Syftet med studien är att lyfta fram professionellas erfarenheter och upplevelser i arbetet med ungdomar som har eller har haft ett riskfyllt sexuellt beteende, samt belysa fenomenet sex som självskadebteende. Studiens metodologiska utgångspunkt var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har analyserat vårt resultat med hjälp av motivationsteori från Jenner (2004). Vårt huvudsakliga resultat är att de professionella vi intervjuat tror att ungdomar som har ett riskfyllt sexuellt beteende så väl som sex som självskadebeteende, använder det som affektreglering och ett sätt att minska sin ångest. För att försöka minska den här typen av problematik så är relationen mellan professionell och ungdom oerhört viktig, genom tillitsfulla relationer bygger de professionella upp ungdomars självkänsla och självförtroende. En av våra slutsatser är att studien förhoppningsvis kommer att tillföra ytterligare kunskap om sex som självskadebeteende och hur man bygger förtroende med ungdomarna - till professionella inom socialt arbete. Samt en ökad förståelse om hur man närmar sig och pratar öppet om den här problematiken med den här gruppen av människor.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur amatörkritik på internet och sociala medier skiljer sig från kritik i traditionella medier av professionella kritiker. I vår undersökning har vi specifikt fokuserat på litteraturkritik. Vi har valt ut två böcker ur skilda genrer, en roman och en deckare, som under hösten 2018 varit bland de mest sålda böckerna i Sverige. Vi ville jämföra böcker som prioriterades av recensenter i dagspressen och var av stort allmänintresse. Vi har totalt analyserat 16 recensioner, 8 av varje verk, på Instagram, Goodreads, bokbloggar och i dagspress. Med hjälp av Bourdieus fältteori har vi studerat litteraturkritiken som en pågående maktstrid där definitionen om vad som är god litteratur står på spel. Uppsatsens metod är en egenkomponerad diskursanalys med textanalytiska inslag. Vi fann att Berglez diskursanalytiska modell befann sig på ett alltför övergripande och ideologiskt plan. Vi ville undersöka recensionernas byggstenar och valde därför att kombinera dessa metoder. Analysen visar att amatörkritiken skiljer sig markant från den professionella kritiken. Dock är amatörkritiken mer heterogen än den professionella kritiken; det finns ett spektrum av olika slags recensenter som utfärdar kritik som hobbyverksamhet. Vårt resultat visar att amatörkritiker tar intryck från professionella kritikerna. Amatörerna ger uttryck för en subjektivt förankrad litteratursyn som skiljer sig från de professionella kritikerna som är mer kritiska och nyanserade i sina omdömen. De professionella kritikerna har ett mer medvetet och distanserat förhållningssätt till verk och författare. Amatörer som kan komma att utmana de professionella kritikerna har i vår undersökning visat sig vara de på Instagram. De skulle kunna klassas som semi-professionella, eller Pro-Ams, en ny sorts kritiker som ägnar sig åt en aktivitet med en amatörs kärlek men med ett proffs standard. Utifrån Bourdieus fältteori kan de recensenterna sägas utgöra ett heterodoxt uppror mot den rådande doxan på det litterära fältet.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning i en mindre kommun upplever och hanterar möten med klienter i sin privata roll i samhället kopplat till deras yrkesroll. Den metod vi använde oss av var kvalitativ metod och empirin samlades in genom intervjuer. Vår data kopplades till systemteori och rollteori. Vår analys och resultat visade att socialsekreterarna var påverkade av mötet med klienter även om de själva uppgav att de inte var påverkade och att mötena hanterades på olika sätt utifrån situation och plats. Detta utifrån resultatet som uppvisade att socialsekreterarna har många liknande, men även skilda upplevelser och hantering av dessa. Studien visade även att det fanns både fördelar och nackdelar med att bo i en liten kommun. En fördel kunde bland annat vara närheten till andra organisationer, som i sin tur underlättade samarbete. En nackdel kunde vara den risk som fanns för att möta klienter som ville diskutera sin situation utanför den professionella sfären. Utifrån resultatet visade det sig även att en del av socialsekreterarna kunde ha svårt att inte vara professionella på sin fritid, utan anpassade sina privata liv efter sitt yrke.

Bakgrund och problemdiskussion: Digitalisering och automatisering har en allt mernärvarande roll i samhället, med stor påverkan på olika yrken, där den mänskliga närvaron ersätts. Redovisningsbranschen har på senare tid varit starkt influerad av den tekniska utvecklingen. Redovisningskonsultens yrkesroll påverkas och tidigare studier indikerar att rollen främst kommer vara rådgivande istället för administrativ i framtiden. Hur påverkasredovisningskonsultens professionella identitet av denna utveckling? Syfte: Studiens syfte är att förstå hur digitaliseringen påverkat redovisningskonsultensprofessionella identitet och hur de ser på en framtid påverkad av digitaliseringen. För att kartlägga och analysera hur den professionella identiteten förändrats läggs särskilt fokus på de tre central aspekter som utgör en professionell identitet; specialiserad kunskap, socialkompetens och kognitiv förmåga. Studien ska även bidra till en förståelse för hur redovisningskonsulterna spår yrkesrollens framtid. Teori och metod: Studien utgår från att digitalisering innebär en automatisering av arbetsflödet, där rutinmässiga arbetsuppgifter automatiseras. Studiens resultatet har jämfört smed teorier för huruvida digitaliseringen använts av redovisningskonsulterna, i syfte att uppnåkunskap om hur långt branschen kommit i den tekniska utvecklingen. Vidare harprofessionsteorin använts, där professions begreppet beskriver hur en profession uppnås genom sex olika steg. Den professionella identiteten i serviceyrken påverkas av externa förändringar. Teori kring den professionella identiteten utgår ifrån tre centrala aspekter hosredovisningskonsulterna; specialiserad kunskap, sociala kompetens och kognitiv förmåga. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där empiriskt datamaterial samlats in genomsemistrukturerade intervjuer, med sju verksamma redovisningskonsulter. Urvalet representerar totalt sex olika redovisningsbyråer. Datamaterialet har därefter analyserats utifrån ovanstående teorier. Studiens resultat: Resultatet av studien visar att digitaliseringen påverkat redovisningskonsultens arbetsuppgifter och arbetssätt, då flera arbetsmoment digitaliserats. Utvecklingen har medfört ett tryck på en bredare kunskapsbas samt att redovisningskonsulten numera bör besitta en hög grad av social kompetens. Dessa faktorer är delar av den kognitiva förmågan som även influerats av den tekniska utvecklingen. Sammanfattningsvis harredovisningskonsulternas professionella identitet påverkats av den tekniska utvecklingen och spås göra det även i framtiden. / Background: The development of digitalization and automation has had a large presence in our society, with great effects on different professions, resulting in the human presence being replaced. In recent years the management accounting businesses has been strongly influenced by the digitalization. Studies have indicated that most of the administrative tasks will become more consulatory, changing the management accountant’s role. How does digitalization affect the management accountant’s professional identity? Problem: In order to understand the effects of digitalization on the management accountant’s professional identity, we designed our issue based on theories. The purpose of this study is to map and analyze how the professional identity has changed, focusing on the three crucial aspects that constitutes the professional identity; specialized knowledge resource, interaction know-how and cognitive understanding. The study also analyzes the management accountant’s views of the future of the industry and compares it with the theories regarding the impact of digitalization on their profession. Method and Theory: In this study, we defined digitalization as an automation of workflow, where routine tasks are being automated. By this definition, this study will analyse how the digitalization is used by the management accountants, the purpose is to gain knowledge in how far the industry has come in the technical development. Furthermore, the theory of profession has been used, defined and described by six steps on how to achieve a profession. The professional identity within service work is influenced by external changes. The theory behind the professional identity is constituted by three aspects concerning management accountants. This study is constructed by a qualitative method, where the empirical data has been gathered through semi structured interviews with seven operating management accountants. The range represents a total of six accounting offices. Results of study: The digitalization has influenced the management accountants tasks and how they perform them. The development of the digitalization also brought a need for the management accountants to possess a wider range of knowledge and to be very socially competent. These factors are part of what composes the cognitive understanding and have been affected by the technical development. The result of the study indicates that the technical development has had an impact on the management accountant’s professional identity and will continue to do so in the future. (This paper is written in Swedish)

<p>This licentiate thesis builds on the assumption that there is a shift in professional perspective when a police officer takes on the task of a police teacher in the Police Basic Education Training Programme. This shift of perspective is described as a professional process as well as a learning process, and the investigation focuses the reshaping of one’s professional identity.</p><p>The investigation is based on focus group interviews with four different groups of police teachers in Växjö, Stockholm, and Umeå, where they were asked to talk about their task as police teachers. The analysis is built on theories from George Herbert Mead, Moira von Wright, and Ludwik Fleck about the importance of in-tersubjective interaction in the interpersonal or social perspective of construction knowledge about oneself as a subject and the surrounding world. Professional identity is defined as the way, consciously or unconsciously, an individual under-stands oneself as a professional; it is seen as an ongoing process shaped by con-tinuous intersubjective meetings with others in a changeable world. Professional, personal and possibly tacit knowledge is in that aspect developed and may be pos-sible to articulate in the right environment, for example within focus groups.</p><p>The findings indicate that the change of professional task of the police teachers affects their understanding of themselves as professionals, i.e., their professional identity. The development of new professional and personal knowledge is due to the ability to reflect on the outcome of the intersubjective meetings with students and other teachers. This change of professional identity of the police teachers complicates their mission in two aspects. First, the denial of the relationship with the students as colleagues could be in conflict with the expectation from the stu-dent police officers. Secondly, the gap in knowledge about police work between the reflected personal knowledge of the police teachers and the student police offi-cers’ knowledge built on movies and books makes it difficult to meet the students at their level. This situation demands opportunities for police teachers to discuss their tasks with other teachers on campus, in the context of intersubjective meet-ings.</p>

<p>Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev har</p><p>intensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar en</p><p>problematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren som</p><p>person blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egna</p><p>ställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna.</p><p>Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolans</p><p>tidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till det</p><p>personliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt.</p><p>Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnas</p><p>eventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ</p><p>intervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare.</p><p>De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom att</p><p>få barnen att lära, trivas och må bra i skolan. De ser alla att deras etiska ansvar gentemot</p><p>eleverna är stort. Många av de intervjuade är medvetna om att de har en gräns mellan sitt</p><p>personliga och sitt privata men att det är svårt att konkretisera den. De är förhållandevis öppna</p><p>för frågeställningar som uppkommer men när det kommer för nära in på dem själva och det</p><p>blir för intimt finns det en gräns. Majoriteten av lärarna delade uppfattningen att det är viktigt</p><p>att man som lärare kan bjuda på sig själv även om det finns en gräns för hur mycket. De</p><p>menar att varje lärare själv får bestämma var denna gräns går. Nästan alla lärarna menade att</p><p>de kunde delge eleverna sin trosuppfattning men om eleverna skulle fråga lärarna om var de</p><p>står politiskt blev det känsligare. Många lärare ansåg att deras politiska ställningstagande har</p><p>eleverna inte med att göra. De av lärarna som skulle delge sitt politiska ställningstagande</p><p>påpekade dock att man inte får propagera för det. När det gällde lärarnas egen sexualitet var</p><p>de överens om att det tillhörde privatlivet, men de tyckte att de kunde berätta om sina</p><p>familjeförhållanden och om sexualitet i allmänhet.</p>

<p>The purpose of this study was to examine how social work professionals view their professional role and how they think about the concept of social work. I also wanted to investigate what they believe characterize a professional social work. For the purposes of this study, I chose a qualitative approach in which I interviewed five people linked to the social work. The theories which I have assumed in the analysis of the results are power theory, organization theory and professional theory. The results of this study show that the respondents believe that a professional social work is performed by someone who has training and experience in the field. They believe that social work is characterized by words such as development, change, relationships and help.</p><p>The results of the study also show that the social work involves a gamble between power and help just as Skau (1993) raises in the book <em>between power and help.</em> It is the organization, in which the social worker is employed, that sets the guidelines and framework for the formulation of social work. Although social workers often find themselves in bureaucratic organizations, they have a wide discretion and collaboration with other agencies is a necessity in order to help people with social problems.</p>

This licentiate thesis builds on the assumption that there is a shift in professional perspective when a police officer takes on the task of a police teacher in the Police Basic Education Training Programme. This shift of perspective is described as a professional process as well as a learning process, and the investigation focuses the reshaping of one’s professional identity. The investigation is based on focus group interviews with four different groups of police teachers in Växjö, Stockholm, and Umeå, where they were asked to talk about their task as police teachers. The analysis is built on theories from George Herbert Mead, Moira von Wright, and Ludwik Fleck about the importance of in-tersubjective interaction in the interpersonal or social perspective of construction knowledge about oneself as a subject and the surrounding world. Professional identity is defined as the way, consciously or unconsciously, an individual under-stands oneself as a professional; it is seen as an ongoing process shaped by con-tinuous intersubjective meetings with others in a changeable world. Professional, personal and possibly tacit knowledge is in that aspect developed and may be pos-sible to articulate in the right environment, for example within focus groups. The findings indicate that the change of professional task of the police teachers affects their understanding of themselves as professionals, i.e., their professional identity. The development of new professional and personal knowledge is due to the ability to reflect on the outcome of the intersubjective meetings with students and other teachers. This change of professional identity of the police teachers complicates their mission in two aspects. First, the denial of the relationship with the students as colleagues could be in conflict with the expectation from the stu-dent police officers. Secondly, the gap in knowledge about police work between the reflected personal knowledge of the police teachers and the student police offi-cers’ knowledge built on movies and books makes it difficult to meet the students at their level. This situation demands opportunities for police teachers to discuss their tasks with other teachers on campus, in the context of intersubjective meet-ings.

The purpose of this study was to examine how social work professionals view their professional role and how they think about the concept of social work. I also wanted to investigate what they believe characterize a professional social work. For the purposes of this study, I chose a qualitative approach in which I interviewed five people linked to the social work. The theories which I have assumed in the analysis of the results are power theory, organization theory and professional theory. The results of this study show that the respondents believe that a professional social work is performed by someone who has training and experience in the field. They believe that social work is characterized by words such as development, change, relationships and help. The results of the study also show that the social work involves a gamble between power and help just as Skau (1993) raises in the book between power and help. It is the organization, in which the social worker is employed, that sets the guidelines and framework for the formulation of social work. Although social workers often find themselves in bureaucratic organizations, they have a wide discretion and collaboration with other agencies is a necessity in order to help people with social problems.

Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev har intensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar en problematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren som person blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egna ställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna. Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolans tidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till det personliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt. Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnas eventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ intervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare. De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom att få barnen att lära, trivas och må bra i skolan. De ser alla att deras etiska ansvar gentemot eleverna är stort. Många av de intervjuade är medvetna om att de har en gräns mellan sitt personliga och sitt privata men att det är svårt att konkretisera den. De är förhållandevis öppna för frågeställningar som uppkommer men när det kommer för nära in på dem själva och det blir för intimt finns det en gräns. Majoriteten av lärarna delade uppfattningen att det är viktigt att man som lärare kan bjuda på sig själv även om det finns en gräns för hur mycket. De menar att varje lärare själv får bestämma var denna gräns går. Nästan alla lärarna menade att de kunde delge eleverna sin trosuppfattning men om eleverna skulle fråga lärarna om var de står politiskt blev det känsligare. Många lärare ansåg att deras politiska ställningstagande har eleverna inte med att göra. De av lärarna som skulle delge sitt politiska ställningstagande påpekade dock att man inte får propagera för det. När det gällde lärarnas egen sexualitet var de överens om att det tillhörde privatlivet, men de tyckte att de kunde berätta om sina familjeförhållanden och om sexualitet i allmänhet.