren som leder arbetet. Att ta hand om arbetslagets åsikter kan göras genom att reflektera tillsammans. Hela arbetslaget arbetar med att vara medupptäckare och samla in dokumentationer som sedan används i reflektion på arbetslagsmöten. Att låta barnen vara med och dokumentera undervisningen samt att barnens reflektioner tas tillvara är en viktig del i den uppföljning av verksamheten förskolläraren leder samt hur lärmiljön på förskolan och på avdelningen kan utvecklas för  att främja barnens lek. Resultatet visar även att förskollärarna undervisar under hela dagen, förutom den planerade undervisningen sker undervisning som är i ständig rörelse som kan ske genom att fånga barnens uppmärksamhet genom ”here-and-now knowledge”.

AbstraktDenna undersökning syftar till att undersöka vikariers erfarenheter och förutsättningar för att skapa en trygg och säker idrottsundervisning. Bakgrunden till undersökningen är mina egna erfarenheter av att arbeta som vikarie och lärare. Jag har uppmärksammat att förutsättningarna för att förbereda säkra lektioner är minimala. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har jag samlat in data om respondenternas upplevelser och perspektiv. Genom en fenomenologisk ansats görs en analys på respondenternas upplevelser och perspektiv. Resultaten av analysen indikerar bland annat att respondenternas idrottsbakgrund och erfarenheter av skador formar deras medvetenhet om säkerhetsåtgärder. Trots individuella skillnader är respondenterna eniga om att säkerheten är en grundläggande förutsättning för effektiv undervisning. Vikarierna och ersättarna betonar vikten av att anpassa aktiviteterna efter elevernas ålder och förmåga samt att förbereda dem genom uppvärmning, att belysa regler och rutiner samt genomgång av teknikövningar för att minska skaderisken. Analyser med hjälp av professionsteorin visar på olika nivåer av professionell autonomi hos respondenterna. Bristande tillgång till extra personal i idrottshallen utgör en utmaning för vikarierna att hantera säkerhetsrelaterade situationer. Vikarierna visar en medvetenhet om sitt ansvar för att skapa en trygg undervisningsmiljö och betonar vikten av att alltid vara medvetna om möjliga risker. Slutsatsen är att vikariers erfarenheter och förutsättningar för att skapa en trygg och säker idrottsundervisning påverkas av deras idrottsbakgrund, syn på säkerhet och professionell befogenhet. Framtida forskning kan fokusera på att utveckla resurser och stöd för vikarier samt att undersöka elevernas perspektiv på säkerhet och trygghet i idrottsundervisningen.

The aim of this study was to investigate social workers view of a professional- and unprofessional attitude relative to the organization, other professionals and clients. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with social workers in human service organizations. The theoretical approach is a social constructionist approach using professional theory, role theory and tacit knowledge to analyze our data. We conducted the study due to our view that the research on professional approach lacked a first-hand perspective on social workers view on their professional approach. The conclusion of this study is that social workers tacit knowledge is a big part of their professional approach, which despite regulations ordinated by the society and by organizations are shaped by interpretations and assessments based on the individual, tacit knowledge.

I den här undersökningen har vi tagit del av diskussioner på två nätforum. Det ena är Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra är Soctanterna på nätet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. Vårt material består av trådar där unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hälsan och som därför har sökt hjälp på dessa forum. I studien jämförs de två forumen med utgångspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna på nätet har, respektive den icke-professionella ansatsen som förekommer på Flashback. Undersökning är alltså komparativ och syftar till att belysa möjligheter och hinder för självhjälp på internet. För att analysera materialet har vi använt innehållsanalys, och konstruerat ett kodningsschema. Det resultat som framträder är att kontrollen på det professionella forumet Soctanterna på nätet begränsar samtalet och påverkar hur kunskap förmedlas, men också att den kontroll som där finns medför en trygghet i dialogen. Professionalitet skapar en kärnfull kunskap i ett mer vertikalt samtal medan icke-professionalitet, vilket gäller Flashback, kan ge en erfarenhetsbaserad kunskap i ett horisontellt samtal. En risk som framträder på det icke-professionella forumet är bristande struktur.

Inledning: Syftet med föreliggande studie var att undersöka psykoterapeuters personliga upplevelse av egenterapins påverkan på professionell utveckling under psykodynamiskt inriktad psykoterapeututbildning. Frågeställningar: Vilken roll spelar egenterapin för kunskapsinhämtandet under psykoterapeututbildningen? På vilket sätt påverkar egenterapin under utbildningen utvecklandet av psykoterapeutisk kompetens?  Metod: En kvalitativ, explorativ ansats med vetenskapsteoretisk grund i hermeneutiken användes. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades med induktiv, tematisk analys. Resultat: Egenterapi visade sig ha en positiv effekt på lärande och professionell utveckling genom att främja framväxten av en teori- och kunskapsbaserad professionell subjektivitet, en personligt grundad, professionell hållning. Det handlade om ett sätt att förhålla sig till och integrera teori i det kliniska arbetet och att på ett djupare plan kunna relatera till sina patienter. Viktiga delar i denna utveckling var delad erfarenhet, personlig påverkan och kunskapsintegration. Diskussion: Framväxt av professionell subjektivitet var en avgörande faktor när det gällde yrkesmässig utveckling för blivande psykoterapeuter. Att hitta och förhålla sig till sin egen subjektivitet var avgörande i processen att utveckla en personligt grundad, professionell hållning i det kliniska arbetet. / The aim of this study was to investigate psychodynamic psychotherapists' experiences of the influence of personal therapy on professional development during training with a focus on acquisition of knowledge and development of psychotherapeutic skills. Semi structured interviews were conducted with eight former students at two training institutes for psychodynamic psychotherapy. Thematic analysis was conducted on the material. Personal therapy was found to have a positive effect on learning and professional development by promoting the emergence of a theory and knowledge based professional subjectivity, a personally founded, professional attitude. Important elements of this development were shared experience, personal influence and knowledge integration. The emergence of professional subjectivity proved to be a vital factor in terms of professional advancement for future psychotherapists. Finding and relating to their own subjectivity was crucial in the process of developing a personally founded, professional attitude in clinical work.

Den enskilde revisorn har till uppgift att granska ett företags finansiella rapporter och kommunicera resultatet till företagets intressenter. För att kvalitetssäkra att den finansiella informationen visar på en rättvisande bild av det reviderade företaget krävs det att revisorn är ifrågasättande och uppmärksam i sitt arbete. Denna attityd benämns professionell skepticism och ska återspegla en revisors alla handlingar. Revisionsbranschen står inför många utmaningar där den traditionella rollen kommer att förändras. En bidragande orsak till det är den exponentiella tekniska utvecklingen där automatiska processer i allt större grad tar över och den mänskliga inblandningen minskar. Syftet med studien är att studera huruvida graden av professionell skepticism hos den enskilde revisorn påverkas i takt med den tekniska utvecklingen. För att framställa en teori gällande den aktuella forskningsfrågan har en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer varit utgångspunkten. Det skapar en möjlighet att studera den enskilde revisorn i sin naturliga omgivning och öka förståelsen för hur revisorn upplever den rådande situationen. Digitaliseringen har resulterat i att revisorerna numera kan analysera en större mängd data och uppnå en högre träffsäkerhet vilket bidrar till en högre kvalitet på revisionerna. Resultatet visar på attdigitaliseringen kräver en förändring av den enskilde revisorns professionella skepticism för att bibehålla en hög kvalitet. Digitaliseringen medför att det inte längre är tillräckligt att vara skeptisk i revisionen utan det krävs även att revisorn är ifrågasättande till de digitala hjälpmedlen. Det råder en stor ovisshet om revisorerna i framtiden kommer att bli programstyrda och inte utövar en tillräcklig professionell skepticism. För att förebygga detta krävs det att revisorerna besitter nödvändig kunskap för att förstå det bearbetade materialet och för att kunna vara skeptisk till det material som de automatiska processerna levererar. Resultatet visar därmed att kunskap är av stor betydelse för att den enskilde revisorn ska utöva en professionell skepticism. Revisioner kommer fortsatt att vara komplexa och revisionsprocessen går inte att automatisera fullt ut. En mänsklig inblandning och en professionell skepticism kommer därav alltid vara nödvändig och studiens resultat visar på att den enskilde revisorn kommer att behöva anpassa sättet att tänka skeptiskt i en digitaliserad värld. / The individual auditor has a responsibility to review a company's financial reports and communicate the results to the company's stakeholders. In order to assure that the financial information present a true and fair view of the audited company it requires that the auditor is questionable and observant. This attitude is called professional scepticism and should be reflected in all actions performed by the auditor. The auditing industry faces many challenges where the traditional role of the auditor will change. A contributing reason is the exponential technical development where automatic processes increasingly take over human involvement. The purpose of the study is to examine whether the degree of professional scepticism of the individual auditor is affected in line with technical progress. To formulate a theory regarding the current research question, a qualitative research method with interviews has been used. This creates an opportunity to study the individual auditor in his or her natural environment and creates an understanding of how he or she experiences the current situation. The technical development has resulted in auditors being able to analyze a bigger amount of data and therefore achieve a higher accuracy, which contributes to a higher quality in the audits. The result indicate that the technical development requires a change of the auditor´s professional skepticism in order to maintain a high quality. The auditor should not only be skeptical in audits but also have a questioning mind towards digital devices. The present auditors experience a big concern that the future auditors will not have a sufficient professional skepticism and only rely on the digital devices. To prevent this from happening the auditors need to understand the data presented by the digital devices in order to exercise a sufficient level of professional skepticism. Therefore, the result indicate that knowledge is of great importance for the individual auditor´s professional skepticism. Audits will continue to be complex and the audit process cannot be fully automated. A human involvement and a professional skepticism will therefore always be necessary and the result shows that the individual auditor will need to adapt the way of thinking skeptically in a digitalized world.

Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelse av möten med vuxna patienter som är oroliga inför generell anestesi. Bakgrund Att sövas innebär för de flesta patienter någon form av oro. För anestesisjukskö- terskor innebär det att på kort tid skapa ett möte där patienter känner trygghet, tillit och där- med mindre oro. Detta är en utmaning då det idag är ett högt flöde av patienter som ska ope- reras, samtidigt som det ställs höga krav på en säker vård där alla patienter ska mötas utifrån sina egna förutsättningar. Få studier har gjorts angående patienters oro utifrån anestesisjuk- sköterskornas perspektiv och är motiveringen till denna studie. Design Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Metod Deltagarna valdes ut med ett ändamålsenligt urval. Datainsamlingen bestod av semi- strukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskor på två sjukhus i norra Sverige. Intervjuer- na transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Elva intervjuer genomfördes under hösten 2015. Analysen av materialet mynnade ut i ett tema med titeln ”Vara professionell”. Temat bestod av fem kategorier med benämningen ”Att lyckas med ett möte”, ”Att se patienternas oro”, ”Att bemöta patienternas oro”, ”Att på- verkas av mötet” och ”Att samarbeta och utvecklas”. Slutsats Anestesisjuksköterskorna upplevde att det i mötena med vuxna oroliga patienter handlade om att vara professionell i sin yrkesutövning. Att vara professionell inkluderade många områden, bland annat inställning, förhållningssätt och att sträva efter samma mål, detta för att kunna se och bemöta patienternas oro. / The aim of this study was to describe anesthetic nurses experiences, when interacting with adult patients that expresses anxiety in regards to their upcoming general anesthesia. Background: To undergo general anesthesia, is for most people, associated with some anxie- ty. The anesthetic nurse only has a limited time to build the patient ́s trust, and to try to relieve the anxiety and apprehension for the upcoming anesthesia. This is now becoming a bigger challenge, due to an increase in patient flow and stricter patient safety regulations, including requirements regarding patient centerdness. There has only been a limited number of studies looking at patient ́s pre-anesthetic anxiety, from a nursing perspective, hence the purpose of this study. Design: A qualitative research design with an inductive approach. Methods: The participants in this study were chosen based on their work. The data collection consisted of semi-structured interviews with anesthetic nurses at two hospitals in northern Sweden. The interviews were transcribed and analyzed using a qualitative content method. Findings: Eleven interviews were conducted during the autumn of 2015. When analyzing the material, a theme ”Be professional” was established. This was further divided to five catego- ries entitled: “How to succeed with a patient interaction”, “To acknowledge patient ́s anxie- ty”, “To master the patient ́s anxiety”, “To be affected by the interaction” and “To cooperate and develop professionally. Conclusion: The anesthetic nurses emphasized the importance of professionalism when deal- ing with anxious pre-anesthetic patients. This professionalism encompasses a number of dif- ferent attributes such as attitude, approach and to work towards a common goal, to acknowledge and address patients concerns and anxiety.

The Professional Nurse in Relation to Academic Nursing Education The increasing demands on the nurse’s competence in the society are reflected in laws and ordinances as well as in the transition of the nursing education to universities. The overall aim of this thesis was to illuminate, describe and understand nurses’ professional awareness in relation to academic nursing education. The longitudinal studies I and II of the thesis included novice nursing students (n= 164/163), senior students (n=123/124), and nurses three to five years after graduating (n=83/82). Study III of the thesis covered a nationally random selection of nurses graduated during four different years before and after the implementation of the academic education (n=289). Study IV focused on senior students (n=155). The data were collected by means of three questionnaires: open questions where the respondents were asked to describe their views of a good nurse and a bad nurse (I); a scale for assessing the professional self in relation to others (modified Nurse Self Description Form) (II); and finally, a questionnaire designed to asses the nurses’ (III) and the students’ (IV) attitudes to and awareness of research within nursing (as developed in study III). The data were analysed by means of content analysis (I) and parametric and non-parametric statistical methods (II, III, IV), and factor analysis (III). The result was that the characteristic of a good nurse ”to do good for others” emerged strongly and retained its dominant position throughout the education and beyond. ”To be competent and skilled” was also highly favoured and gained ground during and after the training. ”To have professional courage and pride” and ”to seek professional development” were considerably less prominent but increased slightly in importance over time (I). The professional self in relation to others in similar situations were generally rated as both strong among students and experienced nurses (II). Also in this respect there was an emphasis on the aspect of doing good for others. The professional self grew stronger over time in the areas of drive, objectivity, flexibility, ability to teach, ability to communicate and sociability, whereas the desire to contribute through research and knowledge mastery decreased over time (II). The process of developing into an experienced nurse, however, entailed increased awareness of the complexity of the nursing profession. The instruments for measuring attitudes to nursing research were validated through factor analysis, which generated seven factors termed ”research language,” ”need of research knowledge,” ”participation,” ”the profession,” ”meaningfulness,” ”study literature,” and ”developing–resources” (III). Nurses (III) as well as students (IV) expressed a positive attitude to nursing research and its application to the nursing profession. However, the nurses in particular stated that they seldom read scientific journals and seldom applied nursing research in their daily work. To sum up, the research in this thesis shows that students and nurses only to a moderate extent displayed the professional awareness that the academic nursing education aims for. The traditional image of a good nurse was the most clearly manifested form of awareness, whereas insufficient awareness was registered in areas related to own responsibility for research-based practice. The result indicates a need for further collaboration between the nursing education and the health care sector, as well as for academically highly qualified nurses as resource persons in nursing practice, to support quality development in nursing, and serve as role models for students. / Den professionella sjuksköterskan i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen Kraven på en professionell sjuksköterska har ökat i samhället vilket synliggjorts genom olika lagar och författningar samt akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen. Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa, beskriva och förstå sjuksköterskors professionella medvetenhet i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen. Delstudie I och II, som var longitudinella, inkluderade sjuksköterskestudenter i början av utbildningen (n=164/163), i slutet av utbildningen (n=123/124) samt sjuksköterskor tre till fem år efter examen (n=83/82). Delstudie III genomfördes med ett nationellt slumpmässigt urval av sjuksköterskor (n=289) examinerade vid fyra olika tillfällen före och efter det att sjuksköterskeutbildningen blev akademiserad. Delstudie IV inkluderade sjuksköterskestudenter strax före examen (n=155). Data har insamlats med hjälp av tre frågeformulär: ett med öppna svar där deltagarna beskrev sin syn på en bra sjuksköterska (I); ett med en skala för bedömning av det professionella jaget i förhållande till andra (modifierad Nurse Self Description Form) (II); ett om sjuksköterskors (III) respektive studenters (IV) inställning till och medvetenhet om omvårdnadsforskning (utvecklades i delstudie III). Data analyserades med hjälp av innehållsanalys (I) och parametriska och icke parametriska statistiska metoder (II, III, IV) samt faktoranalys (III). Karaktäristiskt för en bra sjuksköterska var (I): ”att göra gott för andra”, vilket framträdde starkt och bibehölls till stora delar från nybörjarstudent till erfaren sjuksköterska; ”att vara kompetent och skicklig” framträdde också starkt samt ökade under och efter utbildningen; ”att vara modig och stolt i yrkesrollen” samt ”att sträva efter professionell utveckling” framkom i betydligt mindre grad men med en viss ökning över tid. Det professionella jaget i relation till andra i liknande situationer skattades generellt som starkt från nybörjarstudent till erfaren sjuksköterska (II). Även här fanns en betoning av att göra gott för andra. Det professionella jaget stärktes över tid inom arbetsförmåga, objektivitet, flexibilitet, undervisningsförmåga, kommunikationsförmåga och social förmåga medan det försvagades inom vilja att behärska kunskap och vilja att bidra till ny kunskap (II). Utvecklingen till erfaren sjuksköterska visade på en ökad medvetenhet om sjuksköterskeyrkets komplexitet. Instrumentutvecklingen för att skatta inställning till omvårdnadsforskning validerades genom faktoranalys som genererade sju faktorer benämnda ”forskningsspråket”, ”behov av forskningskunskap”, ”delaktighet”, ”professionen”, ”meningsfullhet”, ”studera litteratur” samt ”utveckling – resurs” (III). Såväl sjuksköterskor (III) som studenter (IV) angav en positiv attityd till omvårdnadsforskning och dess tillämpning i sjuksköterskans arbete. Däremot angav framför allt sjuksköterskorna att de i ringa grad läste vetenskapliga tidskrifter samt i ringa grad använde omvårdnadsforskning i det dagliga arbetet. Sammanfattningsvis framkom att studenter och sjuksköterskor endast delvis uppvisade en professionell medvetenhet relaterat till intentionerna i den akademiska sjuksköterskeutbildningen. Den medvetenhet som tydligast framkom kan relateras till den traditionella bilden av en bra sjuksköterska medan de områden som framträdde som bristfälliga kan relateras till de krav som ställs på ett professionellt arbete grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Resultatet påvisar behovet av fortsatt samverkan mellan sjuksköterskeutbildningen och vårdverksamheten samt behovet av sjuksköterskor med högre akademisk utbildning som resurspersoner för utveckling av en forskningsbaserad patientvård. / <p>Vid disputationstillfället var delarbete 1, den professionella sjuksköterskan – i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen, accepterat för publicering.</p>

Vad det innebär att vara svensk yrkesofficer i det militära har förändrats radikalt under de senaste decennierna. Förändringar i uppgift från den politiska makten har medfört nya arbetsuppgifter, en ny organisation och ökat deltagande i internationella insatser. Detta har medfört en utveckling av vilka uppgifter som en militär bör kunna hantera, med hjälp av vilka medel samt vilka karaktärsdrag som främjar framgång i arbetet. I samband med denna utveckling talas det om begreppet professionell autonomi, det handlingsutrymme politikerna ger officerarna att utföra sina uppgifter. I denna uppsats undersöks svenska officerares upplevda professionella autonomi i deras arbete under det svenska bidraget till Afghanistaninsatsen. Undersökningen utförs med stöd i två operationaliserade idealtyper utvecklade från teorier av Julia Evetts, som beskriver den organisatoriska spänning som den svenska officerskåren lyder under; å ena sidan en externt styrd professionalism där de professionella normerna bestäms av den politiska makten, och å andra sidan en internt styrd professionalism där de professionella själva styr över och formulerar de professionella normerna. Resultatet av undersökningen talar på organisatorisk nivå till fördel för den externt styrda professionalismen men på en individnivå visar resultatet att officerarna själva styr över de professionella normerna. Vad som även är avgörande är den förmåga de använder givet det handlingsutrymme de blivit tilldelade.