Studien syftar till att, ur ett medieetiskt perspektiv, analysera vilka oetiska och etiska metoder som organisationen Dumpen använder samt att granska hur individer som söker kontakt med barn i sexuellt syfte andrafieras. Detta för att bidra med kunskap till forskningen kring journalistik och medieetik. För att uppnå studiens syfte genomförs en kvantitativ innehållsanalys med ett totalurval som omfattar 255 konfrontationsvideos som publicerats på hemsidan Dumpen.se. Studiens teoretiska ramverk består av medieetik, reglerad medieetik och andrafiering.    Studiens resultat visar att organisationen Dumpen inte använder oetiska metoder i stor utsträckning, bortsett från de oetiska metoder vars förekomst beror på det empiriska materialet konfrontationsvideos. Resultatet visar också att organisationen i stor utsträckning använder den etiska metoden får försvara sig och att andrafiering i form av avvikande beteende är vanligt förekommande. Andrafiering i form av behov av vård förekommer däremot sällan. Resultatet visar också att vid de tillfällen som andrafiering förekommer, sker det inte i samband med oetiska metoder. Vidare föreslås forskning där allmänhetens åsikter kring medborgarjournalistik och organisationer som Dumpen studeras, samt olika jämförande studier. / The purpose of this study is, from a media ethics perspective, to analyze the ethical and unethical methods used by the organization Dumpen, as well as examine how individuals that are seeking contact with children for sexual purposes are othered. To achieve this study´s purpose, a quantitative content analysis was conducted with a total sample of 255 confrontation videos published on the website Dumpen.se. The theoretical framework of the study includes media ethics, regulated media ethics and othering.   The study´s results indicate that the organization Dumpen does not extensively employ unethical methods, except for those unethical methods whose occurrence is linked to the empirical material of confrontation videos. The findings also reveal that the organization largely utilizes ethical methods to defend itself, and othering in the form of deviant behavior is commonly observed. However, othering in the form of a need for care is rarely present. Furthermore, the results show that when othering occurs, it is not associated with unethical methods. The study suggests further research on public opinions regarding citizen journalism and organizations like Dumpen, as well as various comparative studies.

I Sverige styrs välfärdsstaten av politiken. Det är det politiska styret som sätter ramar och regler för de offentliga verksamheterna. De professionellas arbetsuppgifter påverkas av verksamhetens ramar och regler som i sin tur påverkar brukare. Målet med att förskriva ett hjälpmedel är bland annat att möjliggöra för brukare att ha ett självständigt liv, att kunna vara delaktig på lika villkor i samhället som alla andra samt att öka möjligheten till ett aktivit liv för brukaren. Det ställs stora krav teoretiskt sätt på att brukaren ska vara delaktig och ha inflytande under förskrivningsprocessen av hjälpmedel.  Vikten av brukardelaktighet beskrivs vara central i forskning samt under förskrivning av hjälpmedel, samtidigt som en avsaknad av mätmetoder av upplevelsen lyfts fram. Syftet med studien är att undersöka de professionellas arbetssätt och metoder för att främja brukares delaktighet, inflytande och självbestämmande under processen kring hjälpmedelsförskrivning. Brukardelaktighetens komplexitet exemplifieras utifrån de professionellas perspektiv på brukardelaktighet. Arbetet bygger på en kvalitativ studie med utgångspunkt i teorin om gräsrotsbyråkration och Goffmans teori om stigma. Tidigare forskning visar att brukardelaktighet och inflytande påverkas av organisationers utformning samt prioriteringar. Forskning visar även att de professionellas arbete är komplext och präglas av en balansakt i det att de ska både kunna förhålla sig till brukares behov samt säkerställa att man förhåller sig till de ramar och riktlinjer som finns inom organisationen.  Resultatet av undersökningen belyser möjligheter och begränsningar samt understryker behovet av framtida forskning inom området. Främst ur de professionellas perspektiv då det upplevs saknas idag. / In Sweden, the welfare state is governed by politics. It is the political government that sets the framework and rules for public activities. The tasks of professionals are affected by the framwork and rules of operations, which in turn affect users. The goal of prescribing an aid is, among other things, to enable users to have an independent life, to be able to participate on equal terms in society as everyone else and to increase the possibility of an active life for the user. In theory, great demands are made on the user to be involved and have an influence during the prescribing process of an aid.  The importance of user participation is described as central in research and during the prescribing of aids, at the same time is a lack of mesurement method of the experience is highlighted. The purpose of the study is to investigate the professionals´ working methods and methods for promoting user participation, influence and self-determination during the process of prescribing assistive technology. The complexity of user participation is exemplified from the professionals´ perspective on users participation. The work is based on a qualitative study based on the theory of grassroots bureaucracy and Goffman´s theory of stigma. Previous reaserch shows that user participation and influence are affected by the design of organisations and priorities. Reaserch also shows that the work of professionals is complex and characterized by a blancing act in that they must both be able to relate to users´ needs and ensure that they relate to the frameworks and guidelines that exist within the organization.  The results of the survey highlight the opportunities and limitations and underline the need for future research in the field. Mainly from the professionals´ perspective as it is percived to be lacking today.

SAMMANFATTNING   Titel: Tidspressens påverkan på revisionen: En studie om hur svenska revisorer motiverar sina tidsbesparande handlingar under tidspress. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Elizabeth Puhls och Linnea Svedin. Handledare: Jan Svanberg. Datum: 2016- januari.   Syfte: Tidigare forskning har lagt lite fokus på revisorns egna uppfattningar kring revisorers agerande på grund av tidspress. Studiens syfte är att få en förståelse för hur svenska revisorer på små och medelstora revisionsbyråer motiverar åtgärderna som de brukar vidta för att få fram ett bra revisionsarbete inom snäva tidsbudgetar.   Metod: Insamlingen av det empiriska materialet sker med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Analysen genomförs genom att jämföra egna empiriska data med redan existerande teori. Våra slutsatser dras från egna iakttagelser och insikter.   Resultat och slutsats: Revisor rättfärdigar sitt agerande genom att stödja sig på begreppen väsentlighet och risk vilket de kopplar till klientkännedom och helhetsbedömningar. Revisorns förmåga att förhålla sig professionellt skeptisk har visat sig ha en inverkan på förekomsten av RAQ-acts (Reduced audit quality acts).   Förslag till fortsatt forskning: Återkommande i studien var begreppen väsentlighet och risk. Vi ser potential för att utforska dess betydelse för tidspressen och revisorernas agerande ännu mer. Vi ser möjligheter till att utveckla intervjuguiden och lägga mer fokus på dessa begrepp i den fortsatta forskningen.   Uppsatsens bidrag: Studien lämnar bidrag till redovisningslitteraturen, personer som utövar revisionsyrket samt klienter genom förståelse för hur revisorerna själva ställer sig till de genvägar som de ibland tar för att spara in på tiden.   Nyckelord: revision, pressfaktorer, tidsbudget, tidspress, revisionskvalitet, underrapportering av tid, professionell skepticism. / ABSTRACT   Title: Time pressure's impact on auditing. A study of how Swedish auditors justify their timesaving actions when they work under time pressure. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Elizabeth Puhls and Linnea Svedin. Supervisor: Jan Svanberg. Date: 2016 - January.   Aim: Little focus has been put on auditors’ own perceptions about their reaction to time pressure. Our aim, therefore, is an understanding of how Swedish auditors, working in small and medium sized firms, justify the solutions they take to obtain credible accounting work within a tight time budget.   Method: The collection of empirical material is done using qualitative semi-structured interviews. The analysis is carried out by comparing the empirical data with existing theory. Our conclusions are drawn from own observations and insights.   Result and conclusions: Auditors justify their actions by relying on the concepts essentiality and risk, which they relate to client awareness and overall assessments. It’s been shown that auditors’ ability to maintain their professional skepticism has an effect on the existence of RAQ-acts (Reduced audit quality acts).   Suggestions for future research: The concepts essentiality and risk were consistently repeated by the auditors in the study. We see the potential to explore further their significance related to time pressure. We see opportunities to develop the interview guide in order to place more focus on these concepts in future research.   Contribution of the thesis: This study contributes to accounting literature, people who practice auditing and clients by presenting an understanding of how auditors themselves justify the shortcuts they take in order to meet their time budgets.   Key words: Audit, pressure factors, time budget, time pressure, audit quality, underreporting of time, professional skepticism.

Problemformulering: Idag råder en negativ trend gällande antalet åskådare för en majoritet av organisationerna inomprofessionell ishockey i Sverige. Då publiken utgör en viktig del i ett matchevenemang, både ekonomiskt och upplevelsemässigt, är detta en problematisk utveckling. Tidigare forskning visar att den del av publiken som besöker ett matchevenemang 1-3 gånger per säsong är en fördelaktig grupp att påverka för att öka dess konsumtion. Däremot har den tidigare forskningen primärt studerat besökare inom professionell idrott i generella termer alternativt fokuserat på hängivna fans samt haft en kvantitativ forskningsstrategi. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att djupare förstå de sporadiska besökarna och undersöka hur varumärket kan användas för att påverka dem till att gå oftare.• Vilka faktorer som påverkar konsumtionen lyfts fram av sporadiska besökare?• Hur kan kunskapen om de identifierade faktorerna användas för att få den sporadiska besökaren att gå oftare utifrån ett varumärkesperspektiv? Metod: Med en kvalitativ forskningsstrategi och en deduktiv ansats med induktiva inslag har denna studie genomfört tolv semistrukurerade intervjuer. Respondenterna i denna studie är besökare av fallorganisationens ishockeymatcher och går på 1-3 matchevenemang per säsong. Resultat: Denna studie har uppmärksammat ett antal faktorer som genom varumärket kan påverka den sporadiska besökarens konsumtion. Studien har identifierat stämning som ett konsumtionsmotiv hos en grupp av sporadiska besökare samt att studien funnit olika varianter av det socialamotivet och preferenser av matchresultatets karaktär. Vidare har studien funnit att en grupp sporadiska besökare har en hög kunskapsnivå gällande ishockey och till sist har studien ävenfunnit djupare beskrivningar av verklighetsflykt och underhållning vilka även de är faktorer som påverkar sporadiska besökares konsumtion. Forskningsbidrag: Denna studie ger detaljerade beskrivningar av sporadiska besökares konsumtionsbeteende och varumärkesassociationer inom professionell idrott. Vidare bidrar studien med kompletterande indikationer av faktorer som påverkar de sporadiska besökarnas konsumtionsfrekvens av matchevenemang. / Problem definition: Today there is a negative trend regarding the number of spectators among a majority of the organizations within professional ice hockey in Sweden. This is a problematic development since the spectators play an important part for the event of the games, both financially and experientially. Previous research shows that the customer segment which visits one to three games per season is a favorable group when it comes to increasing their consumption. Though, previous research has fore most studied spectators in general terms or have had the devoted fansas main focus. Furthermore, the previous research has primarily been quantitative regarding its research strategy. Aim and research questions: The aim of the study is to gain a deeper understanding of low frequent spectators and understand how the brand can be used in order to influence them to go more often.• Which factors, which influence the consumption, is described by the the low frequent spectators?• How can the knowledge of these identified factors be used in order to influence the low frequent spectator to visit more often from a brand perspective? Methodology: With a qualitative research strategy and a deductive, with element of inductive, research approach, this study has completed twelve semi-structured interviews. The respondents are spectators of ice hockey games of the organization which this study have studied and who visits 1-3 games per season. Results: A number of factors which can influence the low frequent spectators’ consumption through the brand have been noticed through this study. The atmosphere has been identified as a consumption motive among a group of low frequent spectators and the study has also found different versions of the social motive as well as preferences for the nature of the games results. Furthermore, the study has found a group of low frequent spectators which has a high level of knowledge about ice hockey. Finally, the study has also found deeper descriptions of escape and entertainment which also are factors which influence the consumption among a group of low frequent spectators within professional sports. Research grants: This study provides detailed descriptions of low frequent spectators’ consumer behavior and brand associations within professional sports. Furthermore, the study provides additional indications of factors which affect the low frequent spectators’ consumption regarding games.

The purpose of this study is to investigate conceptions that affects the results of school development in order to improve the language used while teaching within all subjects. The approach is a dialogical practitioner-research where the principal studies within her own occupation/school and is driven by a social constructionist framework of knowledge and learning. Laclau & Mouffe´s discourse-theory was used to analyze the articular-practice in eighteen teachers and their principal’s written reflections. The study focus discourses of school-development and second-language-development in relation to the nodal point ”learning”. It also focuses on teachers’ construction of identity within the school. The meaning of conceptions within school-development and second-language-development discourses are analyzed using discourse-theory methods. Conflicting meanings are also highlighted. The prior questions of the study investigates the conceptions of school-development and second-language-development and how they relate to current discourses and to each other. Conceptions that are connected to these discourses are compared with how the role of the teacher is described by the teachers themselves. The study shows an agreement on the necessity of school-development and improvement of language. Boundaries are made against those who don’t agree with school-development-projects. Different approaches are standing side by side within both fields and the role of the teacher are given multiple understandings due to their diverse experiences and framework of teaching. The understanding of the concept “diversity” alter in different fields. The meaning of “safety” varies, the teachers and principal have different thoughts on the idea of what safety is. The study shows a lack of research and science in the teachers written reflections. One implication of the study is that the conception of the role of teachers has to be reconstructed to be able to build a professional-learning-community. Different conceptions about safety has to be highlighted to avoid different understandings that prevents collaborative work between teachers. / Syftet med denna masteruppsats är att få syn på föreställningar som påverkar utvecklingsprocessen på en skola där målet är att arbeta mer språkutvecklande. Studien är att betrakta som praxisforskning med en dialogisk ansats, där rektor lär genom att forska i sin egen verksamhet. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk syn på kunskap och lärande. Genom den diskursteori som utvecklats av Laclau och Mouffe synliggörs skolans artikulatoriska praktik, så som den framträder i arton lärares och deras rektors reflekterande loggar. De diskursiva fälten ”skolutveckling” och ”andraspråksutveckling” studeras i förhållande till nodalpunkten ”lärande”. Även lärarnas föreställningar kring subjektspositionen som lärare granskas. Genom diskursteorins verktyg synliggörs också de olika innebörder som ges kring begrepp som förekommer i diskurserna om skolutveckling och andraspråksutveckling. Även motsättningar lyfts fram. Studiens frågeställningar handlar om föreställningar kring skolutveckling och andraspråksutveckling och hur de förhåller sig till rådande diskurser och till varandra. Även föreställningar om begrepp som hör samman med skolutveckling, andraspråksutveckling, lärande och lärarrollen studeras. Studien visar att det råder enighet både kring nödvändigheten av skolutveckling och kring att utveckla det språkutvecklande arbetet på skolan. Markeringar görs mot ett diskursivt yttre, att motsätta sig utvecklingen. Olika diskurser kring andraspråksutveckling och lärande syns sida vid sida i de två fälten. Också lärarrollen ges skiftande innebörder, som kan kopplas till olika epoker och lärandeteorier. Föreställningar om begreppet ”olikhet” varierar i olika diskursiva fält. Motstående uppfattningar kring begreppet ”trygghet” framträder utifrån de olika subjektspositionerna som lärare respektive rektor. Studien visar att vetenskap och forskning inte är så framträdande i denna skolas artikulation. En slutsats som dras av studien är att lärarrollen behöver ges nya innebörder om man vill få till stånd en professionell lärande gemenskap. Även olika föreställningar kring trygghet respektive lärande behöver lyftas till ytan och synliggöras, för att undvika att motstridiga tankemönster står i vägen för det fortsatta gemensamma arbetet.

Att kunna tillämpa professionell skepticism i det dagliga arbetet är en viktig egenskap för dagens revisorer. Vad som påverkar den professionella skepticismen är emellertid inte utrett inom tidigare forskning. Frågan om personlighetsdrag har en påverkan på professionell skepticism med hänsyn till kön som en betingande faktor har vi inte funnit någon forskning om. För att uppfylla syftet har en kvantitativ ansats applicerats och data har samlats in genom en enkätundersökning som ekonomistudenter på Högskolan Kristianstad och Jönköping International Business School har deltagit i. Studien har tillämpat befintliga mätinstrument för att mäta de oberoende variablerna personlighetsdrag och den beroende variabeln professionell skepticism. Enkäten undersökte även ett antal kontrollvariabler hos respondenterna. Resultatet från studien indikerar att två av de i studien undersökta personlighetsdragen (samvetsgrannhet och öppenhet för erfarenhet) har ett positivt samband med professionell skepticism. Vidare konstaterades att en del av personlighetsdraget neuroticism, aspekten stress, har ett negativt samband med professionell skepticism. Studien kunde emellertid inte påvisa om kön har en modererande effekt på sambandet mellan personlighetsdrag och professionell skepticism. Kontrollvariabeln modersmål visade sig ha ett mycket signifikant samband med professionell skepticism. Detta är något som framtida forskning inom området bör undersöka ytterligare. / To be able to apply professional skepticism in day-to-day work is an important attribute for today’s auditors. However, factors that affect the professional skepticism is not investigated in previous research. The question if personality traits affect the professional skepticism in consideration of gender as a moderating factor is an area where we have not found any previous research. To be able to fulfil the purpose a quantitative approach has been applied and the data has been collected through a survey distributed to economy students attending Högskolan Kristianstad and Jönköping International Business School. The study has applied existing measuring instruments to measure the independent variable personality traits and the dependent variable professional skepticism. The survey also explored a few control variables among the respondents. The results from the study indicate that two of the personality traits in the study (conscientiousness and openness) have a positive correlation with professional skepticism. Furthermore, the study found that a part of the personality trait neuroticism, the stress aspect, has a negative correlation with professional skepticism. The study has found no proof that support the belief that gender has a moderating effect on the correlation between personality traits and professional skepticism. The study showed that the control variable mother tongue has a significant correlation with professional skepticism. This is something that future research in the field should examine further.

Bakgrund: I Sverige uppskattas att närmare 38 000 flickor och kvinnor varit utsatta för någon typ av kvinnlig könsstympning. Av dem tros 7000 vara flickor under 18 år. Andelen flickor som befinner sig i riskzonen för könsstympning är oklar. Tidigare forskning visar att flickor i riskzonen är de vars mödrar är könsstympade samt familjens attityd till traditionen. Betydelse för att hamna i riskzon för det beror även på hur länge de bott i Sverige samt integrationen. Barnhälsovårdspersonal har till uppgift att främja hälsa på lika villkor genom att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Samverkan mellan barnavårdscentral och socialtjänst genom utökat hembesöksprogram är ett arbetssätt som bygger på förtroende mellan personal och föräldrar. Ett ökat föräldrastöd och kortare vägar till hjälp hos socialtjänsten. Barnhälsovårdspersonalen som kommer att börja arbeta med ett utökat hembesöksprogram ska kunna känna sig trygga i att de kan möta barnfamiljer med flickor i riskzonen för könsstympning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnhälsovårdspersonalens förhållningssätt i arbetet med flickor i riskzonen för könsstympning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare inom barnhälsovården. Urvalet var strategiskt och intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i temat ojämlikt bemötande och påvisade att personalen inom barnhälsovården bemöter flickor i riskzonen för könsstympning olika. Resultatet visar att det finns olikheter i förhållningssättet med att bemöta flickor i riskzonen för könsstympning och även hur hälsovårdspersonalen inom barnhälsovården hanterar att det finns flickor i riskzonen för könsstympning. Deltagarna hade utvecklat olika strategier eller inga strategier alls för att hantera frågan. Slutsats: Det råder ett ojämlikt bemötande av flickor i riskzonen för könsstympning inom barnhälsovården och det behöver utvecklas en mer jämlik barnhälsovård i socioekonomiskt utsatta områden. En god samverkan innebär hållbarhet både på kort och lång sikt. / Background: In Sweden, it is estimated that nearly 38,000 girls and women have been exposed to some type of female genital mutilation. Of those, 7000 are believed to be girls under 18 years of age. The proportion of girls in risk zone is unclear. Previous research shows that girls at risk are those whose mothers are genital mutilated and how the family´s attitude to the tradition. Significance for ending in a risk zone depends on how long they lived in Sweden as well as integration. Child health care staff have an important role to promote health on equal terms by identifying and initiating early action on problems in children´s health, development and growth environment. The interaction between child health care and social services in expanded home visit programs means a way of providing increased resources. It is a way of working based on trust between personal and parents. Increased parental support and shorter ways to assist in social services. The staff in the child health care who will start this model should be able to feel conscious and confident that they can meet families with girls at risk of genital mutilation. Aim: The aim of the study was to investigate the attitude of the child health care staff in the work of girls at risk of genital mutilation. Method: A qualitative interview study with eight participants in child health care was done. The selection was strategic and the interviews were recorded, transcribed and analyzed by a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the theme unequal treatment and shows that the child health care personnel treats girls at risk of genital mutilation differently. There are differences in the approach of responding to girls at risk of genital mutilation and also how child health care personnel handle there are girls at risk of genital mutilation. The participants had developed different strategies or no strategies at all to handle the issue. Conclusion: The results show different approaches to the work of girls at risk of genital mutilation in child health care and it reinforces the picture of the importance of a more equal child health care in socio-economically vulnerable areas. Good cooperation means sustainability in the short and long term.

Syftet med denna avhandling är att bidra till förståelsen av hur lärares professionella utveckling kan stödjas. Detta har gjorts genom att undersöka vilka konsekvenserna blir av att lärare ser sig själva på videoinspelningar från sin egen undervisning. Resultaten som presenteras bygger på en longitudinell undersökning. I den första studien deltog lärarstudenter som gick sista terminen på folkhögskollärarprogrammet. De spelade in sin undervisning under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, ”praktiken” på en folkhögskola. Det som eftersöktes var vilka situationer som överraskade lärarstudenterna när de sedan såg sig själva på film. De skrev ner sina reflektioner och resultatet visade att överraskningarna handlade om bristen på lyhördhet i relation till deltagarna. De formulerade också tankar om hur de skulle vilja agera i klassrummet. I den uppföljande studien spelade några av dessa personer, som nu varit verksamma folkhögskollärare i två år efter avslutad utbildning, återigen in en av sina lektioner. Denna gång beskrev lärarna att de på filmen såg att de hade förändrat eller utvecklat sina handlingsvanor till ett mer deltagarorienterat förhållningssätt. De beskrev också att de agerade på ett mer professionellt sätt. Den teori som legat till grund för analysen har sin grund i ett pragmatiskt synsätt på lärande. Från symbolisk interaktionism har begreppen ”I” och ”me” använts, och för att i det här fallet undersöka den professionella aspekten av ”me” har begreppet ”professionalme” prövats. / The aim of the thesis is to contribute to the understanding of how teacher’s professional development can be supported. What have been investigated are the consequences that result from teachers watching video recordings from their own teaching. The results presented are based on a longitudinal investigation. In the first study, student teachers from the last semester of the folk high school teacher program participated. They recorded their teaching during the school-based part of the program, the practicum at a folk high school. What were investigated were situations that surprised the student teachers when they saw themselves on the video recording. They wrote down their reflections and the result showed that the surprises were about their lack of responsiveness in relation to the participants. The student teachers also formulated ideas about how they would act in the classroom. In the follow-up study, some of these teachers, who now had been working as graduated folk high school teachers for two years, once again video recorded one of their lessons. This time the teachers described in interviews that they, on the video recording, could see that they had changed or developed their habits to a more participatory approach. They also described that they acted in a more professional manner. The theory underlying the analysis is based on a pragmatic theory of learning. From symbolic interactionism, the concepts of "I" and "me" have been used, and in this case, to examine the professional aspect of "me", the concept of "professional-me" has been used.

Aim: The aim of this study is to explain how professional and organisational identity influence auditors’ perception of commercialisation in audit firms. The purpose is to see if there are possible differences between these identities and how they influence auditors’ perception of commercialisation in audit firms and if this perception is positive or negative. Theoretical approach: Theory that focuses on commercialisation in especially marketing literature and theory regarding professional identify in foremost organisational research, have been used. Empirical Methodology: A quantitative approach was used to be able to analyse auditors’ response from a questionnaire. When analysing the data, Pearson correlation matrix and multiple linear regression have been used. 374 answers from participating auditors in Sweden have been analysed. Conclusions: The empirical result of this study suggests that both professional and organisational identity influence auditors’ perception of commercialisation in audit firms positively. / Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur professionell och organisatorisk identitet påverkar revisorernas uppfattning av kommersialisering i revisionsbyråer. Vidare vill vi se om det finns eventuella skillnader mellan nämnda identiteter och hur de påverkar revisorernas uppfattning av kommersialisering i revisionsbyråer och om uppfattningen är positiv eller negativ. Teoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån marknadsföringslitteratur med fokus på kommersialisering samt teori om professionell identitet från främst organisatorisk forskning. Empirisk metod: En kvantitativ metod har använts för att kunna analysera revisorernas svar från en enkät. Vid analys av data har Pearson korrelationsmatris och multipel linjär analys använts. Totalt har 374 svar från revisorer i Sverige analyserats.   Resultat: Det empiriska resultatet av studien tyder på att både professionell och organisatorisk identitet har en positiv påverkan på revisorernas uppfattning av kommersialiseringen i revisionsbyråerna.

Studien syftade till att undersöka hur psykologer upplever skapandet av sin profession under den praktiska tjänstgöringsperioden. Vi använde oss av grundad teori som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 14 psykologer och fann ett antal centrala teman som var återkommande i intervjuberättelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen påverkade den egna processen i att bli psykolog. Datamaterialet genererade en teori som visar hur psykologen under PTP-året är en del i ett möte och interaktion med organisation, erfarenheter, utveckling och den egna individen. Dessutom framkom en processmodell som påvisade fem processer som samverkar under PTP-året. Dessa processer är reflektionsprocess, känsloprocess, yrkesrollprocess, lärandeprocess samt yrkesidentitetsprocess. Slutligen använde vi oss av respondentvalidering för att kvalitetssäkra de upptäckta fynden. / The aim of this study was to investigate how psychologists experience the creation of their profession during the first year of practice. We used “Grounded Theory” as research method. We interviewed 14 psychologists and found some central themes which were frequently described. The material from the interviews let us know that the social interaction with others had an effect on their own processes in becoming a psychologist. The material generated a theory that shows how the psychologist, during the first year of practice, is part in a meeting and an interaction with organization, experiences, professional development and the individual person. We also exposed a process model that revealed five processes that interact during the first year of practice. These processes were a reflection process, an emotional process, a professional role process, a learning process and a professional identity process. Finally, we used the quality assessment method of respondent validation to confirm the findings discovered.