Studien syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av stressrelaterad problematik i arbetet, samt hur dessa upplevelser kan förstås med hjälp av begreppen professionell identitet och socialt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta socialsekreterare som varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visar att hög arbetsbelastning, ökade dokumentationskrav och brist på resurser präglar socialsekreterarnas berättelser om stress i arbetet. Resultaten tyder även på att brister i olika arbetsrelaterade identitetsdimensioner samt drag av en vårdgivarrollidentitet bland socialsekreterare kan bidra till en upplevelse av missnöje och ökad stress i socialsekreteraryrket. Utifrån socialsekreterarnas upplevelser framstår socialt stöd från chefer och ledning som en särskilt viktig resurs, och brist på stöd från ledningen tycks vara en riskfaktor för arbetsrelaterad stress. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att det framförallt bör sättas in förebyggande åtgärder mot stress, samt att en diskussion kring problematiken behöver föras på arbetsplatserna för att genom kunskapsspridning motverka risken för stressrelaterad sjukskrivning. Arbetsrelaterad stress är ett stort problem inom det sociala arbetet och denna studies ambition är att ge förslag till hur stress och sjukskrivning bland socialsekreterare kan motverkas.

Syftet med denna studie är att ur ett postkolonialt perspektiv studera socionomutbildningars lärandemål för utlandspraktik för att belysa dess relevans för studenters personliga och professionella utveckling i relation till internationellt socialt arbete. Studiens resultat bygger på analys av 17 svenska lärosätens och socionomutbildningars kursplaner för praktik, vilket har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. För analys och tolkning av studiens material har kritisk och postkolonial teori samt tidigare forskning legat till grund. Studiens resultat visar att majoriteten av socionomutbildningar i Sverige saknar tydliga lärandemål för utlandspraktik och internationellt socialt arbete. Färdighetsträning i socialt arbete definieras i huvudsak i nationella termer. Lärandemål som uppmuntrar studerande till kritisk självreflektion i förhållande till det sociala arbetets globala roll och som global profession berörs endast i ett fåtal av lärosätenas kursplaner. Lärandemål och kurslitteratur som behandlar kritiska och globala perspektiv med relevans för internationellt socialt arbete återfinns inte i någon större utsträckning. Baserad på studiens resultat argumenterar författarna för nödvändigheten av att socionomutbildningar inkluderar lärandemål och kurslitteratur som på ett adekvat sätt kan förbereda studenter för verksamhetsförlagd utbildning och färdighetsträning i socialt arbete bortom den nationella välfärdstatskontexten. / <p>2018-01-19</p>

Denna uppsats tar utgångspunkt i begreppet kollegialt lärande som de senaste åren har blivit ett välbekant inslag i svenska skolor. Studien riktar sig mot att undersöka hur kollegialt lärande beskrivs, initieras och används på huvudmannanivå i några svenska kommuner. Den akademiska litteratur som behandlar kollegialt lärande är begränsad. Med den utgångspunkten tar litteraturdelen form av en begreppsanalys. Begreppet kollegialt lärande är ingen vetenskaplig term och kan sägas vara ett paraplybegrepp för olika former av lärande och kunskapsutveckling i skolan. Begreppet myntades i samband med ett regeringsuppdrag till Skolverket i början 2010-talet om att utveckla underlag för undervisningsutvecklande insatser till skolorna för att vända den neråtgående resultattrenden bland svenska ungdomar i PISA- undersökningarna. Undersökningen i denna uppsats följer en kvalitativ forskningsansats och utförs som en kvalitativ innehållsanalys. De data som ligger till grund för analysen är dokument från de valda kommunernas hemsidor och som sökts fram genom begreppet kollegialt lärande. Resultatet av undersökningen visar stora variationer i förhållande till både hur begreppet kollegialt lärande beskrivs och hur det förekommer på huvudmannanivå i de olika kommunerna. Gemensamt för de olika huvudmännen förefaller vara föreställningen om att lärarnas kompetens kan höjas genom kollegialt lärande och att detta kan stärka elevernas måluppfyllelse.

Introduktion: Pediatrisk fysioterapi kräver teoretiska kunskaper, klinisk färdighet och ett etiskt förhållningssätt i behandling av patienter. Det finns lite forskning gjord kring vilken slags kompetens och vilket arbetssätt som ger ett professionellt omhändertagande av patient och familj. Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters erfarenhet av sitt arbete inom pediatrisk sluten – och öppenvård. Metod: En kvalitativ design med innehållsanalys valdes som analysmetod för studien. Datainsamling genomfördes genom semistrukturerade intervjuer av 14 fysioterapeuter som arbetade inom pediatrik på mindre och större sjukhus i Sverige. Resultat: Vid intervjuerna om fysioterapeuternas erfarenheter framkom fyra kategorier. 1) Att få tillgång till barnet i undersökning och behandling. 2) Att ha kompetens och vara uppdaterad inom sitt arbetsområde. 3) Samarbete är viktigt i utförande av arbetet. 4) Arbetsorganisationens ramar påverkar arbetet som pediatrisk fysioterapeut. Kategorierna resulterade i ett tema: Att arbeta som pediatrisk fysioterapeut är att arbeta i en komplex verksamhet som kräver bred och djup kompetens för att kunna bidra till ett ökat välmående för patient och familj. Konklusion: Kärnan i pediatrisk fysioterapi är viljan och förmågan att medverka till ett ökat välmående för patient och familj utifrån deras specifika behov. Förmåga till samarbete och kommunikation med patient, familj och andra aktörer inom hälso- och sjukvård är centralt i arbete. Mer forskning behövs för att skapa gemensamma utbildningsinsatser i syfte att underlätta inhämtande av kompetens, ge en bas för vilken slags kompetens som behövs i arbetet och för att tydliggöra ramar kring vad ett professionellt arbetssätt innebär i pediatrisk fysioterapi.

Sedan början av 1980-talet har Sverige haft Europas största flyktinginvandring per capita. Den ökade invandringen har lett till stor inverkan på den svenska skolan. I varje skola och varje klass sitter några som har utländsk bakgrund och ett annat modersmål än svenska. Därför krävs ändrade förutsättningar i klasserna. Läraren, skolpolitiker och skolledaren behöver diskutera djupare och förbereda nya undervisningsmetoder, förhållningssätt, lämplig pedagogik etc. Det kräver ett tydliggörande av vilka faktorer som är betydelsefulla i språkinlärningen av andraspråkselever och hur lärarna kan anpassa sin undervisning till elevens behov och svårigheter. I denna uppsats granskas problemen för andraspråkselever i undervisningen av biologiämnet på gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning lyfts problem och hinder som både lärare och andraspråkselever står inför i undervisningen av biologi-/naturkunskapsämnet. En gynnsam relation med elever, anpassade undervisningmetoder och kravet på ett bedömningssystem som inte bara är baserat på svenska språket, är sådan professionell hjälp som påverkar andraspråkselevers studieframgång. Elevernas svårigheter i biologi-/naturkunskapsämnet, vilket är ett begreppsbaserat ämne, visar hur språkförståelse påverkar elevernas prestation och frånvaro. Biologiämnet innebär både praktiska undersökningar och en teoretisk del. Analysen av resultatet i de två delarna och av resultaten i fråga om elevernas delaktighet, visar att brister i språket begränsar deras studieframgång och ökar andraspråkselevers frånvaro. Dessutom visar analysen att praktiska undersökningar och ett väl planerat grupparbete kan motivera andraspråkselever i utvecklingen av kunskaper och förbättring i skolresultat. Därtill spelar en trygg miljö i skolan och klassrummet en stor roll för att höja intresse och motivation hos andraspråkselever inför vidare studier samt ger en minskning i långvarig frånvaro. Andraspråkselevers framtid, kultur och kunskap är knutna till framtiden för Sverige, och deras aktiviteter kan senare ha både positiv och negativ påverkan på samhället. Brist i språkkunskap utestänger människor med utländsk bakgrund från den svenska arbetsmarknaden. Svårigheten att komma in på arbetsmarknaden leder till att deras barn presterar sämre i skolan och får därmed svårt att komma in på arbetsmarknaden senare. Med hjälp av högre utbildning och utveckling av deras tankar, insikter och kunskaper kan vi skapa ett bättre samhälle, med en blandning av olika kulturer.

Bakgrund: Sjuksköterskor arbetar nära sina patienter och förväntas ha en bra relation med dem för att kunna ge en god omvårdnad. När sjuksköterskan utsätts för sexuella trakasserier kan omvårdnaden av patienterna påverkas negativt. Sexuella trakasserier förekommer i flera olika former: verbalt, icke-verbalt, fysiskt och visuellt. Samtliga former är ovälkomna hos mottagaren och kan uppfattas förolämpande, förnedrande eller skrämmande. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod: En litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Resultatet från analysen frambringade tre teman med två kategorier vardera. Temat Normalisering av sexuella trakasserier omfattar kategorierna Förövarens identitet och handlingar samt Tystnadskultur. Temat Ett professionellt förhållningssätt rymmer kategorierna Gränssättande och Användningen av humor. Tredje och sista temat var Konsekvenser för sjuksköterskan med kategorierna Fysiska och psykiska konsekvenser samt Bristande stöd. Enligt sjuksköterskornas erfarenheter var förövarna främst patienter, anhöriga eller kollegor. På flera arbetsplatser var det svårt att sätta ord på sexuella trakasserier och det fanns en tystnadskultur kring ämnet. Sjuksköterskorna skapade egna strategier för att hantera ovälkomna situationer, exempelvis genom att säga ifrån, avleda, ignorera, skratta eller lämna över ansvaret till en kollega. Sexuella trakasserier kunde leda till magont, huvudvärk, skuld, skam och rädsla för patienten. Sjuksköterskorna upplevde ett bristande stöd från arbetsledningen, vilket förstärkte de negativa känslorna hos den drabbade sjuksköterskan. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att sexuella trakasserier var vanligt förekommande och normaliserat på arbetsplatsen. Ofta saknades gemensamma strategier för att hantera problemen. Det är därför viktigt att öka medvetenheten om att sexuella trakasserier förekommer och att bryta den rådande tystnadskulturen.Nyckelord: Arbetsplats, Erfarenhet, Omvårdnad, Professionell attityd, Sexuella trakasserier, Sjuksköterskor. / Background: Nurses work closely with their patients and are expected to have a good relationship with them to provide good care. When being exposed to sexual harassment, the quality of nursing care can be affected in a negative way.Sexual harassments is mainly expressed verbally, non-verbally, physically and visually. When being harassed, it usually conducts in negative emotions such as insult, humiliation and fear. Aim: To illuminate nurses’ experiences of sexual harassment in the working place. Method: A literature review with qualitative design was conducted. Eleven studies were scrutinized, analyzed and summarized. Results: The result of the study is presented in three main themes with two sub categories each. The theme Normalization of sexual harassment comprehend the categories The perpetrators identity and conductions and The silent norm. The second theme, A professional attitude covers Setting boundaries and The use of humour. The third and last theme was Consequences for the nurse, and that enclosed Physical and psychical consequences and Lacking support. According to the nurses, perpetrators were mostly patients, their next of kin or colleagues to the nurses. Nurses’ experience of sexual harassment demonstrated that many working places struggled with verbalizing of the issues and that it was usually taboo of talking about it. When dealing with an incident that could be acknowledged as a sexual harassment, nurses found different strategies to cope with the situation. For example telling off, averting, distraction, ignoring, laughing or to abandon the responsibility to a colleague. Long term consequences that were reported were feelings of shame, guilt, neglect, headache and stomach ache. Nursing management were reported to overlook the seriousness of sexual harassment, subsequently, it increased the nurses negative emotions. Conclusion: Sexual harassments were considered normalized and something that occured regularly at nurses’ workplaces. There was often a lack of common strategies to manage the issues. It is therefore of great importance to increase the awareness of sexual harassment, its occurrence and to diminish the culture of silence that currently exists at many workplaces. Keywords: Experience, Nurses, Nursing, Professional attitude, Sexual harassment, Workplace

Bakgrund: Språkbarriärer är en försvårande omständighet för sjuksköterskor. Ettbegränsat informationsflöde har en stor inverkan på patientsäkerheten ochomvårdnadsprocessen. Tolkanvändning är en strategi för att få bukt medspråkbarriärer. Det används både professionella tolkar och ad hoc-tolkar.Efterfrågan på tolktjänster i Sverige är hög och kommer troligtvis öka i framtiden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans upplevelser ocherfarenheter av att arbeta genom tolk inom hälso- och sjukvård.Metod: En litteraturstudie har genomförts med elva studier av kvalitativ ansats.Studierna har granskats, analyserats och sammanställts.Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fem teman: “Tillgänglighet”,“Kvalitet i översättningen”, “Emotionellt engagemang och involvering”,“Patientens förtroende för tolken” samt “Ekonomiska och organisatoriskaaspekter”.Konklusion: Sjuksköterskan använder ofta ad hoc-tolkar eller ingen tolk trots attde är medvetna om de negativa konsekvenser som detta medför. Det beror till stordel på bristfällig tillgänglighet till professionella tolkar och ekonomiska faktorer. / Background: Language barriers are a problematic circumstance for nurses. Alimited flow of information has a big impact on patient safety and the nursingprocess. The use of interpreters is a strategy to overcome language barriers. Bothprofessional interpreters and ad hoc interpreters are used. The demand forinterpreter services in Sweden is high and will likely increase in the future.Aim: The aim of the literature review is to illuminate nurses’ experiences ofworking through an interpreter in health care.Method: A literature review was undertaken with eleven qualitative studies. Thestudies have been reviewed, analysed and compiled.Findings: The analysis of the articles resulted in five themes: “Availability”,“Quality in the interpretation”, “Emotional commitment and involvement”, “Thepatients confidence in the interpreter” and “Economic and organizationalaspects”.Conclusion: Nurses often use ad hoc interpreters or no interpreter even thoughthey are aware of the negative consequences. The main reasons are lackingavailability of professional interpreters and economic factors.

Självbestämmande och delaktighet är begrepp som väger tungt i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Begreppen utgör en slags utgångspunkt för de som arbetar runt en brukare. Därmed intog studien ett syfte av att lyfta fram professionellas upplevelser kring framgångsrika strategier i arbetet med dessa begrepp för brukaren. Valet av metod landade i en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer användes. Vi fick in fem respondenter som arbetar på gruppboende, serviceboende samt daglig verksamhet i södra Sverige. Därefter utfördes en tematisk analys av det empiriska materialet där vi fick fram tre huvudteman, med tillhörande underteman. För att analysera vårt material har vi använt oss av Scheffs teori om sociala band, Antonovskys KASAM och Bronfenbrenners teori om utvecklingsekologi. Resultatet visar att olika metoder för att kunna kommunicera, samarbeta mellan olika professionella samt att relationen mellan brukare och professionell är av största vikt för brukaren. De slutsatser som kunde göras efter analysen var vikten av att samtliga huvudteman tillsammans måste få ta plats, det går inte att fokusera på ett av dem, utan alla tre har betydelse för brukarens möjligheter till förverkligandet av att vara huvudpersonen i sitt eget liv.

No description available.

Primary schools in Sweden today display a significant lack of aesthetic learning processes and non-traditional teaching methods in all school subjects. It is well established, through previous studies, that the use of music, art, dance and drama activities benefits student’s language development in second language learning. This study aims to investigate how English teachers in year 4 work with aesthetic learning processes and non-traditional teaching methods in the classroom. Therefore, only the school subject English will be focused on in this study, as it is the first compulsory foreign language that is taught to students in Swedish primary schools. The question formulation of the study is: how often do English teachers in year 4 work with aesthetic learning processes (non-traditional teaching methods) in their teaching? How does the use of aesthetic learning processes affect students' learning, motivation and participation in the school subject English according to the teachers? This study was conducted using a qualitative research method, with semi-structured interviews, as well as classroom observations, with five teacher participants from different primary schools. The theoretical viewpoints of the study are Howard Gardner’s theory of multiple intelligencesand Thomas Guskey's model for professional teacher development. The analysis of the results showed that only a small group of teachers have competence and knowledge in aesthetic learning processes. The teachers in this study, who lack educational experience on the use of aesthetic learning processes, tend to have more negative attitudes towards aesthetic activities in the classroom. Teachers who, on the contrary, have had courses on aesthetic learning processes in educational programs, often use these types of activities during their English lessons. The lack of non-traditional methods in some teacher’s lessons seems to have a connection to the teachers own educational experience, as well as their attitudes towards the use of it in the classroom. The fear of failing and losing authority in their lessons is one of the crucial factors to why some teachers avoid going beyond the methods they use themselves in the classroom. The increase of student motivation, as well as the desire to learn English, in non-traditonal activities is something all the teachers agree on. The teachers also emphasize that this type of activities becomes a way for the students to concretize their knowledge. The students seem to learn new words better by singing them and dare to speak English orally with activities where they can express themselves in many different ways. Thus, the students develop their english language through creative subjects and activities. In conclusion there is still a significant lack of non-traditional methods in primary schools in Sweden, which can be linked to the teachers educational experience and competence, as well as their attitudes and own beliefs.