Samhället vi lever i är i ständig förändring och utveckling. Digitala verktyg som smartphones, surfplattor och applikationer som exempelvis spel, är en stor del av barns vardag. Vi har i denna undersökning haft fokus på att undersöka hur förskollärare och barnskötare involverar digitala verktyg i förskolans språkutvecklande undervisning. Genom intervjuer, insamling av lokala arbetsplaner samt enkätundersökning, har vi tagit del av förskollärares, barnskötares samt IKT-pedagogers tankar och erfarenheter som relateras till vårt syfte och vår frågeställning. I vår analys av den insamlade empirin har vi använt oss av det teoretiska ramverket TPACK, för att analysera och diskutera den flerdimensionella och dynamiska kompetensen som förskollärare behöver för att undervisa i förskolan om och med digitala verktyg. Om man som förskollärare kan tillskriva sig TPACK, har man således en professionell digital kompetens som behövs för undervisning i förskolan (Koehler & Mishra, 2006, 2009). Vår tolkning är att TPACK och professionell digital kompetens har samma innebörd och vi kommer därför i vår undersökning att använda oss av formuleringen professionell digital kompetens. Resultatet av vår undersökning visar på att förskollärares och barnskötares förhållningssätt samt kompetenser är avgörande för hur digitala verktyg används för att nå språkutveckling hos barnen. Där förskollärare eller barnskötare visar ett intresse för digitala verktyg, skapas även en lärandemiljö där dessa också nyttjas i större utsträckning. Vidare visade vår undersökning på vikten av att förskollärare och barnskötare innehar professionell digital kompetens, där dessa kunskapsdomäner kommer till uttryck i planering och genomförande av den språkutvecklande undervisningen.

Den historiska utveckling som verkar splittra både HR:s arbetssätt och professionsfrågan åt många håll motiverade vårt syfte att studera frågan i Sverige ur HR– praktikerns perspektiv. I den akademiska ordboken beskrivs begreppet profession att det tillhör ett fack, ett yrke. Professionalism är att vara yrkeskunnig. Under kapitel fem presenteras dessa begrepp utifrån flera teorier då dessa är återkommande i studiens kontext. Debatten kring HR:s funktion och status som profession har pågått under lång tid. Denna har involverat både externa parter samt HR själva. En följd av detta är att yrkesverksamma inom HR försökt utveckla en egen professionalism emedan yrket inte uppnått en profession. Således har vi funnit att det finns ett behov att betrakta HR praktikers praktiska perspektiv i professionsfrågan. Syftet är mer specifikt att konkretisera hur HR–praktiker betraktar sin profession. Mot bakgrund av ett tydligt inslag i att tidigare forskning tar upp vad yrkesgruppen bör vara och göra anknyter vår studie till det forskningsspår som handlar om yrkets identitet. Datainsamlingen för uppsatsen utgörs av sju intervjuer med HR–praktiker vilka representerar en mångfald av varierande HR–befattningar verksamma inom skilda branscher. Genom semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ studie kommer forskarna fram till att det finns en otydlighet i HR-rollen samt en diskrepans i vad rollen kan bidra till och vad organisationen tar tillvara på. Det är även en etisk yrkesintegritet som behöver bli legitim, för att HR ska uppfylla sin funktion.

Denna studie undersöker socialsekreterarnas upplevelser kring svåra beslut rörande barn och unga, i relation till den professionella etiken och personliga moralen. Ambitionen var att genom vår studie ge en ny kunskap och ökad förståelse kring socialsekreterarnas syn och upplevelser gällande den professionella etiken och personliga moralen vid beslutsfattande. Studien grundas i en hermeneutisk metodansats utifrån ett teoretiskt och begreppsligt ramverk uppbyggt kring Meads begrepp I/ME, rolltagande och den generaliserade andre samt Hochschilds begrepp emotionellt arbete och tillit. Samtalsintervjuer genomfördes med 10 socialsekreterare runtom i Sverige för att få en övergripande bild av fenomenet. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas arbete präglas av en balans mellan närhet och distans som visas genom fyra dilemman som innehåller spänningar. De fyra dilemman som lyfts fram är: personlig relation eller professionell roll?, hålla inne eller släppa ut känslor?, magkänsla eller regelverk? och slutligen mediebild eller verklighet? Dessa dilemman kan definieras som fyra pusselbitar i samma pussel som handlar om att ha rätt balans mellan närhet och distans. I helhet är det svårt att förena närhet och distans och därför behövs en balans mellan dessa två.

Titel Har granskningen påverkats?  Författare Elsa Henrysson och Johanna Löfdahl  Handledare Pernilla Broberg  Bakgrund Det senaste året har präglats av pandemin Covid-19 vilket har medfört att revisorer behövt tillämpa alternativa metoder vid inhämtandet av revisionsbevis, då arbetet övergått till att vara mer digitalt än tidigare. Covid-19 har drabbat många företag och branscher, både i positiv men främst negativ bemärkelse. Detta har bland annat resulterat i att revisorn har ställts inför att göra svårare bedömningar om exempelvis företagets fortsatta drift och vad som anses vara tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis.  Syfte Syftet med denna studie är att förstå hur revisorernas tillvägagångssätt vid inhämtande av revisionsbevis har påverkats av Covid-19. Metod Studien tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi och har sin utgångspunkt i en deduktiv forskningsansats med induktiva inslag. För datainsamlingen genomfördes 16 semistrukturerade intervjuer med revisorer från de fem största revisionsbyråerna i Sverige och som jobbat både innan och under Covid-19.  Slutsats Studiens resultat antyder att Covid-19 delvis påverkat tillvägagångssättet vid inhämtande av revisionsbevis sett till att lagerinventeringar genomförts digitalt. I annan bemärkelse har egentligen inte tillvägagångssättet påverkats avsevärt, utan har istället påverkat revisorns professionella bedömningar på grund av den osäkerhet som Covid-19 medför. Revisionskvaliteten går ännu inte att utläsa om Covid-19 haft någon inverkan på. Däremot har kvaliteten gentemot kund påverkats mer i negativ bemärkelse samt kvaliteten internt. På grund av den osäkerhet som råder kring Covid-19 anses revisorns upplevda komfort påverkats som en följd av osäkerheten men inte till följd av hur man arbetar. Vad som däremot är viktigt att poängtera är att Covid-19 upplevs ha påverkat i olika omfattning beroende på vilken bransch som revisorerna arbetar mot. / Title Has the audit been affected?  Authors Elsa Henrysson och Johanna Löfdahl  Supervisor Pernilla Broberg Introduction The past year has been characterized by Covid-19 which has affected the way auditors collect audit evidence due to new digital ways of working. Covid-19 has affected companies and businesses both in positive and foremost negative meaning. This has contributed to the auditor now needing to make more difficult judgements, especially regarding going concern and in determining what is considered to be sufficient and appropriate audit evidence. Purpose The aim of this study is to understand how the auditor's approach of collecting audit evidence has been affected by Covid-19.  Method The study is based on a qualitative research strategy where a deductive approach is applied with some inductive inputs. The collection of data consists of 16 semi-structured interviews with auditors representing the five biggest audit firms in Sweden that have worked both before and during Covid-19.  Conclusion The result indicates that Covid-19 to some extent has affected the approach to collecting audit evidence, especially considering the inventory. In other ways, the approach does not seem to have been affected drastically but has instead affected the auditors’ professional judgements due to the uncertain circumstances regarding Covid-19. The audit quality cannot yet be determined in which way it has been affected. But the customer quality and the internal quality has been affected negatively. Due to the uncertain circumstances that concerns Covid-19 is the auditors' comfort considered to be affected, but not considering in the way they work. Although, the effect of Covid-19 seems to be different depending on which business the auditor works towards.

Bakgrund: Professionell identitet tolkas utifrån tidigare studier som ett relativt inkonsekvent begrepp, vilket leder till att begreppet är svårt att konkret använda och tillämpa inom sjuksköterskeprofessionen. Det förefaller även finnas en kunskapslucka vad gäller professionell identitet i relation till specialistsjuksköterskor inom intensivvård samt hur professionell identitet kan ses ur ett livsvärldsperspektiv. Syfte: Belysa professionell identitet som begrepp för specialistsjuksköterskor inom intensivvård i kontext till deras livsvärld. Metod: En begreppsanalys enligt Walker och Avant med avsikt att finna betydelsen av professionell identitet som begrepp. Resultat: Utifrån ett livsvärldsperspektiv består professionell identitet av specialistsjuksköterskans upplevelse av sig själv, i en omgivning eller situation, via mötet med andra livsvärldar. Professionell identitet formas utifrån specialistsjuksköterskans egna levda erfarenheter och har starkt samband till den personliga livsvärlden. Professionell identitet karaktäriseras utifrån fyra attribut. Dessa innebär att (1) specialistsjuksköterskan inom intensivvård har den kunskap som krävs för att vårda kritiskt sjuka, samt värnar om professionens kärnvärderingar i sitt arbete. Att (2) specialistsjuksköterskan identifierar sig personligen med rollen som specialistsjuksköterska och utifrån en god självbild agerar med självförtroende. Vidare innebär det att (3) specialistsjuksköterskan agerar autonomt och utför sina arbetsuppgifter på ett yrkesskickligt vis som inger förtroende i arbetsgruppen. Detta för att (4) till sist urskilja sig från andra professioner dock med intentionen att vara en god samarbetspartner i teamet kring patienten. Positiva konsekvenser efterföljer in i verkligheten om förutsättningarna för professionell identitet som begrepp existerar. Slutsats: Fördjupad insikt i vad professionell identitet innebär som begrepp kan bidra positivt till att specialistsjuksköterskan inom intensivvård upplever starkare känsla av professionell identitet.

Violence in close relationships is a social problem that occurs worldwide. Women who are exposed to violence in close relationships often experience shame and guilt. The need for support from various authorities and voluntary organizations is common. The woman exposed to violence is entitled to support from the social services, which is regulated in the social service law. This thesis aims to observe the abused woman's unique experience of the social services and the support she has received. Through a qualitative method, five semi-structured interviews have been conducted with women who have been exposed to violence in close relationships and have been in contact with the social services to receive support. The collected material has been divided into different themes which are; The Social Services ignorance, The trust to get the right help, To have the Social Services' trust, The abused woman's information seeker and Expected improvements of the Social Services. With the help of previous research and Empowerment, the various themes that are based on the content of the interviews are analysed and discussed. Finally, some concluding words are written about the results and proposals for further research. / Våld i nära relationer är ett socialt problem som förekommer världen över. Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever ofta skam och skuld. Behovet av stöd från diverse myndigheter och frivilligorganisationer är vanligt. Den våldsutsatta kvinnan är berättigad stöd av Socialtjänsten, vilket regleras i Socialtjänstlagen. Detta examensarbete ämnar till att få ta del av den våldsutsatta kvinnans unika erfarenhet av Socialtjänsten och det stöd hon har fått. Genom en kvalitativ metod har fem semistrukturerade intervjuer utförts med kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer och varit i kontakt med Socialtjänsten för att få stöd. Resultatet har delats upp i olika teman vilka är; Socialtjänstens okunskap, Tilliten för att få rätt hjälp, Att ha Socialtjänstens förtroende, Den våldsutsatta kvinnans informationssökande och Förväntade förbättringar av Socialtjänsten. Med hjälp av tidigare forskning och Empowerment analyseras och diskuteras de olika temana som är baserade på innehållet av intervjuerna. Avslutningsvis skrivs några slutord om examensarbetets resultat och förslag till vidare forskning. Resultatet delas avslutningsvis upp i punkter vilka bland annat är; Att Socialtjänsten saknar kunskap om våld i nära relationer och att kvinnorna önskar ett ökat samarbete mellan kvinnojourer/ relationsvåldscentrum och Socialtjänsten

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella som arbetar med missbruksbehandling uppfattar anhöriga till vuxna klienter samt hur anhörigarbetet till dessa kan se ut i Skåne. Studien undersöker hur de professionella ser på flera aspekter av vad det kan innebära att vara anhörig till en vuxen klient samt på vilket sätt de professionella som arbetar med missbruksbehandling kan arbeta med anhöriga för att kunna ge dem stöd.Empirin samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer där både behandlingsterapeuter och socionomer har deltagit.  Utöver tidigare forskning har jag valt anknytningsteori och terapeutisk alliansteori för att analysera empirin i resultatet.  Resultat och analys visar utifrån två huvudteman med sex respektive fyra underteman definitionen av vem som är anhörig samt vad begreppet tillit och medberoende innebär för den anhörige till en vuxen klient. Vidare lyfter resultatet risk och skyddsfaktorer för den anhörige samt vilka konsekvenser de kan bli berörda utav i kontakt med en vuxen klient. Både samtal i grupp och enskilt för den anhörige tas fram i resultat och analys som möjlighet till behandling och vad ett ökat stöd för anhöriga kan innebära både för individ och samhälle i framtiden.

The study’s purpose was to investigate how prepared newly graduated social workers perceive themselves for the professional role, what conditions social work education provided and how they handle challenges in their work. Qualitative interviews were conducted with newly graduated social workers. The result has been analyzed by the theories of professional expertise and pragmatism. Results reveal uncertainty and challenges in finding work balance. Specialist knowledge was lacking, and professional sustainability were requested in the education. Personal development during education was valued. The results showed ability to reflect was important to manage the social work and organizational and collegial support was important. The conclusion was that social work education has given new graduates good conditions but hasn´t been able to prepare students in an unpredictable and complex work. Social work expertise is further developed through experience in the workplace. / Studiens syfte var att undersöka hur förberedda nyexaminerade socionomer upplever sig vara för yrkesrollen, vilka förutsättningar socionomutbildningen tillhandahållit och hur yrkesmässiga utmaningar hanteras i arbetet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade socionomer inom socialtjänsten. Resultatet analyserades av teorierna professionell expertis och pragmatism. Resultatet visade yrkesmässig osäkerhet och utmaningar med balans i arbetet. Specialistkunskap saknades och inslag av hållbarhet i professionen efterfrågades i utbildningen. Personlig utveckling under utbildningen värderades högt. Vidare visade resultatet vikten av reflektionsförmåga i socialt arbete, samt ett främjande organisatoriskt och kollegialt stöd. Slutsatsen var att socionomutbildningen givit de nyexaminerade goda förutsättningar, men ej kunnat förbereda studenter i ett oförutsägbart och komplext arbete. Expertis inom socialt arbete sker vidare via erfarenhet och fortbildning på arbetsplatsen.

Introduction: Women soccer has increased in players participation over the last decade. Despite this, data is lacking in the transition between amateur and elite soccer, as most studies include male players. It’s important to monitor and understand the players’ training load, to give them good opportunity to develop and progress in their sport and minimize the injury risk. Method: This study includes 18 female participants from the same elite club in Sweden, 10 senior (23,3 ± 2,5 yrs) and eight U-19 players (18,9 ± 0,6 yrs). Data were collected during one training week and one match in pre- and game season. To measure the external load several GPS parameters were collected, and the internal load was measured using a self-assessment Borg CR10 scale. Thus, session total training- and match load was calculated by multiplying training time with CR10 (sRPE). Results: The senior team had a higher total training (sRPE) than U-19 during pre- and game season during a week’s training. The senior-team covered longer distances in higher speed zones, while U-19 had longer distance in lower speed zones during training and matches. The senior team had more number of sprints and reached a higher maximal speed at trainings and matches than U-19 during game season. Conclusion: To our knowledge this is one of the first studies on training- and match load comparing a senior and a U-19 team within the same elite club in Sweden. Data show that the senior team had higher training load than the U-19 team. This may be interpreted that there is a significant gap in training and game load between a senior and U-19 team. In the future it may important to minimize this gap when young players move up from junior to senior level, to handle the load and possible avoid injuries. / Introduktion: Damfotbollen har ökat i deltagarantal under det senaste decenniet. Trots detta saknas det studier på damsidan gällande övergång från amatör till elitfotboll, eftersom de flesta studier inkluderar manliga spelare. Det är viktigt att monitorera och förstå belastningen för spelarna för att de ska få en så bra träning som möjligt, samt att prestera på topp och minska skaderisken. Metod: I studien deltog 18 kvinnliga spelare från samma elitklubb i Sverige, varav 10 var A-lagsspelare (23,3 ± 2,5 år) och åtta var F-19 spelare (18,9 ± 0,6 år). Data samlades in under en träningsvecka och en match under för- och matchsäsong. För att mäta extern belastning samlades flera GPS parametrar in. Den interna belastningen mättes med hjälp avsjälvskattning via Borg CR10 skalan. Den totala belastningen beräknades genom att multiplicera träningstid med CR10 (sRPE). Resultat: A-laget hade högre totalbelastning (sRPE) än F-19 under träning i för- och matchsäsong. A-laget visar längre distans i de högre hastighetszonerna och F-19 visar längre distans i de lägre hastighetszonerna under både träning och match. A-laget har fler sprinter och kommer upp i en högre maxhastighet än F19 under matchsäsong i både träning och match. Konklusion: Så vitt vi vet, är det här är en av de första studierna om tränings- och matchbelastning mellan ett A-lag och ett F-19 lag inom samma elitförening i Sverige. Datan visar att A-laget hade högre total belastning, vilket kan tolkas som att steget i belastningen mellan F-19 och A-laget är betydelsefullt. Det kan vara viktigt i framtiden att minska det gapet när unga spelare ska ta steget upp till seniorfotboll för att klara belastningen ocheventuellt undvika skador.

Professional judgement in social work is an important part to help people that have a disability. Individuals with a disability is an exposed group in the Swedish society which makes them a relevant group in social work. To examine how persons with disability get help from social services in Sweden we have used a qualitative study with interviews. The reason that we used interviews was get a deeper understanding about the professional judgement by administrators that work with individuals that have a disability. We have been analyzing the data by categorizing different themes from the interviews. The most important results from this study are that professionals that work with disabled individuals find Swedish law and previous cases as the most important factors in the processing for disabled individuals in social work. Furthermore, the interweaves found the colleges and the boss as important to discuss and get input on their descission.