Research has shown that curiosity, professional self-doubt, deliberate practice, supervision and constructive coping skills provide good conditions for further development as an effective psychotherapist. Furthermore, research has shown that there seems to be a connection between the psychotherapist's well-being and treatment outcome. Several studies have shown that good self-care strategies reduce stress and prevent burnout, and highlight the importance of finding a balance between professional and personal life. The purpose of this study was to investigate how licensed psychotherapists view the need to maintain and further develop their psychotherapeutic competence, and how they relate to the balance between professional work and personal self-care. Six licensed psychotherapists were interviewed using semi-structured interviews, which were analyzed with systematic text condensation. The results showed that all of the participants remained interested in developing as a psychotherapist mainly through further education, but there were large individual differences in the perceived need for supervision and to systematically evaluate their own work. All participants highlighted self-care as important and had their own specific strategies. The participants also described how the organisation of their work affected their possibilities for both further development and their need for self-care. One conclusion of the study is that structures of supervision and evaluation of psychotherapies, both in public and private healthcare, are important areas of development, as well as providing conditions for psychotherapists self-care.

Idéer om styrning och organisation har de senaste decennierna blivit allt mer framträdande i den offentliga förvaltningen där ett ideal om en mer företagslik organisation har vuxit fram. I relation till pågående diskussioner om den politiska styrningens påverkan på den konstnärliga friheten presenteras i denna uppsats en studie av managementidéernas genomslag inom kulturområdet och dess påverkan på den professionella autonomin inom offentlig kulturverksamhet. I studien undersöks Stiftelsen Dansens Hus organisation och verksamhet utifrån intervjuer och skriftligt material. Av studiens resultat framgår hur managementidéer är tydligt närvarande inom organisationen. Det handlar till exempel om ett aktivt varumärkesarbete, en tydlig marknadsinriktning och införandet av en ny verksamhetsstyrning. Organisationen befinner sig i ständig förändring där verksamheten ska utvecklas och effektiviseras, i vissa fall med den konstnärliga friheten som argument. Managementidéerna har till viss del motarbetats av medarbetare inom organisationen, men idéerna har också fått inflytande på ett sätt som direkt påverkar eller riskerar att påverka den professionella autonomin. Ekonomiska värden har exempelvis fått en framskjuten plats i kärnan av Dansens Hus konstnärliga verksamhet, vid urvalet av gästspel.

Bakgrund Suicid är ett folkhälsoproblem världen över och enligt WHO begår cirka 800 000 människor självmord varje år. Tidigare suicidförsök är den främsta riskfaktorn till suicid. En central del för omvårdnaden är att bygga upp en relation med den man vårdar. Mötet är avgörande för hur patienten upplever situationen, då det är där bilden av oss själva och världen formas. Syfte Syftet med denna studie var att belysa betydelsefulla aspekter i mötet mellan vårdpersonal och personer som är suicidnära utifrån patientens upplevelser. Metod Metoden var en icke-systematiskt litteraturöversikt baserades på 15 artiklar som både hade kvalitativ och kvantitativ design. Artikelsökningarna gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo samt genom manuell sökning. Kvalitetsgranskning gjordes för att säkerställa det vetenskapliga artiklarnas kvalité. En integrerad analys gjordes för att framställa resultatet. Resultat Fem kategorier identifierades efter analys av samtliga artiklar: Relationen mellan vårdpersonalen och patienten, att bli sedd, empatiskt bemötande, aktivt lyssnande samt stigmatisering och attityder. Resultatet visar att personer som är suicidnära belyser vikten av en god relation med vårdpersonalen där tillit och förtroende är väsentligt. Aktivt lyssnande från vårdpersonalen var en viktig teknik för uppbyggnaden av en relation då det gav en känsla av hopp och minskat lidande. Ytterligare ett fynd var att patienten ville bli sedd som en värdefull person av vårdpersonalen och inte bli sedd som en diagnos. Personer som är suicidnära upplevde att bristande empati var det mest problematiska hos vårdpersonalen. Ett empatisk bemötande uttrycktes gör stor skillnad och rekommenderas från många patienter för framtida vård. Patienter upplevde även dåliga attityder och stigmatiseringar vilket involverade förminskning på grund av suicidförsök, otillräcklig kunskap och utbildning för att jobba med suicidnära personer. Slutsats Genom att förstå och ha kunskap om de betydelsefulla aspekterna i mötet ur patientens perspektiv kan vårdpersonalen bemöta personer som är suicidnära och deras behov på ett individanpassad och professionellt sätt.

Public librarians need to be ready to meet many different people and the quality of work must be high. Reading promotion work has a special focus in the Swedish Library Act and is also something that the library's visitors value highly. International studies have shown that librarians have found a space through staff book clubs, where they have been able to exchange knowledge and experiences in professional development purposes. In Sweden several public libraries hold different types of staff forums for conversations about reading and literature, all of them to let the librarians gain and give each other knowledge. The purpose of this study is to gain knowledge about Swedish public librarians opportunities for professional development in reading promotion work, through forums for conversations about reading and literature. The study has been conducted by observing forums for conversations about reading and literature and interviewing librarians who participate in these. The results have shown increased job satisfaction and increased confidence in both meeting with the library's visitors and to organize reading promotion activities. The lack of time for reading was said to be the biggest obstacle and is described as a constant dilemma in relation to the library visitors expectations of the library staff. Since there was no previous research in the field within the Swedish context, this study can serve as inspiration for further studies.

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lärares och elevers motivation. (On Teachers’ and Pupils’ Motivation). Skolutveckling och ledarskap, Allmänna utbildningsområdet 60 poäng, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad som motiverar lärare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan. Vidare vill vi undersöka hur dessa krafter överensstämmer, skiljer sig åt och hur de samverkar med varandra. Vi har intervjuat sex lärare och sex elever. Dessa intervjuer tolkade vi kvalitativt utifrån ett antal teoretiska perspektiv för att förklara vad som motiverar dessa lärare och elever.Sammanfattningsvis konstaterar vi att lärare och elever motiveras av samma faktorer samt att deras motivation är beroende av varandra. Vi förespråkar att relationen mellan lärare och elever inte bara är professionell utan också har en personlig sida.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur sjuksköterskor använder professionell tolk som verktyg i omvårdnaden av patienter som inte behärskar det svenska språket samt hur kommunikationen möjliggörs då professionell tolk inte anlitas. Leiningers teori om transkulturell omvårdnad användes som teoretisk referensram i studien. Datainsamling gjordes i form av nio intervjuer med sjuksköterskor från tre olika avdelningar på samma klinik. I resultatet framkom att professionell tolk användes i begränsad utsträckning och att sjuksköterskor istället främst tog hjälp av anhöriga och flerspråkig personal för att kommunicera med patienter som inte behärskar det svenska språket. Endast ett fåtal sjuksköterskor i studien kände till att språktolkservice erbjuder telefontolkning och sjuksköterskorna såg fler nackdelar än fördelar med tjänsten. Det framkom även att endast en sjuksköterska kände till Region Skånes riktlinjer för språktolkservice och att informationen som finns att tillgå på avdelningarna, om hur professionell tolk ska användas, är bristfällig. Det finns inget enhetligt tillvägagångssätt, vare sig inom kliniken eller på de enskilda avdelningarna, vad gäller att ta hjälp av språktolkservice. Kunskapen omkring problemområdet behöver ökas och Region Skånes riktlinjer för språk-tolkservice aktualiseras. / The aim of this qualitative study was to gain further knowledge about how nurses use professional interpreter as a tool in nursing for patients who are not able to speak the Swedish language and how communication can be enabled when professional interpreters is not used. Leiningers Culture Care Theory was used as theoretical frames of reference in the study. Data collection was made through nine interviews with nurses from three different wards at the same clinic. The result showed that nurses used professional interpreter in limited extent and instead nurses frequently used family members and multi-lingual health professionals to communicate with patients who are not able to speak the Swedish language. Only a few nurses in this study were aware of that interpretation can be provided through telephone and according to the nurses the disadvantages overweigh the advantages with the service. The result also shows that only one nurse was aware of the regional guidelines of how to use professional interpreter and that information at the wards, about how to use a professional interpreter, are poorly provided. There is no uniform way, neither at the clinic nor at the wards, with regard to enlist the help of professional interpreters. Knowledge about how to communicate with patients who are not able to speak the Swedish language needs to be increased and the regional guidelines updated.

Bakgrund: Sjukvården är idag i stort behov av personal, tidigare studier visar att många nya sjuksköterskor har för avsikt att lämna yrket, ofta beror detta på stress relaterat till personalbrist. Personalbristen leder också till att det stöd som många nya sjuksköterskor har behov av uteblir eller blir bristfälligt. Behovet att stöd är stort då många nya känner sig oförberedda när de kommer ut i arbetslivet, ofta upplever dem att de saknar praktisk erfarenhet och har ett bristande självförtroende. För att skapa en ytterligare förståelse av nya sjuksköterskors upplevelser relaterat till handledning och stöd, diskuteras fynden mot PatriciaBenners omvårdnadsteori från novis till expert samt mot kärnkompetensen samverkan i team. Syfte: Denna allmänna litteraturöversikt ämnar belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av handledning och stöd under deras första tid som yrkesverksamma. Metod: Som metod har en allmän litteraturöversikt gjorts. Datan har baserats på kvalitativ forskning. Som grund till resultatet har tolv artiklar analyserats enligt Fribergs analysmodell.  Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier och underkategorier; Att uppleva ettbehov av stöd med underkategorierna Att uppleva stöd från kollegor och Att uppleva stöd relaterat till handledning, Att utvecklas professionellt, Att uppleva en negativarbetsplatskultur med underkategorierna Att uppleva dåligt bemötande och upplevelsen av tidsbrist och hög arbetsbelastning.  Slutsats: Resultatet visar hur viktigt det är med ett bra stöd och en god handledning i början av karriären för nya sjuksköterskor. I dem fall där stödet och handledningen upplevdes som tillfredsställande framkom flera positiva effekter, i form av ökat professionellt självförtroende, en ökad arbetsglädje samt ökade inlärningsmöjligheter. Detta sammantagetledde till en ökad patientsäkerhet, och en bättre omvårdnad. Vidare visar resultatet även vilkanegativa effekter som uppstår då stödet och handledningen brister. I dessa fall leder bristen på stöd, kombinerat med en hög arbetsbelastning till att nya sjuksköterskor upplever svårigheter både när det kommer till klara av arbetet och att kunna utvecklas professionellt.  Nyckelord: Allmän litteraturöversikt, handledning, nyutexaminerade sjuksköterskor,omvårdnad, professionell utveckling, samverkan i team, stöd.

Since New Public Management's alteration of the public administration during the 1980s and 1990s, the role of the state has shifted from producing the welfare services itself to instead taking a regulatory position. The shift towards an increasingly decentralized welfare has resulted in an increasingly extensive public audit, and a contradiction within the public administration has been made visible: the relationship between control and trust.The purpose of this study is to contribute to a greater understanding of the relationship between public audit and professional autonomy; in this study, the Swedish School Inspectorate's quality inspections are a case of public audit, and teachers' discretion is a case of professional autonomy. By applying a qualitative content analysis this study investigates how the Swedish School Inspectorate's quality inspections have changed over time with regard to its possible impact on teachers' professional autonomy; whether the changes indicate a strengthened or weakened professional autonomy. The results of the study show that the quality inspections have become more comprehensive, and that the Swedish School Inspectorate has become more detailed in its definition of quality and more specific in its feedback to the schools. The combination of an increased external control and a more detailed and elaborate method could weaken professional autonomy. However, more research is needed in the area, partly to enable an explanation for the changes, partly to be able to gain more evidence that the professional autonomy has been weakened.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärares professionella identitet definieras och konstrueras genom språkliga begrepp, uppfattningar om förskolans uppgifter och uppdrag samt personalens utbildningsgrad, utifrån förskollärare och vårdnadshavare. Vi gör en historisk tillbakablick på olika definitioner av förskolans verksamhet och dess yrkesverksamma. Detta med anledning av att synliggöra hur historiska definitioner påverkar dagens förskola. Vidare redogörs för vad förskolans uppdrag och verksamhet innebär samt hur förskollärares professionella identitet konstrueras utifrån tidigare forskning. Som verktyg för att synliggöra flera perspektiv har vi använt oss utav flermetodsforskning där vårdnadshavare fått svara på kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer genomförts med förskollärare. Som teoretisk ram och analysverktyg har vi använt diskursanalys samt den socialkonstruktivistiska teorin i bearbetningen av datan. Studiens resultat visar att det finns en diskrepans mellan vårdnadshavares och förskollärares språkbruk och uppfattningar gällande definitioner av förskolans verksamhet och dess yrkesverksamma, samt innebörden av förskolans uppdrag och förskollärares arbetsuppgifter. Vidare framkommer att förskollärares professionella identitet konstrueras av andra samt de själva utifrån olika diskurser. Därefter diskuteras hur olika språkliga begrepp skapar diskurser som konstruerar förskolan och den professionella förskollärarens identitet. Huruvida yrkesroller bär med sig värderingar utifrån dess utbildningsgrad lyfts och problematiseras även. Vi identifierar och diskuterar starkt dominerande diskurser som polariserar förskolans uppdrag där omsorg konstrueras som en motpol till undervisning i ett professionaliseringssammanhang. De slutsatser vi drar är bland annat att dessa diskurser innebär att förskolan å ena sidan ses som en professionell verksamhet som ägnar sig åt undervisning, å andra sidan som en omsorgsinstitution där begrepp såsom fröken och dagis är acceptabla. Detta problematiseras utifrån förskolans styrdokument som betonar verksamhetens helhetsuppdrag.

Lärarkompetens rymmer såväl ämneskunskap och didaktisk färdighet, som ledarskap och relationell kompetens. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur gymnasielärare uppfattar betydelsen och utvecklingen av relationell kompetens i sin yrkesroll utifrån följande frågeställningar: •Hur uppfattar gymnasielärare den relationella kompetensens betydelse i sin yrkesroll? •Hur uppfattar gymnasielärare att den relationella kompetensen utvecklas? Data har samlats in genom fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysen har genomförts utifrån modeller över lärarkompetensens yttre formella perspektiv och det inre personliga perspektivet. Resultatet visar att i mötet med eleverna blir den relationella kompetensen central och vilket i sin tur förutsätter en reflekterande och etisk dimension. När personliga erfarenheter och värderingar vävs samman med yrkesmässig kunskap kan läraren utveckla en autentisk yrkespersonlighet. Det sker över tid, i praktiken, tillsammans med kollegor och inom den gemensamma professionen. / Teacher competence holds content knowledge as well as didactic skills, leadership and relational competence. The aim of this study is to increase understanding of how upper secondary school teachers perceive the meaning and development of relational competence. Research questions: •How do upper secondary teachers perceive the significance of relational competence in their professional role? •How do upper secondary teachers perceive the development of relational competence? The research uses four semi-structured qualitative interviews. The analysis has been conducted based on models of teacher competence's external formal perspective and the inner personal perspective. The findings show that in interactions with students, relational competence becomes central and presupposes a reflective and ethical dimension. When personal experiences and values are integrated with professional knowledge, the teacher can develop an authentic professional personality. This happens over time, in practice, in collaboration with colleagues, and within the shared profession.