Syftet med detta arbete är att undersöka en stads profilering och hur den anknyter till platsmarknadsföring. Uppsatsens problemformulering bygger på kunskapsöversikten som beskriver en allt större användning av platsmarknadsföring bland städer för att synas på en internationell marknad. Kritiska synpunkter mot platsmarknadsföring är att städers konkurrens med varandra skapar likartade målsättningar och lösningar bland städer som går ut på att vara ledande inom utpekade områden samt vara en stad med stor attraktionskraft för turister, invånare och företag. Detta kan ske med byggnader eller event för att skapa en unik igenkänningsfaktor. En målgrupp som platsmarknadsföringen riktar sig mot är den kreativa klassen, bestående av personer som anses drivande och innovativa. Dessa personer anses dras till spännande platser och universitetsstäder vilket påverkar utformningen av städer och hur städer väljer att framhäva sig själva. Även om platsmarknadsföring är kritiserad för att arbeta mot att endast attrahera enstaka grupper anser föreståndarna för platsmarknadsföring att det är ett verktyg som syftar till att förbättra för medborgare och externa grupper. Studien genomförs genom att undersöka hur Textile Fashion Center i Borås utgör en del av stadens profilering samt vilken profil som lyfts fram av Borås och fastighetsägaren för Textile Fashion Center. Fallet studeras genom främst en innehållsanalys av Borås planeringsdokument med koppling till platsen samt översiktsplaner och fastighetsägarens bok om stadsomvandlingen av Textile Fashion Center. För att få ett bredare perspektiv och djupare förankring av innehållsanalysen kompletterades innehållsanalysen med en platsobservation. Ur platsobservationen framgick att det fanns flera kopplingar till det textila kulturarvet som framhävdes, exempelvis byggnaden där textilproduktionen i den har haft en betydande faktor för Borås tillväxt. Av studien framkommer att Borås profilering fortfarande fokuserar på textil men syftet är att gå från nedgången industristad till modern och innovativ designstad. Därav använder Borås sig mycket av deras kulturarv som textilstad och romantiserar bilden av de industriella byggnaderna och Viskan. Det industriella kulturarvet lyfts fram i platsmarknadsföringen och tillskrivs positiva värden för att skapa legitimitet för den nya ’textilstaden’. Fortsättningsvis kan det diskuteras om det som marknadsförs gör staden mer unik. Borås Textilhögskola som är med i verksamhetsklustret Textile Fashion Center och forskningen som bedrivs på platsen är verksamheter som går in i den valda profileringen för att blir mer kända och ledande inom textil i Sverige för att skapa sig ett varumärke. Studien pekar på att det som fanns med i visionen för att skapa den attraktiva, spännande och innovativa plats som önskas kan kopplas till dagens stadsbyggnadsideal med funktionsblandning, skapa starkare sammanlänkning mellan stadsdelar, främja för möten för att skapa en ’levande’ stad. För framtida forskning kan denna studie fördjupas och utvecklas på flera sätt. Rörelsemönstret på platsen kan studeras ytterligare för att tydligare urskilja vad det är som lockar flest besökare samt vilka som vistas på platsen, om det är besökare eller främst personer som arbetar eller studerar i området. Vidare kan det vara av intresse att studera användarnas uppfattning av platsen och om de märker av kulturarvet som framhävs. Att studera djupare hur Borås försöker höja sin status i förhållande till närliggande städer kan ge insikt om hur globalisering påverkar mellanstora städer. Men det kanske viktigaste syftet med platsmarknadsföringen är att synas, och det vore därför relevant att studera hur utomstående uppfattar Borås.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet etnisk profilering i bevakningsbranschen. Då det inte finns tidigare forskning om väktares yrkeskulturer har polisforskning kring brottsstereotyper använts som utgångspunkt.</p><p>Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex väktare som diskuterar attityder och förhållningssätt till den egna yrkespraktiken. Resultatet visar att informanterna ger uttryck för att de arbetar med hjälp av kategoriseringar och stereotyper, de uppmärksammar etniska grupper som betraktas som problematiska samt ser det som en skyldighet att uppdatera kollegor om dessa grupper. Det framkommer att det finns föreställningar om en relation mellan etnicitet och brottslighet: specifikt etnicitet och stöld samt våldsanvändning. Det finns en informell jargong som tillhör yrket som kan betraktas som rasistisk. Informanterna menar dock att de trots dessa omständigheter uppträder korrekt i mötet med allmänheten.</p><p>Studien visar via en postkolonial analys hur väktaren skapar bilden av ”de andra” genom att tillskriva personer ur dessa ”problematiska” grupper en lägre moral samt negativa stereotyper. Även det faktum att ”de andra” framställs som en homogen grupp bidrar till detta.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på:</p><p>· Hur skolan i allmänhet marknadsför sig</p><p>· Om de marknadsför sig enligt teorin</p><p>· Om det finns några alternativ till marknadsföringen</p><p>· Hur skolan ska uppmärksammas i omvärlden</p>

<p>Syfte: Vår tanke med uppsatsen var att undersöka hur tidningsannonsen utvecklats inom fastighetsmäklarbranschen de senaste åren, samt att försöka se trender för mäklarnas annonsering i dagspress. Dessutom ville vi undersöka vilken roll varumärkesuppbyggnad kan ha i framtida tidningsannonsering i en bransch där internet spelar en allt större roll. Avgränsning görs till Uppsalaområdet.</p><p>Metod: Genom ett hermeneutiskt synsätt har vi insamlat våra primärdata från fyra kvalitativa intervjuer med branschaktiva, dels fastighetsmäklare och dels en tidningsrepresentant. Våra sekundärdata har vi inhämtat från tidningsartiklar, tidigare uppsatser inom ämnesområdet samt facklitteratur. Efter utförda intervjuer har dessa sammanställts och vi har jämfört resultaten av dessa med vårt teoriunderlag.</p><p>Resultat och slutsats: Våra intervjuer visade att profilering var det enda egentliga syftet med tidningsannonsen idag. Den aktiva köparen använder redan internet som verktyg i jakten efter sin nya bostad. Även om flertalet av de tryckta annonserna används för att exponera de objekt mäklaren för tillfället förmedlar, menade de intervjuade att annonsernas funktion är att locka till sig nya säljkunder. Denna utveckling kommer med stor sannolikhet att accelerera i takt med att allt fler fastighetsmäklarföretag inser vikten av ett starkt varumärke.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Framtidens mäklarannons är varumärkesbyggande, men hur bör dessa utformas och placeras för att på bästa sätt stärka varumärket? Vi har i vår uppsats också berört datorstödda kunddatabaser, CRM. Det vore intressant att se en studie som avhandlar hur fastighetsmäklare bör utnyttja den nya tekniken. Enligt mäklarna letar köparna efter sina bostäder via internet. Det vore dock intressant med en kvantitativ studie som kartlägger på vilket sätt köparna verkligen letar efter bostäder.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi tycker oss ha klarlagt att mäklarnas tidningsannonsering står under förändring. Det enskilda varumärket och företagens unika styrkor kommer framhävas alltmer, då bostadsannonseringen successivt flyttas till internet.</p>

<p>Never before have so many moved so frequently as now. Mobility lies at the centre for the concern ofstates, business and technological development. Some even claim that we are witnessing a mobility turn inthe social sciences. However, as the capacity to move has increased so too has the control and surveillanceof mobility become more extensive. Since September 11, 2001 security has been the defining paradigm fora variety for actors. The mobility security regime implies among other things that passengers are in somesense always suspect. The securitization of mobility, however, is not a post 9/11 phenomenon. TheSchengen Convention has lead to a dismantling of the inner borders of the member states of theEuropean Union. The Constitution of the European Union guarantees the four freedoms of circulation –of goods, services, people and capital. At the same time Schengenland implies also that the mobility ofnon-Europeans is highly monitored and controlled.The paradox of “free” mobility and heightened control of movement is the major theme of this senioressay. Airports have emerged as a key channel and space for securing and sorting out mobilities. Thus, thesecuritization of mobility has made airports key spaces that enact differential mobility rights. How doesthe securitization of airports affect the mobility rights of individuals and what consequences do thebiometric and digital controls have for individual travellers? These are the questions that are examined inthis essay. Theories of mobility, security and images of threat provide the analytical context of this study.The empirical material draws on interviews made with individuals that have experienced “ethnic profiling”and have been the target of extra security checks. In order to provide a more nuanced picture of oursubject, we have also interviewed passengers who experienced “positive discrimination”. The material athand also includes on interviews with security staff as well as security training personnel.One of our conclusions is that people of foreign origin or with a non-Scandinavian look are morelikely to be the object of additional security checks. All of the informants substantiate that security checksat airports are not random and are convinced that the reason for the additional security check is fear ofcertain kind of people. Predictably, those responsible for the security maintain that this is not the case andclaim that the possibility of making subjective judgements and control people even if the metal detectordoes not give off an alarm signal, is a part of the security routine. Passengers are thus unaware of whetherthe extra controls are based on spot-checks or the subjective assessments of security staff. The subjectiveelement combined with media images and threat discourses increase the likelihood for “ethnic profiling”of passengers.Key words: airports, place, mobility, security, profiling, threat discourses</p>

Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet etnisk profilering i bevakningsbranschen. Då det inte finns tidigare forskning om väktares yrkeskulturer har polisforskning kring brottsstereotyper använts som utgångspunkt. Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex väktare som diskuterar attityder och förhållningssätt till den egna yrkespraktiken. Resultatet visar att informanterna ger uttryck för att de arbetar med hjälp av kategoriseringar och stereotyper, de uppmärksammar etniska grupper som betraktas som problematiska samt ser det som en skyldighet att uppdatera kollegor om dessa grupper. Det framkommer att det finns föreställningar om en relation mellan etnicitet och brottslighet: specifikt etnicitet och stöld samt våldsanvändning. Det finns en informell jargong som tillhör yrket som kan betraktas som rasistisk. Informanterna menar dock att de trots dessa omständigheter uppträder korrekt i mötet med allmänheten. Studien visar via en postkolonial analys hur väktaren skapar bilden av ”de andra” genom att tillskriva personer ur dessa ”problematiska” grupper en lägre moral samt negativa stereotyper. Även det faktum att ”de andra” framställs som en homogen grupp bidrar till detta.

Never before have so many moved so frequently as now. Mobility lies at the centre for the concern ofstates, business and technological development. Some even claim that we are witnessing a mobility turn inthe social sciences. However, as the capacity to move has increased so too has the control and surveillanceof mobility become more extensive. Since September 11, 2001 security has been the defining paradigm fora variety for actors. The mobility security regime implies among other things that passengers are in somesense always suspect. The securitization of mobility, however, is not a post 9/11 phenomenon. TheSchengen Convention has lead to a dismantling of the inner borders of the member states of theEuropean Union. The Constitution of the European Union guarantees the four freedoms of circulation –of goods, services, people and capital. At the same time Schengenland implies also that the mobility ofnon-Europeans is highly monitored and controlled.The paradox of “free” mobility and heightened control of movement is the major theme of this senioressay. Airports have emerged as a key channel and space for securing and sorting out mobilities. Thus, thesecuritization of mobility has made airports key spaces that enact differential mobility rights. How doesthe securitization of airports affect the mobility rights of individuals and what consequences do thebiometric and digital controls have for individual travellers? These are the questions that are examined inthis essay. Theories of mobility, security and images of threat provide the analytical context of this study.The empirical material draws on interviews made with individuals that have experienced “ethnic profiling”and have been the target of extra security checks. In order to provide a more nuanced picture of oursubject, we have also interviewed passengers who experienced “positive discrimination”. The material athand also includes on interviews with security staff as well as security training personnel.One of our conclusions is that people of foreign origin or with a non-Scandinavian look are morelikely to be the object of additional security checks. All of the informants substantiate that security checksat airports are not random and are convinced that the reason for the additional security check is fear ofcertain kind of people. Predictably, those responsible for the security maintain that this is not the case andclaim that the possibility of making subjective judgements and control people even if the metal detectordoes not give off an alarm signal, is a part of the security routine. Passengers are thus unaware of whetherthe extra controls are based on spot-checks or the subjective assessments of security staff. The subjectiveelement combined with media images and threat discourses increase the likelihood for “ethnic profiling”of passengers.Key words: airports, place, mobility, security, profiling, threat discourses

Syftet med uppsatsen är att ta reda på: · Hur skolan i allmänhet marknadsför sig · Om de marknadsför sig enligt teorin · Om det finns några alternativ till marknadsföringen · Hur skolan ska uppmärksammas i omvärlden

Denna undersökning är baserad på en fallstudie på en idrottsprofilerad förskola. Metoden vi valde att använda oss av under arbetes gång var fallstudie. Denna fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer med personal, rektor och ansvarig på barn och utbildningsnämnden. Även observationer gjordes. Bakgrunden till studien grundades sig i att vi såg att allt fler förskolor valde att profilera sig. Syftet med undersökningen är att se vad som händer när en rektor initierar och verkställer en profilering på en förskola. Organisationsteori har varit den teoretiska utgångspunken i denna fallstudie. Resultatet vi kom fram till är att vid en initiering utförd av rektorn utan personalens medverkan tenderar göra arbetet oordnat och personalen osäker. Det kan även bero på en saknad av engagemang kring den valda profileringen från personalens sida.