Sammanfattning Examensarbete i redovisning och finansiering för Civilekonomprogrammet, 4FE17E – VT2020    Titel: Prestationsutvärderingens avspegling av institutionella logiker – En studie i revisionsbranschen Inledning: Kunskap om institutionella logiker är aktuellt för att förstå sig på en organisations agerande. Inom revisionsbranschen återfinns två institutionella logiker, vilka har möjlighet att ge en fingervisning om framtida vägval inom en föränderlig bransch. Det återfinns däremot en avsaknad av metodverktyg för att identifiera institutionella logiker i nutid. Syfte: Studiens syfte är att bedöma utvärderingsprocessens potential som verktyg för att identifiera befintliga institutionella logiker i en organisation samt beskriva hur dessa manifesterar sig irevisionskontexten. Metod: Genom en deduktiv ansats har idealtyper för såväl den professionella som den kommersiella logiken formats, dessa har därefter studerats empiriskt genom en intervjustudie angående utvärderingsprocessen. Utifrån resultatet i den empiriska studien sker en bedömning av utvärderingsprocessens potential som verktyg. Slutsats: Resultatet påvisar att båda logikerna är närvarande hos individer i urvalet. Revisorer med störst möjlighet att påverka utvärderingens innehåll tenderar att vara mer kommersiella, vilket influerar utvärderingen av medarbetare. Utvärderingsprocessen som verktyg visade potential då vi lyckats identifiera institutionella logiker på individnivå. Begränsningar återfanns även i form av svårigheter att identifiera institutionella logiker på organisationsnivå. Därmed uppmanar vi till vidare utveckling av verktyget samt en diskussion gällande användandet av logikbegreppet på en organisationsnivå. / Abstract Degree Project in Accounting and Corporate Finance, The Business Administration and Economics Programme, 4FE17E – VT2020 Title: The identification of institutional logics through performance evaluations – A study within the auditing industry   Introduction: Knowledge about institutional logics is current to understand an organizations behavior. Within the auditing industry two institutional logics are found, which has the possibility to predict the future choices within a changeable industry. However, there is a current lack of tools of methods to identify present institutional logics.   Purpose: The purpose of the study is to assess the potential of performance evaluation as a tool to identify existing institutional logics within an organization and describe how these manifests themselves in the audit context.   Method: Through a deductive approach ideal types for both the professional and the commercial logic have been formed, these have been studied through an interview study regarding the evaluation process. Based on the results of the empirical study, an assessment of the potential of the evaluation process as a tool is made.   Conclusions: The result shows that both logics are present within individuals in the sample. Auditors with the most influential power to affect the content of the evaluation tend to be more commercial, which influences the evaluation of employees. The evaluation process as a tool showed potential as we succeeded in identifying institutional logics at an individual level. Limitations were also found within the form of difficulties in identifying institutional logics at an organizational level. We therefore encourage further development of the tool and a discussion regarding the use of institutional logics as a concept on an organizational level.

Die Herausforderungen im pflegeberuflichen Kontext steigen zunehmend. Ein stetiger Wandel und Zuwachs wissenschaftlicher Erkenntnisse und technischer Fortschritte erfordern die Bereitschaft zum Lebenslangen Lernen. Eine Möglichkeit die Herausforderungen zu bewältigen, dem Fortschritt zu folgen, Qualität zu sichern und kontinuierlich dazu zu lernen, stellt die Teilnahme an Fort- und Weiterbildungen dar. Professionell Pflegende entscheiden sich aus verschiedenen Gründen für oder gegen eine Teilnahme an Weiterbildungen. Ziel dieser Studie ist es diejenigen Faktoren zu identifizieren, die diese Entscheidung beeinflussen und daran anknüpfend erste Handlungsempfehlungen abzuleiten, die die Bereitschaft professionell Pflegender zur Teilnahme an Weiterbildungen erhöhen könnten. In der hier vorliegenden quantitativen Studie, die im Rahmen eines studentischen Forschungsprojekts an der TU Dresden durchgeführt wird, werden anhand eines halbstandardisierten Fragebogens 48 professionell Pflegende in der stationär rehabilitativen, ambulanten und stationär intensivmedizinischen Versorgung befragt. Die Befragten sollen einschätzen, wie stark die, anhand einer Literaturrecherche, ausgewählten Determinanten die eigene Weiterbildungsteilnahme beeinflussen. Insgesamt konnten 41 Fragebögen ausgewertet werden, woraus sich sechs Determinanten hoher Relevanz ergeben: die Aussicht den Beruf besser ausüben zu können; Unterstützung durch ArbeitgeberIn; Selbstverwirklichung; die Art der Weiterbildung; Arbeitsbelastung; fehlende Unterstützung durch ArbeitgeberIn. Handlungsempfehlungen für die pflegeberufliche Praxis sollten daher an genau diesen Faktoren ansetzen. Hier scheinen eine adäquate Aufklärung und Sensibilisierung der professionell Pflegenden zur Bedeutung und zum beruflichen als auch persönlichen Nutzen der Teilnahme an einer Weiterbildung essenziell. Dabei sollten Interessen der Pflegenden aber auch persönliche und bereichsspezifische Bedarfe Berücksichtigung finden. Bereits in der Pflegeausbildung werden Weiterbildungsnutzen und -möglichkeiten thematisiert, sodass auch Auszubildende in die Förderung der Teilnahme an Weiterbildungen von ArbeitgeberInnen miteinbezogen werden sollten.:Tabellenverzeichnis Abbildungsverzeichnis Anhangsverzeichnis Abstract 1. Einleitung 2. Wissenschaftstheoretischer Hintergrund 2.1 Begriffe 2.2 Forschungsstand 2.3 Entfaltung der Forschungsfrage 3. Methodisches Vorgehen 3.1 Forschungsansatz und -design 3.2 Literaturrecherche 3.3 Forschungsinstrument 3.4 Datenerhebung 3.5 Stichprobe 3.6 Datenanalyse 4. Ergebnisauswertung 4.1 Datenvorbereitung 4.2 Ergebnisdarstellung 5. Ergebnisdiskussion 6. Fazit und Ausblick 6.1 Fazit 6.2 Ausblick Literatur- und Quellenverzeichnis Anhang

Sedan flera år tillbaka har kvinnor inte haft samma förutsättningar inom polisbranschen som män, däremot har polisyrket på senare år blivit mer jämställt. Allt fler kvinnor kommer in i branschen och arbetar i yttre tjänst. Av denna anledning har samhällets förväntningar på polisyrket förändrats och utvecklats - men än idag finns särskilda förväntningar på poliskvinnor. Syftet med denna studie är att belysa hur kvinnliga poliser i yttre tjänst skapar och formar en yrkesroll och professionell identitet i förhållande till polismyndighetens traditionellt sett maskulina arbetsplatsnormer. Denna kvalitativa studie har genomfört 10 semistrukturerade intervjuer av kvinnliga poliser som arbetar i yttre tjänst i Sverige. Med ett socialpsykologiskt perspektiv har detta arbete en utgångspunkt i teorier som berör normativt beteende, rolltagande, traditionella könsroller och identitetsskapande. Studien resulterade i att poliskvinnor formar en professionell identitet i förhållande till arbetsplatsen och dess arbetsplatsnormer, och även i förhållande till samhällets förväntningar på yrkesrollen. Kvinnliga poliser har en yrkesroll som utstrålar trygghet och medför lugn, vilket återspeglar ett emotionellt arbete. Detta bidrar till att poliskvinnor har ett stort socialt ansvar när de arbetar och förväntas vara omhändertagande / For several years, women have not had the same conditions in the police force as men, but in recent years the police profession has become more equal. More and more women are entering the industry and working in external service. For this reason, society's expectations of the police profession have changed and developed - but even today there are special expectations of police women. The aim of this study is to analyze how female police officers in external service create and shape a professional role and professional identity in relation to the police force’s traditionally masculine workplace norms. This qualitative study has conducted 10 semi-structured interviews of female police officers working in external service in Sweden. From a social psychological perspective, this work is based on theories that concern normative behavior, role-playing, traditional gender roles and identity creation. The study resulted in police women forming a professional identity in relation to the workplace and its workplace norms, and also in relation to society's expectations of the professional role. Female police officers have a professional role that radiates security and brings calm, which reflects an emotional work. This contributes to police women having a great social responsibility when they work and that they are expected to be caring.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskaper om hur specialpedagogens professionella jurisdiktion gestaltas i arbetet med garantin för tidiga insatser.Den 1:a juli 2019 gjordes en ändring i skollagen, i och med införandet av garantin för tidiga insatser, där specialpedagogisk kompetens nämns. Forskning visar att det finns olika föreställningar bland olika yrkesgrupper i skolan om vad specialpedagogens uppdrag är. Dessa föreställningar påverkar hur specialpedagogens arbete formas, förhandlas och omsätts i praktisk handling. Det systemteoretiska perspektivet ger oss möjlighet att avgränsa garantin för tidiga insatser till ett eget system inom skolans värld. Inom systemet, där olika professioner ska samverka kring garantin, belyser vi hur olika professioner samverkar kring artefakter vilket leder till att specialpedagogens roll formas och förhandlas. Genom intervjuer och fenomenologisk analys visar resultatet att specialpedagoger använder förmågor och kompetenser angivna i examensförordningen för specialpedagoger för att motivera att de gör anspråk på vissa arbetsuppgifter i arbetet med och kring garantin. Specialpedagogen upplever är att ju tätare hen samarbetar med arbetslaget desto oftare sker förhandlingar om arbetsuppgifter men att rektorns ledning och tydliga rutiner kan bidra till att specialpedagogens roll inte förväxlas med exempelvis speciallärare. I arbetet med att forma, värna och befästa sin professionella jurisdiktion upplever specialpedagogen att nätverk och skolans gemensamma rutiner skapar möjligheter i förhandlandet av rollen men den klart mest avgörande faktorn är rektorn som beslutsfattare och mandatfördelare.

Nya examensmål har nyligen utformats för samtliga förskollärarutbildningar i Sverige. Dessa trädde i kraft den första januari i år, 2021, efter att regeringen konstaterat att skolan måste möta barn i neuropsykiatriska svårigheter, som exempelvis ADHD, på ett bättre sätt genom utökad kompetens på området. Sådana socioemotionella svårigheter har visat sig ge upphov till stigmatisering och diskriminering av barn i olika skolkontexter. I läroplanen för förskolan finns riktlinjer som säger att förskolan löpande ska arbeta med åtgärder mot diskriminering. Bland sådana åtgärder har inkludering blivit ett väl etablerat, men omdebatterat begrepp. Kritik har riktats mot gränsdragningen mellan det normala och det avvikande hos barn i förskolan och det finns kunskapsluckor i litteraturen kring konstruktionen av det emotionellt avvikande i förskolan. Studien har utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med kritisk diskursanalys som ansats. Syftet med studien var att beskriva och problematisera förskollärares tal om hur strategier, för inkludering av emotionellt avvikande barn, formuleras inom förskolan som diskursiv praktik. Kodningsscheman och markeringar i talet, enligt Goodwins (1994) beskrivning av hur den professionella blicken skapas, har legat till grund för utförandet av analysen. I de mest framträdande resultaten skiljer sig diskursen om det emotionellt avvikande barnet från diskursen om det inkluderade barnet. Ur ett normativt perspektiv blir det fysiska avståndet från barngruppen och leksituationer något avvikande. Ur ett inkluderande perspektiv blir barnets behov av lugn och ro istället viktigt att uppfylla. Även diskursen om interaktionen mellan pedagog och barn som ett slags maskineri utgör ett av fynden i studien. Diagnosen framställs i studien som något eftersträvansvärt för att få tillgång till en extra resurs i verksamheten. Samtidigt tyder resultatet på en ökad medvetenhet om relationella och miljömässiga faktorers påverkan på barns emotionella uttryck, jämfört med tidigare studier. Resultaten kan bidra till fortsatt forskning kring kategorisering av barn i förskolan och således till arbetet mot ökad barnhälsa. / New degree objectives have recently been formulated for all preschool teacher education programs in Sweden. These were applied on the first of January this year, 2021, after the government stated that schools must meet children with neuropsychiatric difficulties, such as ADHD, better through increased competence on the subject. Such socio-emotional difficulties have led to stigmatization and discrimination of children in various school contexts. The curriculum for the preschool contains guidelines that state that the preschool must continuously work with measures against discrimination. Among such measures, inclusion has become a well-established, but controversial concept. The determination of what counts as normal and deviant behaviour in pre- school children has been criticized from a social constructionist perspective and there are gaps in the literature on the construction of the emotionally deviant child in preschool. The study was based on a social constructionist perspective using critical discourse analysis as a theoretical framework. The purpose of the study was to describe and problematize preschool teachers' speech about how strategies, for the inclusion of emotionally deviant children, are formulated within preschool as a discursive practice. According to Goodwin's (1994) description of how the professional vision is created, Coding schemes and markings in the speech have been central for performing the analysis. In the most prominent results, the discourse on the emotionally deviant child differs from the discourse on the included child. From a normative perspective, the physical distance from children and play situations, is described as deviant. From an inclusive perspective, the child's need for peace and quiet becomes important to fulfill. The discourse on the interaction between educator and child as a kind of machinery is also one of the main findings. The diagnosis is presented in the study as something desirable to gain access to an extra resource. At the same time, the results indicate an increased awareness of the influence of relational and environmental factors on children's emotional expression, compared with previous studies These findings can contribute to continued research on the categorization of children in preschool and thus to work towards increased child health.

No description available.

Since the National Board of Health and Welfare brought attention to the need for an assessment framework within child investigations multiple methods and approaches have been implemented in the Swedish social services. Among the methods we find Signs of Safety, an assessment framework aimed at creating relationships, using the family’s network and focusing on solutions. Currently there are few studies on Signs of Safety’s impact on social work, internationally and nationally.    The purpose of this thesis is to explore social worker’s experience of Signs of Safety’s meaning for social work and the importance of building relationships within child investigations. Previous studies have found that social workers experienced that investigations have become more open and transparent. Social workers also experienced that the family has become more involved in the investigations. According to international studies, the interviewees feel that Signs of Safety is a method that can be well integrated with other methods, but have difficulty seeing Signs of Safety as an independent method.  Our study consists of seven interviews based on the target group that the study is focused on, social workers who work with child investigations and Signs of Safety. To analyze our study we are going to use a relationship-based practice and professional power. The result of our study shows that the social workers feel that investigations have become more transparent, open and provide an opportunity to make children and family’s networks more involved. The majority of the social workers also point out that the method cannot guarantee that the involvement of the family’s network works in every investigation, but is rather used in investigations that are based on a specific type of case. The social workers also point out that there may be some problems with combining Sweden's standardized method BBIC with Signs of Safety.

Bakgrund: Internationell forskning påvisar att sjuksköterskans genuina omvårdnadsarbete försvåras inom den rättspsykiatriska vården. Kärnan i denna problematik är den tvetydighet som uppstår då sjuksköterskan förväntas bedriva en etiskt grundad omvårdnad gentemot patienter som vårdas mot sin vilja. Forskning, särskilt ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv, saknas gällande sjuksköterskors möjlighet att använda sin professionsspecifika kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans möjlighet att tillämpa sin professionella kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats baserad på tematiskt utarbetade, interaktiva intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma vid en rättspsykiatrisk klinik i en svensk storstad. Deduktiv innehållsanalys utifrån Carpers (1975) teori om sjuksköterskors kunskap och dess begrepp. Resultat: Ur analysen utkristalliserades åtta kategorier vilka beskriver sjuksköterskans möjlighet att tillämpa sin professionella kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården: (1) brist på incitament, (2) en ny kunskapsgeneration, (3) tvång utan kränkning, (4) högt och lågt i tak, (5) nödvändig distans, (6) försvårad identifikation, (7) flexibilitet gentemot regler och (8) vårda i motvind. Slutsats: Studiens resultat visar att sjuksköterskans möjlighet att tillämpa sin professionella kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården begränsas av en rad faktorer, både inom och utanför det egna inflytandet. Begränsningar som identifierades var en omvårdnadsfientlig miljö, gamla traditioner, bristande forskningsincitament och en patientgrupp med mångfacetterad problematik. Trots dessa utmaningar lyckas sjuksköterskorna hävda sin profession och därmed bedriva en omvårdnad som de ser som acceptabel, om än med stor förbättringspotential. Klinisk betydelse: Förhoppningen med studien är att inom den rättspsykiatriska slutenvården skapa en medvetenhet om sjuksköterskors unika kunskap så att omvårdnadsvetenskapen får större utrymme i klinisk praxis. / Background: International research indicates that it is difficult for nurses to provide genuine nursing care within the forensic inpatient psychiatry. The dual role taken on by nurses when expected to ethically care for patients subject to involuntary treatment is at the core of this issue. Research, especially from an epistemological point of view, is lacking regarding nurses’ possibility to apply their specific professional knowledge within the forensic inpatient psychiatry. Aim: The aim of this study was to describe nurses' possibility to apply their professional knowledge within the forensic inpatient psychiatry. Method: Empirical study with qualitative approach based on thematic interactive interviews with six nurses employed at a forensic inpatient clinic in one of Sweden's bigger cities. Deductive content analysis based on Carper's (1975) theory of nursing knowledge and its concepts. Results: From the analysis emerged eight categories which describe nurses' possibility to apply their specific professional knowledge in a forensic inpatient psychiatry setting: (1) lack of incentives, (2) a new generation of knowledge, (3) coercion without affront, (4) tolerance in a rigid environment, (5) necessary distance, (6) challenging identification, (7) flexibility towards rules and (8) nursing against a headwind. Conclusion: The findings show that nurses' possibility to apply their professional knowledge within the forensic inpatient psychiatry is limited by factors both in and beyond their power. The identified limitations were a custodial environment, old traditions, a lack of research incentives and a clientele with multifaceted issues. In spite of these challenges, nurses were able to assert their profession and provide nursing care in a way they saw as acceptable, though not without potential for improvement. Implications for practice: Hopefully, this study can raise awareness of nurses’ unique knowledge within the forensic inpatient psychiatry in order to promote nursing science in clinical practice.

Syftet med denna studie är att undersöka det administrativa arbetets påverkan på arbetsmotivationen hos läkare som arbetar i en svensk kontext. Andelen av svenska läkares arbetstid som går till administration har under de senaste åren varit ett uppmärksammat samt omdiskuterat ämne. Tidigare forskning har gjorts kring både arbetsmotivation i stort och arbetsmotivation inom vården såväl som vårdens generella effektivitet. Vad som dock inte undersökts i samma utsträckning är huruvida det administrativa arbetet påverkar den totala arbetsmotivationen, och om det i sin tur kan vara en bidragande faktor till ineffektivitet. Denna studie har därför genom intervjuer med sju läkare inom olika specialistområden som arbetar på Sundsvalls sjukhus undersökt detta. Studiens resultat visar att det administrativa arbetet upplevs som tråkigt att utföra och att det ibland även upplevs att det utförs på ett ineffektivt sätt. Det sågs däremot också som väldigt viktigt för patienten och därmed även verksamheten i stort. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att det administrativa arbetet inte har någon betydande påverkan på den totala arbetsmotivationen eftersom den totala arbetsmotivation till arbetet i stor fortfarande var hög. Studien kunde även i enlighet med tidigare forskning identifiera att det finns förbättringsmöjligheter gällande de tekniska system, tidsdisponering och uppgiftsfördelning.

Background: Nurse's education includes theoretical and practical knowledge and the newly graduated nurse is expected to be ready for the upcoming working life, where nursing and patientsafe care should be provided based on the same guidelines as a seasoned nurse. How the first time in the profession is experienced is important for the continued role. Purpose: To describe the experience of being a newly graduated nurse.  Method: A literature study containing 10 qualitative articles with analysis according to Graneheim and Lundman's model has been conducted. Results: Three themes have been identified that describe experiences of being a newly graduated nurse; uncertainty in nursing work, the importance of good communication and lifelong learning. Stress, nervousness and insecurity are emotions that occurred during the first time in the profession. Conclusion: A number of factors are important for the newly graduated nurse to feel safe in and develop in her profession. Supervision and security to colleagues had a major impact on how the first time in the profession was experienced, but also a lack of clinical knowledge regarding, above all, communication and the conduct of patient-safe care. By drawing attention to the experience of newly graduated nurses, it can provide a understanding of what measures need to be taken to promote professional development. / Bakgrund: I sjuksköterskans utbildning ingår teoretisk och praktisk kunskap och den nyutexaminerade sjuksköterskan förväntas vara redo för det kommande arbetslivet, där omvårdnad och patientsäker vård ska ges utifrån samma riktlinjer som en rutinerad sjuksköterska. Hur den första tiden i professionen upplevs har betydelse för den fortsatta rollen som sjuksköterska. Syfte: Att beskriva erfarenheter av att vara nyutexaminerade sjuksköterska.  Metod: En litteraturstudie innehållande 10 kvalitativa artiklar med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans modell har genomförts. Resultat: Tre teman har identifierats som beskriver erfarenheter av att vara nyutexaminerad sjuksköterska; osäkerhet i omvårdnadsarbetet, vikten av god kommunikation och livslångt lärande. Stress, nervositet och otrygghet är känslor som förekom under den första tiden i yrket. Slutsats: En rad faktorer är betydelsefulla för att den nyutexaminerade sjuksköterskan ska känna sig trygg i och utvecklas i sin profession. Handledning och trygghet till kollegor hade stor inverkan på hur första tiden i yrket upplevdes, men också brist på klinisk kunskap gällande framför allt kommunikation och bedrivandet av patientsäker omvårdnad. Genom att uppmärksamma de nyutexaminerade sjuksköterskornas erfarenheter kan det ge en ökad förståelse för vilka åtgärder som behöver vidtas för att främja den professionella utvecklingen.