This study explores how teachers in social studies experience balancing their professional autonomy with the requirements for equivalent education, which can be described as a critical issue in contemporary educational discourse. Despite the legislative backing for equivalent education in Sweden, the implementation and maintenance of such standards pose a considerable challenge, notably for social studies teachers. These professionals are tasked not only with curriculum compliance but also with cultivating inclusive learning environments that cater to the diverse needs and development of all students. This qualitative study utilizes Colnerud's dilemma model and Self-Determination Theory(SDT) as its theoretical framework. It investigates the experiences of social studies teachers' professional autonomy, the strategies they use to manage this balance, and how these strategies impact their pedagogical practices. Additionally, the study explores the opportunities and challenges associated with equivalent education. Contrary to initial expectations, the findings reveal that there is no perceived tension between professional autonomy and the requirement for equivalent education. Instead, the interviewed teachers report a significant sense of autonomy, competence, and belonging. While the teachers recognize opportunities for promoting equitable education, they also face numerous challenges in its implementation on a political level.

Detta arbete ägnar sig främst till alla lärare i grundskolan som undervisar i de samhällsorienterande ämnena, främst i religion. Under vår verksamhetsförlagda utbildning och vid arbete på diverse skolor har vi kunnat identifiera ett problem som är knutet till lärares identiteter och religionsundervisning. Syftet med detta arbete är att undersöka interaktionen mellan lärares identitetsarbete och religionsundervisning i hopp om att göra lärare medvetna om vikten av reflektion. Syftesformuleringen väcktes som en respons på lärares uttryck för deras erfarenheter i praktiken. Med beaktande av händelser i vår omvärld och samhällets förändrade dynamik blir det högst relevant att lärare visar medvetenhet för sitt identitetsarbete genom att synliggöra för sig själv hur deras kulturella bakgrunder och tro återspeglas i undervisningen.  Identitet, identitetsarbete och levnadsberättelser utgör centrala delar i detta arbete och är en förutsättning för besvarandet av arbetets frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer gjorde det möjligt att undersöka sju lärares upplevelser av hur deras identitetsarbete påverkar religionsundervisningen. Analysen gjordes med hjälp av en tematisk analys med olika teman. Resultatet visade att identitetsarbete är viktigt och nödvändigt, men att det kan se olika ut. Detta beror på deras förståelse av sig själva och vilken plats deras personliga identitet får i undervisningen. Genom resultatet uppmärksammas även att identitetsarbete är en förutsättning för att lärares personliga värderingar ska kunna stå i linje med det yrkesmässiga ansvaret. Vidare fastställdes att levnadsberättelserna hade en stor påverkan på utformandet av den personliga identiteten där deras tidigare erfarenheter och värderingar kom till uttryck. Slutsatsen tyder på att lärarens självbild är kärnan i att kunna bedriva en icke-konfessionell undervisning. Det framgår även att det krävs en medveten reflektion för att kunna integrera personliga värderingar i det professionella tänkandet då lärares religiösa övertygelser inte kan uteslutas.

Teacher as a professional role tends to become oversimplified to a leader who works with teaching the uppcoming generations. As a result teaching is seen as the dominant assignment within the teaching profession and the several demands that the teachers face fall into the shadows. The aim of this study is therefore to illustrate the complexity that exists within the teacher profession by focusing on teacher identities. To explore the aim a combination of ethnographic and interview methods has been used. Three teachers were the subjects of observations and interviews. The empirical data from the observations was analysed with a microsociological approach through Goffman's drama metaphor (2009).  The interview data was analysed within a narrative perspective with the help of Georgakopoulou & Bambergs (2008) positioning model. The results of the study show that teachers use several roles within their teacher identity and that they vary depending on the social room they are a part of. Sometimes the role represents a leader in the classroom and other times as a part of a specific group. Within this shift exists a form of discrepancy in the teacher identity. In other words, who the teacher aspires to be versus what the situation demands of the teacher. The level of discrepancy is dependent on the relationship the teacher has with a student group as well as the internal and external demands. To be a teacher is therefore a complex profession where the teacher has to balance several demands and expectations between each other. / Lärare tenderar ofta att förenklas till att vara ledare som arbetar med att undervisa den nya generationen medborgare. Genom detta är professionen ofta tagen för givet att endast handla om lärande. Även om lärarprofessionens allra mest centrala arbetsuppgift är att lära ut kunskap i klassrummet, så finns det flertalet andra krav som lärare behöver ta hänsyn till. Syftet med detta arbete är att illustrera den komplexitet som finns inom professionen genom att fokusera på läraridentiteter. För att undersöka syftet och besvara frågeställningarna användes kombinerade metoder av observationer och semistrukturerade intervjuer. Tre lärare observerades och intervjuades. Det empiriska materialet från observationerna analyserades utifrån ett mikrosociologiskt perspektiv med hjälp av Goffmans (2009) dramaturgiska metafor, medan det narrativa perspektivet i form av Georgakopoulou & Bambergs (2008) positioneringsmodell låg till grund för empirin från intervjuerna. Resultatet visar att lärarprofessionen är definierad av flertalet roller som ryms inom en läraridentitet och som skiftar mellan de sociala rum lärare framträder i. Rollerna kan skifta mellan att vara av ledande karaktär till en mer stödjande karaktär som en del av en gemenskap i exempelvis elevhälsan. I samband med detta skifte finns det även en diskrepans i hur lärare uppfattar sig själva och vad situationen skapar för förväntningar på dem. Nivån av denna diskrepans är beroende av den relation som läraren har med elevgruppen samt de interna och externa kraven som ställs på läraren. Att vara lärare är därmed en komplex profession inom vilket läraren måste balansera olika intressen mellan varandra.

Denna uppsats utforskar hur professionalism inom svensk fotboll som fenomen uppfattas och diskuteras i svenska tidningar under tidsperioden 1949–1958. Under denna tidsperiod existerar inte professionell fotboll i Sverige, utan de som blir professionella får bege sig till utlandet, där de även fick inställa sig för det faktum att de inte längre var tillgängliga för medverkan i det svenska landslaget, då svenska amatörregler hindrade detta. Med hjälp av tidningsartiklar som diskuterar ämnet från den valda tidsperioden är det möjligt att se att professionaliseringen inom fotboll var en hetlevrad debatt i tidningspressen där många argumenterar såväl för som emot fenomenet, samt att det finns många olika åsikter om vad dess följder långsiktigt kommer att bli för den svenska fotbollen. I studien framgår det att tidningspressen diskuterar flera möjliga vägar framåt för svensk fotboll för att bli bättre framöver, men samtidigt att totalt överge amatörismens ideal som var fast förankrade i svensk fotboll är någonting som sällan lyftes fram som en möjlig lösning. I studien framgår det att det fanns en stor debatt gällande hur den svenska fotbollen skulle kunna förhindra spelarflykten till utlandet, genom att förbättra de ekonomiska förutsättningarna i den svenska fotbollen. Studien visar att den allmänna opinionen var delad gällande ställningstagande avseende professionaliseringens påverkan på den svenska inhemska fotbollen. Studien visar samtidigt att det var ytterst få som propagerade att tillåta professionella fotbollsspelare i det svenska landslaget, under hela den avsedda tidsperioden, någonting som motsäger den tidigare forskningen avseende fenomenet.

The aim of this thesis is to acquire a deeper knowledge of Swedish social services’ written child welfare investigations. These investigations are conducted and documented by social workers at social welfare offices, and the investigations sometimes have a major impact on the lives of individuals. The research material consists of 50 written child welfare investigations, social workers’ answers to interviews and questionnaires and also steering documents regulating the child welfare practice of the social services, but the study focuses on the written investigations. Drawing on genre analysis theory and critical discourse analysis, patterns of linguistic features in the investigations are highlighted and considered as genre-specific features. Overall the investigations as written documents are considered both as discursive tools in a professional setting and as social authorities’ texts with great power in an asymmetrical power relation between authorities and individuals. This inherent duality implies different communicative purposes which are difficult to merge in the same document. The study includes a variety of empirical data and analytical tools deriving from genre analysis, critical discourse analysis, corpus linguistics and linguistic stylistics. In the study both quantitative and qualitative approaches are combined, creating methodological triangulation. The results show that all the investigations are alike in terms of communicative purposes, indicating that the concept of genre is rigid concerning the text sample. In other respects all the investigations are characterized by variation, in both linguistic and more content-oriented aspects. In some sections of the texts the language is formal and in others it is casual. This can be understood as a consequence of different purposes coexisting in the same text. The results also show that different text participants are constructed differently concerning responsibility for affecting other participants. The authorities’ impact through processes is often hidden in passive clauses. Another result indicates that pseudo-nominalization is a functional linguistic tool in the discourse, which might be a reason to reevaluate plain language recommendations regarding this grammatical construct. / Texter med tyngd

Inledning: Revision har en viktig samhällsfunktion i och med sitt syfte att oberoende granska finansiell information. Det kan i mångt och mycket härledas till professionell logik, med en utgångspunkt i hög kvalitet och expertis i det utförda arbetet. Detta ställer krav på att revisorn ska få agera under självstyrning, eftersom det är den professionella som bäst vet hur arbetet ska utföras. Åt det andra hållet, är revisionsbyråer vinstdrivande företag. Detta kan härledas till den kommersiella logiken med en utgångspunkt i vinstintresse och att uppnå effektivitet i organisationen. Hur dessa logiker existerar i relation till varandra är till viss del motsägelsefullt. Vissa menar att det finns en grundläggande konflikt på en organisatorisknivå mellan dessa logiker, och att vinstintresset går ut över kvaliteten på revisionen. Andra studier påvisar ett samspel genom att revisorn utvecklar en hybrididentitet och kombinerar de olika logikerna vid olika tillfällen.  Syfte: Syftet med studien är att bidra till tidigare forskning med en fördjupad förståelse för hur kommersiell och professionell logik synliggörs på en organisatorisk nivå och på individnivå. Syftet är även att förklara vilken roll styrningen har i att förmedla professionalismen och revisionsbyråns ekonomiska intresse. Detta för att få helhetsbild av hur kommersiell och professionell logik förhåller sig till varandra. Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma revisorer. Empirin har även bestått av företagstexter i form av årsredovisningar, karriärsblogg och material publicerad på revisionsbyråers hemsidor.  Slutsats: Vi kan se att revisionsbyråerna och revisorerna både förmedlar en bild av sig som professionella men även kommersiella. Detta synliggörs även i hur revisorn pratar om sin roll och hur denne agerar. Utifrån detta bildas en hybridlogik där både affärsmässiga och professionella aspekter anses viktiga. Vi har även påvisat att professionell och kommersiell logik stärks och styrs mot genom både clan- och byråkratisk styrning. Revisorn går in i olika roller, med antingen den professionella eller kommersiella logiken i fokus, i olika situationer och sätter till viss del egna gränser utifrån detta. Det egna gränssättandet har i vissa situationer visat sig frångå den formella och byråkratiska styrningen. Genom insocialisering och en diskussionskultur bildas en norm om hur revisorn, i sin roll, ska agera i olika kontexter. / Introduction: Auditing has an important social function with the purpose of independently reviewing financial information. It can in many ways be derived from professional logic, based on high quality and expertise in the work performed. This requires that the auditor can act under self-control, since it is the professional who knows best how the work should be performed. On the other hand, auditing firms are profit-making companies. This can be derived from the commercial logic based on profit interest and achieving efficiency in the organization. How these logics exist in relation to each other is to some extent contradictory. Some argue that there is a fundamental conflict at an organizational level between these logics, and that the profit interest goes beyond the quality of the audit. Other studies show an interaction in that the auditor develops a hybrid identity and combines the different logics at different times. Purpose: The purpose of the study is to contribute to previous research with a deeper understanding of how commercial and professional logic is visible at an organizational level and at the individual level. The purpose is also to explain the role of the controlling and managing in maintaining professionalism and the financial interests of the auditing firm. Through this a complete picture is given of how commercial and professional logic relates to each other. Method: A qualitative study has been conducted through semi-structured interviews with seven professional auditors. The empirical data also consists of company texts in the form of annual reports, career blogs and materials published on the auditing agencies' websites.  Conclusions: We can see that the audit firms and the auditors both convey a picture of themselves as professional but also commercial, this also make visible in how the auditor talks about his role and how he acts. Based on this, a hybrid logic is formed in which both business and professional aspects are considered important. We have also shown that professional and commercial logic is strengthened and guided by both clan- and bureaucratic control. The auditor takes on different roles, with either the professional or commercial logic in focus, in different situations and to some extent set their own boundaries based on this. These own boundaries have in certain situations been shown to deviate from formal and bureaucratic governance. Through socialization and a discussion culture, a norm seems to be formed of how the auditor, in his role, should act in different contexts.

Bakgrund: På världsbasis lever 36,7 miljoner människor med sjukdomen Humant Immunbrist Virus (HIV). Då forskningen och behandlingen gått framåt från att vara en dödlig till kronisk sjukdom med rätt behandling, kan patienter idag leva ett helt liv. Trots detta bemöts patientgruppen många gånger med stigmatiserande attityder då kunskapen om sjukdomen visat sig vara bristfällig hos hälso-och sjukvårdspersonal. Syftet: Var att beskriva hur patienter med diagnosen HIV upplever bemötandet inom hälso-och sjukvården, samt att granska undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Sökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Totalt 14 artiklar med kvalitativ design och två med mixad metod, där endast den kvalitativa delen presenteras i resultatet. Analysmetoden som användes till studien var Evans beskrivande modell. Resultat: Två huvudteman identifierades i studien kunskapsnivå och attitydernas betydelse i mötet. Studien visade att kunskapsnivån har betydelse för bemötandet. Patienterna upplevde att när personal hade högre kompetens och positivare attityder resulterade det i bättre bemötande. Däremot okunskap hos personalen visade sig i form av negativa attityder och rädsla för patientgruppen,vilket resulterade i onödigt lidande och inget förtroende för vården. Undersökningsgruppen presenterades utifrån ålder, kön, antal år med HIV samt geografisk tillhörighet. Slutsatser: Negativa attityder i form av stigmatisering och diskriminering återstår inom hälso-och sjukvården av HIV positiva patienter. Positiva attityder visade sig vara starkt sammankopplat med kunskapsnivån hos personalen. Ämnet behöver därför belysas för att omvårdnaden ska utvecklas och ett professionellt förhållningssätt upprätthållas. / Background: In global basis 36, 7 million people living with the disease Human Immuno deficiency Virus (HIV). As the research and treatment progressed from being a fatal to chronic disease, with proper treatment, patients can now live a full life. Despite this the patient group are treated many times with stigmatizing attitudes as knowledge of the disease shown to be deficient among healthcare personnel. Purpose: Was to describe how patients diagnosed with HIV experiencing the meeting with healthcare personnel, as well as to review the study groups in the included articles. Method: Literature study with descriptive design. Searches were carried out in PubMed and CINAHL. A total of 14 articles with qualitative design and two with mixed method, where only the qualitative part is presented in the results. The analytical method used for this study was Evans descriptive model. Findings: Two main themes were identified in the study, knowledge level and attitude of the significance of the meeting. The study showed that the level of knowledge is important for the meeting. Patients experienced that when personnel had higher skills and more positive attitudes this resulted in better treatment. In contrast, ignorance of the personnel turned out in the form of negative attitudes and fear of the patient group, resulting in unnecessary suffering and no confidence in health care. The study group presented based on age, sex, number of years with HIV and geographic affiliations. Conclusions: Negative attitudes in the form of stigma and discrimination remains in health care of HIV positive patients. Positive attitudes were shown to have a strong correlation level with expertise of the health care personnel. The subject needs to be highlighted in order to developing care and maintain a professional attitude.

Tanken om humor som ett professionellt verktyg slog oss då vi insåg att den anses som en utav socialarbetarens viktigaste egenskap, enligt den etiska koden för socialt arbete. Vi båda har alltid använt humor spontant i arbetet med människor. Vidare började vi analysera över hur utbredd humor är som ett professionellt verktyg att använda sig av inom hälso- och sjukvård. Om humor används som en del av läkningsprocessen där, tänkte vi att den borde fungera som ett professionellt verktyg även i läkningsprocessen inom det sociala arbetet. Syftet med uppsatsen blev att vi ville fördjupa kunskapen om humorns vikt i det sociala arbetet, samt fördjupa kunskapen om användningen av humor hos socialarbetaren i arbetet med klienten. Metoden som skulle användas för att lyckas med detta var för oss given, semistrukturerade intervjuer. Detta skulle ge oss en djupare kunskap om användandet av humor i det sociala arbetet med klienten där respondenten kunde få tala i hög grad fritt. Huvudresultaten som respondenterna gett oss gällande användandet av humor med klienten lyder: Att skräddarsy med fingertoppskänsla, att kreativt problemlösa, att balansutjämna samt att främja en god hälsa och en positiv anda inom det sociala arbetet. Vi har bland annat funderat över om humor skapar goda relationer mellan socialarbetare och klienter eller om en god relation behövs innan humorn kan användas som ett lyckat verktyg? Vi tror att det kan fungera åt båda hållen. Slutsatser vi drar är att humor är ett mycket viktigt verktyg i det sociala arbetet samt att humorn idag används av socialarbetare men inte i uttalad form. För att tydliggöra ”inte i uttalad form”, menar vi att socialarbetarna i denna studie önskar att ledning tog upp humor i arbetsbeskrivningen.

Den här uppsatsen undersöker hur sponsrat material smälter in i det övriga innehållet, i två etablerade bloggar. Den ena är Petra Tungårdens professionella blogg och den andra är Nicole Falcianis privata blogg. Det är en jämförande studie mellan sponsrade blogginlägg och osponsrade inlägg. Studien är en kvalitativ retorikanalys som med hjälp av teorierna native advertising, retorik, personligt varumärke och parasocial interaktion undersöker hur de två bloggarna men hjälp av argumentation säjer in produkter eller tjänster till sina läsare. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan argumentationen i de sponsrade och de osponsrade inläggen. Gemensamt för bloggarna är att det finns betydligt fler skillnader än likheter i argumentationen, men i den privata bloggen fanns det mycket fler skillnader jämfört den professionella. Vidare diskuteras att skillnaderna inte är tillräckligt markanta för att läsarna ska kunna upptäcka dem, och att problematiken med att urskilja sponsrat material kvarstår. / This paper investigates how sponsored content blend in with the other content, in two established blogs. One is Petra Tungården who has a professional blog, and one is Nicole Falciani's personal blog. It is a comparative study between sponsored blog posts and non-sponsored blog posts. The study is a qualitative rhetoric analysis using the theories native advertising, rhetoric, personal branding and parasocial interaction to investigate how the two bloggers recommend products or services to their readers with the help of argumentation. The result shows that the argumentation for the sponsored and the non-sponsored posts have both smililarities and differences. Both blogs have many more differences than similarities, but the personal blog turned out to have much more differences than the professional one. Further on it is discussed that the differences are not sufficientlly pronounced to the readers to detect them, and that the problem of distinguishing the sponsored content remains.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, där controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen står i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjälp av sociologisk rollteori där rollskapande och rollåterskapande är två centrala begrepp.Problem: Utifrån tidigare forskning har vi formulerat tre frågor i syfte att förstå controllerns yrkesroll utifrån ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad säger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad är controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? På vilket sätt går controllerns rollskapande att förklara med hjälp av rollteori?Metod och teori: Vi tillämpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, då vi valde att fokusera på controllern som individ. Utifrån sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att få kunskap om hur individer skapar mening i den värld de lever i. Vi använder oss av tre rollteorier av tre välkända författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen. Teori nummer ett ger en ritualistisk beskrivning av en roll som gör det enklare att verbalisera performativa handlingar och genom det koppla språket till akt. Teori nummer två beskriver funktionaliteten av en roll, hur beteende påverkas av en viss funktion och hur handlingarna styrs av externa normer. Teori nummer tre ger en beskrivning av roll som påverkas av individers grupptill-hörighet. Tillhörigheten i en grupp formar rollen genom den ömsesidiga kommunikationen.Studiens resultat: Genom vår studie kan vi dra slutsatser om controllerns yrkesroll, med hjälp av sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv. Den praktiska rollen, det vill säga control-lerns handlingar (backstage), skiljer sig från hur controllerns vill att andra ska uppfatta denne (frontstage). Vi kan visa att controllerns rollskapande också kan ske utifrån rutiner i organisa-tionen. Då alla organisationer och individer skapar olika rutiner för handlingar leder det till att olika yrkesroller skapas. / Program: Civilekonomprogrammet