Spelling suggestions: "subject:"professionella.""
11 |
Sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i kirugiskt kontext / Nurses' experiences of patient safety in the surgical contextEdwardsson, Sara, Holgersson, Theres January 2016 (has links)
Bakgrund: Inom den somatiska slutenvården drabbas cirka var tionde patient av en vårdskada. De flesta vårdskador sker inom den kirurgiska verksamheten eller i samband med läkemedelsbehandling. Sjuksköterskor inom kirurgiskt kontext har därför ett stort ansvar när det gäller att värna om patientsäkerheten och undvika vårdskador. Syfte: Studies syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i kirurgiskt kontext. Metod: Studien har en explorativ deskriptiv design. Datainsamling genomfördes i fyra fokusgruppintervjuer med 22 sjuksköterskor på tre sjukhus i södra Sverige. Data har analyserats utifrån Krueger och Casey's klassiska kvalitativa analys av fokusgruppintervjuer. Resultat: Ur dataanalysen framkom tre kategorier av sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet; säker vård, organisation och sjuksköterskans profession. Informanterna uppfattade patientsäkerheten som god men identifierade flera bristande områden såsom låg sjuksköterskebemanning, hög vårdtyngd och bristande kompetens på avdelningarna. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i kirurgiskt kontext beskrivs innehålla flera aspekter inom områdena säker vård, organisation och sjuksköterskans profession i relation till patientsäkerhet. Dock identifieras flera bristande områden med tyngdpunkt på bemanning, kompetens och arbetsmiljö. Patientsäkerheten uppfattades generellt som god och det fanns en medvetenhet att ständigt arbeta med förbättringar inom patientsäkerhetsområdet.
|
12 |
Förväntningar på kompetens hos specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård / : Expectations on the competence of a specialist nurse in psychiatric care. Aquestionnaire studyJohansson Mäcs, Anna, Björklund, Rebecka January 2015 (has links)
Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna. För omverksamheten inte känner till kompetensen, uppskattas den inte och därmed används intekompetensen i det kliniska arbetet.Vidare behöver ett förtydligande göras av vilken kompetens som behövs i det kliniska arbetet.
|
13 |
Revisionsbolagen – professionella eller affärsmässiga?Jansson, Ann, Kader, Trifa, Koyuncu, Zehra January 2011 (has links)
No description available.
|
14 |
På dina eller mina villkor? : Att handla utifrån profession eller privata gränser i tabubelagda situationer i förskolanStamm, Maria January 2012 (has links)
Syftet med min essä är att uppmärksamma händelser i pedagogens vardag som ibland eller kanske oftast går pedagogen förbi eller är tabubelagda: Att förskolepersonal eller i och för sig all personal som arbetar med människor, arbetar på och gör saker som är obekvämt för oss som personer. Frågan väcktes i mig då jag började reflektera över mitt handlande i de på förskolan förekommande vardagssituationer, där jag/vi kvickt handlar i stunden och utifrån situationen. Men handlade vi på bästa sätt? Har jag som förskollärare rätt att känna och tänka utifrån mig själv som person och vad får jag uttrycka? Essän bygger på händelser som förekommit och som jag deltagit i under mitt arbete på förskolan och som sedan stannat kvar i mitt minne.Under arbetets gång har jag kommit fram till att mitt agerande på förskolan idag är förändrat genom att jag påbörjat min förskollärarutbildning. Många gånger tidigare har jag handlat på samma sätt i liknande situationer utifrån mitt som jag själv kallar det, sunda förnuft. I min essä har jag sedan med teorins hjälp sökt förklaringar och fördjupningar till mitt dilemma.Reflektionen blir en viktig del i mitt arbete för att synliggöra mina tankegångar fram och tillbaka med olika sätt att se på vad som utspelade sig i de olika situationerna. Dels för att jag kritiskt och oberoende tittar på mitt eget agerande i hur jag sätter gränsen för eller passerar mina känslor som pedagog och privat person. Teorier om etik och praktisk kunskap hjälper mig att förstå att också mitt ”sunda förnuft” är kunskap som jag utvecklat under mina år av yrkeserfarenhet som barnskötare i förskolan tillsammans med den livserfarenhet jag fått med åren.Arbetet tog sin början i hur jag hanterade situationer där jag kände mig obekväm som person men ju mer jag arbetade och läste litteratur kom jag fram till att mycket av mitt bemötande handlar om att bli medveten. För att bli medveten behöver jag ha kunskap. Insikten om att det är bra att vara personlig men inte privat som pedagog gör att jag genom mitt skrivande fördjupat min kunskap och skaffat mig nya erfarenheter som blir en hjälp och stöd i mitt och även stöd för andras fortsatta yrkesutövande som förskollärare.
|
15 |
Från granskare till guide : om medborgarjournalistikens och deltagarkulturens påverkan på svenska journalisters professionella identitetBengtsson, Towe, Källen, Matilda January 2012 (has links)
Title: From inspectors to guides: how citizen journalism and participatory culture affect the professional identity of Swedish journalists (Swedish title: Från granskare till guide: om medborgarjournalistikens och deltagarkulturens påverkan på svenska journalisters professionella identitet). Number of pages: 44 (48 including enclosures). Authors: Towe Bengtsson and Matilda Källén. Tutor: Amelie Hössjer. Course: Media and Communication Studies C. Period: Fall 2011. University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media, Uppsala University. Purpose/Aim: The goal of this paper was to answer how citizen journalism and participatory journalism as well as an increasing range of information today have affected the professional identity and professional lives of journalists. In addition to this, study how journalists today respond to these changes. Material/Method: The study is based on Deuze’s theories about journalistic ideals, Jenkins’ theories about convergence culture, and on theories about professionalization and de-professionalization based on Nygren, Wiik and Torstendahl’s theories. The study is based on eight interviews with professional journalists, four employed journalists and four freelance journalists. The results are analysed based on a broad theoretical framework. Main results: The results of this survey show that the role of the professional journalist is extremely complex, with a strong ideological basis that fundamentally influences the journalist's view of the profession and of him- or herself. The survey shows that the journalist role is changing and how important the identification as a journalist still is. Furthermore, the survey shows that the role is being redefined. The role consists of two levels, an ideological level and a more practical level. The survey shows how these two levels are in harmony, but also on a collision course, and how journalists seek to clarify their ideology to distinguish themselves from others, but also how they actually adapt the ideals on a more practical level. In summary, despite a de-professionalization of the profession, the journalists keep the journalistic ideals very high, although they constantly redefine their role, as well as the ideals. They see their role as an aid to guide the readers, rather than a traditional journalist, although they still cling to a traditional perception of the ideal journalist.
|
16 |
Professionalism i förskolan : En kvalitativ studie om vad några förskollärare anser kring professionalism i förskolan samt vad deras professionella ansvar handlar om.Yakoub, Inaam January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollärares uppdrag och svårigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien är kvalitativ och datainsamlingen består av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrån tre områden. Dessa områden var ansvar, uppdrag och svårigheter. Studiens slutsater är att förskolläraryrket är komplext och även om förskolläraryrket är professionellt är det inte alltid enkelt att agera på ett professionellt sätt i alla situationer.
|
17 |
Patientupplevelser av mötet med sjuksköterskan, inom akutsjukvården : En litteraturöversiktLundin, Elin, Larsson, Sofia January 2013 (has links)
Bakgrund: Möten mellan patient och sjuksköterska inom akutsjukvården är alla unika, korta och ibland intensiva. Patienter som vistas inom denna miljö på grund av oväntad skada eller sjukdom, kan vara sårbara och hjälplösa. Syfte: Att belysa hur patienten upplevde mötet med sjuksköterskan, i ambulansen och på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt av 15 kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Presenterades i två teman; Professionellt förhållningssätt samt Kommunikation och information, med sex subteman. Det framkom att mötet mellan sjuksköterska och patient kunde upplevas både bra och dåligt. Bristfällig information till patienten var vanligt. Sjuksköterskans kompetens ansågs överlag som god. Sjuksköterskans egenskaper och attityd var av stor vikt för att patienten skulle känna sig välkommen inom akutsjukvården. Diskussion: Sjuksköterskan borde uppmärksammat varje enskild individ, ung som gammal, med såväl brådskande som icke brådskande besvär. Ett gott möte mellan patient och sjuksköterska var att sträva efter då det kunde leda till att den vårdsökande i framtiden inte drog sig för att uppsöka vård för sina besvär i tid. Slutsats: Sjuksköterskan har en avgörande roll för hur patienter upplever mötet med akutsjukvården. Detta borde varje sjuksköterska vara medveten om i sitt dagliga arbete.
|
18 |
Bristande patientsäkerhet på akutmottagningen : En litteraturstudie / Lack of patient safety in the emergency department : A literature reviewLarsson, Karolina, Linda, Kekkonen January 2021 (has links)
Introduktion/Bakgrund: Med patientsäker vård avses vård där all verksamhet inriktas på att reducera risker för vårdskador, dess antal och konsekvenser. En akutmottagning är en vårdenhet som dygnet runt bedriver trauma- och/eller akutsjukvård av patienter med olika tillstånd och allvarlighetsgrad. Patienterna bedöms enligt olika triagesystem. Sjuksköterskan bör besitta viss kompetens för att kunna genomföra en effektiv och patientsäker omvårdnad på akutmottagningen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patientsäkerheten på akutmottagningen ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturstudien utformades enligt Polit och Becks (2021) nio steg, där litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet baseras på elva artiklar varav åtta är kvalitativa artiklar, två är kvantitativa artiklar och en är mixad metod artikel. Dataanalysen resulterades i följande teman: kommunikation, bemanning och arbetsbelastning med flera tillhörande underteman. Slutsats: Studiens resultat antyder på att patientsäkerhet brister på akutmottagningarna ur ett sjuksköterskeperspektiv. Sjuksköterskor beskrev hög arbetsbelastning, brist på rutiner och samarbete, tidsbrist samt icke-optimal bemanning som faktorer till negativ påverkan på patientsäkerheten. Högt arbetstempo tvingar sjuksköterskor att avvika från rutiner för att hinna med arbetspassets uppgifter. Sjuksköterskekompetens visade sig också kunna påverka patientsäkerhet. Sjuksköterskor nämnde dessutom att personcentrering, teamsamverkan och effektiv kommunikation är av vikt vid genomförande av patientsäker vård.
|
19 |
Personligt självkoncept och grit : En kvantitativ studie om personligt självkoncept och grit hos professionella och amatörmusiker / Personal self-concept and grit : A quantitative study of personal self-concept and grit in professional and amateur musiciansMitnei, Claudia - Elena January 2021 (has links)
Personligt självkoncept och grit är två psykologiska fenomen som undersöks ofta men inte i relation med varandra och inte kopplade till musiker. Grit har associerats med akademisk framgång och goda resultat och det är en egenskap som framstående ledare inom alla professionella områden verkar ha. Den kännetecknas av passion och uthållighet och tros vara en större prediktor för akademisk eller professionell framgång än intelligens eller talang. Grit kan påverkas av olika psykologiska faktorer såsom självkoncept. Självkoncept innefattar individens globala uppfattningar av sig själv på alla nivåer: fysiskt, akademiskt, professionellt, socialt och personligt. Sättet en individ uppfattar sina privata och individuella aspekter kallas för personligt självkoncept. Studien har syftat att undersöka om det finns ett samband mellan personligt självkoncept och grit hos professionella och amatörmusiker men också att förstå om det finns några skillnader i grit och personligt självkoncept mellan professionella och amatörmusiker och mellan kvinnor och män som är professionella eller amatörmusiker. Studien baserades på en kvantitativ metod och data samlades in genom en webbenkät som delades på sociala medier och mejl. I studien deltog 97 musiker med olika ålder, både professionella (n = 68) och amatör (n = 29), både män (n = 38) och kvinnor (n = 59) med internationell bakgrund. Studiens resultat visade en signifikant positiv korrelation mellan personligt självkoncept och grit hos musiker. Utifrån resultatet är dessa två fenomen kopplade till varandra, desto bättre självkoncept man har desto högre nivå på grit. Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad i grit mellan kvinnliga och manliga musiker där kvinnliga musiker hade en högre nivå på grit än manliga musiker. Studiens resultat visade ingen signifikant skillnad mellan professionella och amatörmusiker i avseende på grit, vilken kan tolkas som att professionella och amatörmusiker hade ungefär samma grit nivå. Utifrån studiens resultat finns det ingen signifikant skillnad i personligt självkoncept mellan amatör och professionella musiker eller mellan män och kvinnor som är professionella eller amatörmusiker. / Personal self-concept and grit are two psychological phenomena that are studied often but not in relation to each other and not linked to musicians. Grit has been associated with academic success and good results and it is a quality that prominent leaders in all professional fields seem to have. It is characterized by passion and perseverance and is believed to be a greater predictor of academic or professional success than intelligence or talent. Grit can be influenced by various psychological factors such as self-concept. Self-concept includes an individual's global perceptions of himself on all levels: physical, academic, professional, social and personal. The way an individual perceives his private and individual aspects is called personal self-concept. The study aimed to investigate whether there is a connection between personal self-concept and grit in professional and amateur musicians, but also to understand if there are any differences in grit and personal self-concept between professional and amateur musicians and between women and men who are professional or amateur musicians. The study was based on a quantitative method and data was collected through a web survey that was shared on social media and email. The study involved 97 musicians of different ages, both professional (n = 68) and amateur (n = 29), both men (n = 38) and women (n = 59) with an international background. The results of the study showed a significant positive correlation between personal self-concept and grit in musicians. Based on the results, these two phenomena are linked to each other, the better self-concept you have, the higher the level of grit. The results showed that there is a significant difference in grit between female and male musicians where female musicians had a higher level of grit than male musicians. The results of the study showed no significant difference between professional and amateur musicians in terms of grit, which can be interpreted as meaning that professional and amateur musicians had approximately the same grit level. Based on the results of the study, there is no significant difference in personal self-concept between amateur and professional musicians or between men and women who are professional or amateur musicians.
|
20 |
Legitimationskrav i fritidshem : Fritidslärares beskrivningar av legitimationskravets roll - en kvalitativ intervjustuide kring fritidslärares yrkesidentitet, dess roll och status. / Leisure-time teachers´descriptions of the role of the certification requirement : Qualitative interview inquiry concerning leisure-time teachers´professional identity, its role and statusKrasniqi, Mergim January 2021 (has links)
Denna studie har undersökt hur fritidslärare tolkar och beskriver legitimationskravets roll. Frågeställningarna har hjälpt studiens syfte i meningen att de har undersökt hur fritidslärare beskriver legitimationskravets roll för yrkesidentiteten, rollen legitimationskravet får i relation till andra yrkesgrupper på skolan och vad den får för roll i en fritidspedagogisk praktik. För att undersöka hur fritidslärare uppfattar legitimationskravet i relation till perspektiven ovan har studien använt sig av teoretiska utgångspunkten symbolisk interaktionism i samband med metodologiska ramverket grounded theory. Teorin och metoden har sammansatt försökt bena ut fritidslärares resonemang om legitimationskravet i relation till det dubbla uppdraget, möten med yrkesgrupper på skolan och kravets betydelse i en fritidspedagogisk praktik. Resultatet visar att legitimationskravets roll i relation till det dubbla uppdraget, möten med signifikanta andra och i en fritidspedagogisk praktik, tolkas väldigt olika. Några fritidslärare anser legitimationskravet förskjuter de in i skolans värld och lämnar fritidshemmet bakom sig, vilket i betydelse då innebär att skolan gagnas av införandet, inte fritidshemmet. Resultat visar också fritidslärare som upplever införandet som nästa statusklättrande steg i syfte att hamna i jämvikt med lärare på skolan, i syfte att bryta den underdogposition många fritidslärare upplever gentemot lärare.
|
Page generated in 0.0892 seconds