<p>During the past twenty years, the Swedish school systems have slowly changed to becomemore and more performance-driven. Private schools have been growing in general and, likeindependent schools and schools managed by municipalities, they profile themselves. Schoolsare becoming more performance and result-oriented, which has changed the roles of teachersin a dramatic way and is in general, still changing.</p><p>By profiling students based on theirindividual performance, schools are able to help students identify themselves and their owngoals. The process of profiling is a slow one in which some teachers adapt more quickly thanothers, and one that is critical for other teachers to learn in order to keep up with the demandsof society.Schools, like ordinary businesses, are in constant competition with each other to keep up withthe newest and greatest models of teaching and to rank among the best in high achievements.Perhaps the downside of this modern school structure is that it is often difficult to have aschool where both school management and teachers see eye to eye. School management must heavily focus on the school’s results as a whole. They rely on the teachers to produce theseresults among their students, which at times creates a heavy burden on teachers. The teachersare expected to have a much larger role, often ones that have to do with advertising for theschool in addition to teaching their students. In order to attract more student applications,school management expects that their teachers follow a curriculum that will produce highscores and grades.</p><p>This study was done with a secondary school in Stockholm, where four teachers and oneprincipal were interviewed in order to have their opinion of the discussion about teachers newposition in the school as they operate today.</p>

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor. Länder som USA och England har kommit längre inom denna forskning. I den forskning som finns i Sverige finns det därmed ett tomrum att fylla därför är det denna studies syfte att jämföra hur två olika personer med ansvar för marknadsföring på två olika skolor, (kommunal icke-fristående skola samt fristående icke-kommunal skola) resonerar kring följderna av föräldrars och elevers rätt till fritt val av skola. Ett vidare syfte är att få en bild av hur medvetna dessa skolor är om behovet av konkurrens och marknadsföring. Studien bygger på primärdata bestående utav intervjuer med två olika personer som representerar två olika skolor baserade i Stockholm och Botkyrka kommun. Dessa personers tankar och idéer om det fria valet av skola, konkurrens och marknadsföring har sedan analyserats och jämförts med varandra för att få fram respektive skillnader och likheter dem emellan. Resultaten har sedan diskuterats i ljuset av Christian Grönroos relationsmarknadsföringsteori samt tidigare forskning på området. Genomgången av empirin gav vid handen att båda skolorna uppfattar konkurrens och det fria valet av skola som något positivt men att båda skolor drabbas av det olika. Storvretsskolan har svårare att konkurrera med andra skolor då de ej vill stöta sig med andra kommunala skolor i samma kommun. Detta problem har inte Sverigefinska skolan. Undersökningen visade också att ett samband mellan valfrihet, konkurrens och marknadsföring föreligger, ett samband som mycket påverkas av skolans rykte. De båda skolorna uppfattar rykte som något man bör ha kontroll över. Hur de eftersträvar detta skiljer sig men båda informanterna anser att en god kommunikation med föräldrar är det viktigaste verktyget i kampen mot ett dåligt rykte som i sin tur påverkar skolans förutsättningar att marknadsföra sig, då båda menar att ett gott rykte är den bästa marknadsföringen. / IN THE END of the 1980th and the early beginning of -90th, revolutionary changes in Swedish school politic took place which influenced the local school agenda all over the country. The school was to be governed by local authorities and independent schools became new actors. A new era in Swedish schools were to begin, an era of competition. In Sweden very little research in competition between schools has been done comparing to USA and England. Research made in Sweden, has only been about whether competition between schools are positive or negative thing. Consequently the very reason for this study and the purpose is: To compare two different persons in charge of marketing on two different schools, (public non-independent school along with independent non-public school) how these two people discuss and reason about the consequences of parents’ legal right of choice of school. Moreover, to get these schools awareness of the need of competition and marketing. This essay is based on primary data such as interviews with two persons representing two different types of schools in Stockholm and Botkyrka. Each interview has been analysed and compared with each other in the light of Christian Grönroos theories of relation-marketing to reach eventually similarities and divergence, in these two representatives way of discussing and reason about marketing as consequence of being exposed to competition. The results of the study shows that both representatives of the schools think positive about competition and parents’ legal right of choice of school, even though both schools are differently affected. In the case of Storvretsskolan, competing is harder because it doesn’t want to get on the wrong side of other public schools. This problem doesn’t affect Sverigefinska skolan. The study also showed a link between free choice, competition and marketing, a link that is highly influenced by the word of mouth of each school. Both schools regard word of mouth as something that one has to get in control with. The achievement in this matter differ, but both schools consider a good communication with parents, the best way of controlling negative word of mouth, which in turn has an influence in both schools prerequisite of marketing. Further more, both schools think that a positive word of mouth is the best way of marketing. Sverigefinska skolan is the one of the two that has spent most resources in marketing and also the one that has been doing it longest time.

Bakgrund: Företag världen över har börjat fokusera mer på ansvarstagande och att arbeta för ett mer hållbart samhälle samtidigt som de inser att det kan skapa lönsamhet. Ansvaret som implementeras i företagsverksamheten kallas för Corporate Social Responsibility och har blivit ett sätt att skapa innovation, värde och konkurrensmedel. Det är inte längre frågan om företag ska arbeta med CSR utan hur.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur medarbetares samt kunders image av företaget Holtab AB har påverkats av det genomförda CSR projektet. Vi vill även undersöka hur företagets profilering av CSR projekt kan förbättras.  Metod: Uppsatsen är en fallstudie av företaget Holtab AB. Vi har utgått från den kvalitativa metoden då vår empiri består av 15 intervjuer från 23 respondenters uttalanden samt information från CSR utbildning vilket har skapat förutsättningar för en tolkande analys. Slutsatser: Vi har kommit fram till att majoriteten av medarbetarnas image av Holtab inte har påverkats av det genomförda projektarbetet ”El i Jyamrung” samtidigt som några av kundernas image har påverkats av projektet. En bidragande orsak till varför samtliga medarbetares och kunders image inte har påverkats av företaget är på grund av en bristande intern- och extern kommunikation av projektet. / Companies worldwide have begun to focus more on Corporate Social Responsibility, which has become a way of creating innovation, value and a competitive advantage. It is no longer a question if your company should work with CSR, it is a question of how. The aim of this study is to create an understanding of how employees and customers image of the company Holtab AB has been affected through their CSR project “El i Jyamrung”. We also want to discuss how the profiling of CSR project can be improved. The study is based on a qualitative case study of the company Holtab AB where the creation of the empirical data is collected from 15 interviews based on 23 individuals’ statements and from a three-day course of Corporate Social responsibility. Our empirical data collection has created conditions for an interpretive analysis. We have come to an understanding that the majority of the employees’ image of the company has not been affected by the CSR project, “El I Jyamrung”, but where some of the customers’ image has been affected by it. A contributing factor for this is due to the lack of internal and external communication of the project itself.

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till äkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och äkthet. Studien barhandlar området “hur och varför användare presenterar sig och för sig på ett visst vis i sociala medier”. Detta förstås och diskuteras med hjälp av de två ändpunkterna äkthet och profilering. Studien berör även designerns roll i detta sammanhang. Studien undersöker området genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer. Studien visar att intressenterna upplever de att sociala medier utgör en viss press till profilering. Offentliga miljöer visar sig gynna profilering, medans mindre sammanhang gynnar äkthet. Vad gäller kommunikationsformer så gynnas profilering i de kommunikationsformer som kommer så långt ifrån det fysiskt verkliga mötet som möjligt, medans äkthet gynnas i de kommunikationsformer som upplevs komma så nära det fysiskt verkliga mötet som möjligt. Studien föreslår att en digital artefakt inom sociala medier som syftar till att uppmuntra till äkthet bör skapa en trygg miljö, där allt inte alltid är till för alla och där kommunikationsformer som främjar äkthet uppmuntras. / This thesis gives increased knowledge of how a digital artifact in social media might encourage genuineness, as an antithesis to profiling in order to create a balance between profiling and genuineness. The thesis treats the area of “ how and why we present ourselves in a certain way in social media”. This is understood and discussed with the help of two endpoints; profiling and genuinness in social media. The study also discusses the role of the designer in this context. The thesis explores the area through a literature, but also conduct its own study in the form of semi-structured group interviews. The study shows that stakeholders feels pressure to profiling from social media. Public areas seems to benefit profiling, while smaller context favors genuinness. When it comes to the form of communication it seems that profiling is favored from the forms of communication that come as far from the physically real meeting as possible, while the communicatonforms that provide the experiences similar to a physically real meeting is perceived to be the most genuine. The thesis suggests that an digital artefact in social media that aim to encourage genuinness should create a safe environment, where everything is not always for everyone and where the forms of communication that promotes genuinness is encouraged.

Internetövervakning har under senaste tiden blivit ett aktuellt ämne i media. Det rapporteras bland annat om att företag som samlar in information om privatpersoner. Datan som samlas in kan innehålla information om användares beteende på internet såsom besökta sidor, sökhistorik, aktivitet på sociala medier med mera. Men hur mycket av detta vet en vanlig användare om? Uppsatsens syfte är att undersöka hur medvetna privatpersoner är om internetövervakning som bedrivs av företag och den datainsamling som den bygger på. Vad vet egentligen användarna om vad som samlas in, i vilket syfte, samt hur det samlas in? En studie utfördes bestående av intervjuer och enkäter som undersökte hur pass kunniga och upplysta privatpersoner var inom ämnet. Det undersöks också om användare aktivt försöker motverka detta. Därefter diskuteras vad kunskapsnivån kan bero på och vad de gör för att motverka datainsamling. Detta kopplas och jämförs mot tidigare forskning inom området. / Internet surveillance has recently become a hot topic in the media. It is reported among other things that companies collect information about individuals. The data collected may include information about the user's behavior on the internet such as pages visited, search history, activity on social media and more. But how much of this does a regular user know? The purpose of this study is to investigate how aware individuals are of internet surveillance conducted by companies and the data collection which it is based on. What do the users really know about what is collected, for what purpose, and how it is collected? A study was conducted consisting of interviews and questionnaires that examined how knowledge and education individuals have within the subject. It is also examined whether users are actively trying to counteract this. Thereafter it is discussed what this level of knowledge may depend on and what they are doing to counter data collection. This is linked and compared to previous research in the area.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett uppdrag från Christina Innala vid Örebropolisen undersöka huruvida det går att utläsa beteendemönster hos svenska mordbrännare som kan ligga till grund för vidare geografiska analyser. I uppsatsen kommer vi att se närmre på mordbrännare och geografisk profilering utifrån svenska förhållanden. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av domslut gällande mordbränder och dessa analyseras och kategoriseras. De domslut som i materialet har omfattat seriemordbrännare har analyserats utifrån geografisk profilering med hjälp av mjukvaran GeoProfile. Detta för att undersöka hur brottplatser förhåller sig till fasta punkter för svenska seriemordbrännare.Sammanfattningsvis kan man utifrån vårt material identifiera sex stycken kategorier av mordbrännare. Dessa kategorier stämmer överrens med tidigare forskning. Utifrån våra geografiska profileringar kan man dra slutsatsen att seriemordbrännare tenderar att anlägga sina bränder i anslutning till en eller flera fasta punkter. Den svenska mordbrännaren är alltså inte en irrationell individ som slumpmässigt och oberäkneligt anlägger bränder. Bränderna tenderar ofta att uppstå inom en gärningsmans rutinaktivitetsområde, det vill säga att gärningsmannen vanligtvis begår brott i områden som denne känner till. / As an a assignment from Christina Innala at the police in Örebro, this paper aims to investigate whether it is possible to discern behavioral patterns of Swedish arsonists as a point of departure for further spatial analysis. In this paper geographic profiling based on Swedish conditions will be studied. The material that is the basis for the essay consists of judicial decisions regarding arson and these will be analyzed and categorized. The judicial decisions that in the material has included serial arsonists has been analyzed based on geographic profiling using the software GeoProfile. We want to examine wheatear crime scenes are related to anchor-points for Swedish serial arsonists.In summary, based on our material we were able to identify six categories of arsonists. These categories match those of previous research. Based on our geographic profiling it can be concluded that the serial arsonists tend to set their fires in connection with one or more anchor-points. The Swedish arsonist is not an irrational individual that randomly and unpredictably set fires. Fires tend to occur within a criminals routine activity area, in other words the offender usually commits the offense in areas that is known for him/her.

Network functions (NFs) hold a key role in networks, offering in-network services, such as enhanced performance, policy enforcement, and security. Traditionally, NFs have been implemented in specialized, thus expensive hardware. To lower the costs of deploying NFs, network operators have adopted network functions virtualization (NFV), by migrating NFs from hardware to software running in commodity servers. Several approaches to NFV have shown that commodity network stacks and drivers (e.g., Linux-based) struggle to keep up with increasing hardware speed. Despite this, popular networking services still rely on these commodity components. Moreover, chaining NFs (also known as service chaining) is challenging due to redundancy in the elements of the chain. This licentiate thesis addresses the performance problems of NFV service chains.The first contribution is a framework that (i) profiles NFV service chains to uncover performance degradation reasons and (ii) leverages the profiler’s data to accelerate these chains, by combining multiplexing of system calls with scheduling strategies. These accelerations improve the cache utilization and thereby the end-to-end latency of chained NFs is reduced by a factor of three. Moreover, the same chains experience a multi-fold latency variance reduction; this result improves the quality of highly-interactive services.The second contribution of this thesis substantially revises the way NFV service chains are realized. NFV service chains are synthesized while eliminating redundant input/output and repeated elements, providing consolidated stateful cross layer packet operations across the chain. This software-based synthesis achieves line-rate 40 Gbps throughput for stateful and long service chains. This performance is 8.5x higher than the performance achieved by the software-based state of the art FastClick framework. Experiments with three example Internet Service Provider-level service chains show that this synthesis approach operates at 40 Gbps, when the classification of these chains is offloaded to an OpenFlow switch. / Nätverksfunktioner (NF) har en nyckelroll i nätverk. De erbjuder tjänster i nätverken som förbättrad prestanda, policy övervakning och säkerhetsfunktioner. Vanligtvis så har NF implementerats med hjälp av specialiserad, och därmed kostsam, hårdvara. Detta har lett till att nätverksoperatörer har börjat använda nätverksfunktionsvirtualisering (NFV) för att minska kostnaden. NFV implementeras genom att NF flyttas från specialiserad hårdvara till mjukvara som kör på vanliga servrar. Flera försök med NFV har visat att vanliga nätverksstackar och drivrutiner (exempelvis Linux baserade) har svårt att erbjuda samma prestanda som hårdvaran gör. Trots detta bygger flera populära nätverkstjänster på NFV. Dessutom är det en utmaning att koppla samman NFV i kedjor, då redundanta operationer utförs. I den här avhandlingen försöker vi lösa prestanda problem kopplade till kedjor av NFV. Det första bidraget i den här avhandlingen är ett ramverk som (i) profilerar NFV kedjor för att hitta orsaker till prestanda problem samt (ii) använder profileringsdata för att förbättra prestandan i kedjorna. Detta görs genom att kombinera multiplexing av systemanrop med planläggningsstrategier. Tillsammans förbättrar dessa lösningar cache användningen och minskar därmed end-to-end latensen i kedjade NFV med en faktor tre. Dessutom minskar vår metod variansen i latens, något som är viktigt för tjänstekvalitén i interaktiva tjänster.Det andra bidraget i den här avhandlingen är en omarbetning av hur kedjade NFV konstrueras. Vi syntetiserar NFV service kedjor genom att ta bort redundanta element och konsoliderar paketoperationer som sträcker sig över flera lager i nätverksstacken. Vår mjukvarubaserade lösning klarar av 40 Gbps genomströmning i en lång kedja. Detta är 8.5 ggr mer än vad som uppnåtts med den tidigare standard lösningen för mjukvara, ramverket FastClick. Vi presenterar experiment med tre servicekedjor för nätverksleverantörer där vår syntetiserade lösning klarar 40 Gbps, när klassificeringen av kedjan görs med hjälp av en OpenFlow switch. / <p>QC 20161103</p> / European Union Horizon 2020 BEhavioural BAsed forwarding (BEBA) / European Research Council (ERC) PROPHET

Hållbarhet och miljökommunikation har allt mer kommit att bli en viktig del av marknadsföring, profilering och varumärkesbygge hos företag. Det blir en paradox då företag ska kommunicera hållbarhet och samtidigt vara lönsamma i dagens konsumtionssamhälle. För en tid sedan släppte Uppdrag Granskning ett reportage där det framkom att klädjätten H&amp;M rutinmässigt bränt nyproducerade kläder. Uppsatsen syftar till att undersöka hur budskap i form av text och visuell kommunikation används för att övertyga och påverka i Hennes &amp; Mauritz externa miljökommunikation på företagets webbplats. Frågeställningarna som ställts är följande;  1. Vilka retoriska budskap är framträdande?  2. Hur framträder dessa?  3. Vilka visuella argument tillämpas?  4. Hur profilerar företaget sig som hållbara i miljöfrågor?  För att besvara uppsatsens frågeställning har en kvalitativ kritisk retorikanalys- samt den visuella retorikanalysen tillämpats på mitt material.  Texterna använder motsatsförhållanden. Konsumtion och produktion är två motsatser som måste mötas och förenas i argumentationen. Hur mode och kläder påverkar vårt klimat och vår miljö negativt går att lösa, genom att återvinna och inte kasta kläder på soptippen. Sändaren, alltså H&amp;M har tidigt definierat problemet åt dess mottagare, det vill säga konsumenten och på så sätt utesluts produktionen ur argumentationen. Att återvinna kläder blir alltså det enda (sanna) alternativet för hållbarhetsarbetet. Tesen från ”hållbart mode” etablerar tidigt i texten ”vi vill” som blir ”vi gör” till ”ni kan” sedan ”vi tillsammans” och avslutas med ”du vill” som en sista uppmaning till mottagaren. Rollerna kastas på så vis om. Budskap förstärks genom stilfigurer som är ett medel för att förklara, förtydliga och framhäva. Stilfigurer kan också användas för att få publiken att se på företeelsen ur en bestämd vinkel. Som användningen av metaforen ”ge sina kläder nytt liv” och kontrasteras av begreppet ”soptippen”, som representerar ett större problem förpassat till ett ting, en synekdoke som anspelar på delen av det hela. Definitionstopiker används då ”hållbart” och ”hållbara källor” utgör nyckelord som utelämnas och anspelar på mottagarens tolkning genom begreppets positiva associationer och argument kan legitimeras utan vidare förklaring. Priset utgör kausaliteten mellan marknad och miljö och är talande för de motsättningar som modebranschen möter idag. Budskapet som implicit läggs fram är den att pris och hållbarhet kan förenas. H&amp;M erbjuder det bästa av två världar.  Den visuella analysen av bilden påvisar samt upplyser och fungerar som komplement till texten. Modellerna bär upp jeans, det mest resurskrävande plagget med stolthet som en positiv effekt av att göra rätt, att återvinna och återanvända. Den visuella analysen av filmens framställning bygger på den doxa som är rådande i samhället. Budskapet berör våra känslor om ansvar och frihet.  Företaget profilerar sig genom ethos-argumentation för att legitimera sig som ett medvetet företag gentemot sina intressenter. Genom att kategorisera konkurrenterna och själv ta avstånd från kategoriseringen ”modebranschen” - pekar företaget på sin storlek som fördel. Sändaren vill framstå som förnuftig och kunnig i frågan, välvillig genom att upplysa och bidra, samt dygdig då moral står i fokus och uppfyller därigenom kriteriet för en god talare. Att de flesta argument bygger på sändarens ethos kan vara ett resultat av ett anseende som gått förlorat. / Sustainability and environmental communication have increasingly become an important part of marketing, profiling and brand building at companies. It becomes a paradox when companies communicate sustainability while being profitable in today's consumer society. Recently, ”Uppdrag Granskning” released a documentary showing that the clothing giant H&amp;M routinely burned newly manufactured clothes. The aim is to investigate how messages in the form of text and visual communication are used to convince and influence in Hennes &amp; Mauritz's external environmental communication on the company's website. The questions raised are as follows:  1. What rhetorical messages are prominent?  2. What are these?  3. What visual arguments are applied?  4. How does the company profile itself as sustainable in environmental matters?  In order to answer the essay's question, a qualitative critical rhetorical analysis and the visual rhetorical analysis have been applied to my material.  The texts uses opposite conditions. Consumption and production are two opposites that must be met and combined in the argumentation. How fashion and clothing affect our climate and our environment negatively can be solved by recycling and not throw clothes into the garbage. The  sender, H&amp;M, has thus defined the problem early, when excluding production from the argument. Recycling of clothing becomes the only (true) option for sustainability. The text "Hållbart Mode" thesis establish early in the text "we want" that becomes "we do" to "you can" then "we together" and end with "you want" as a last call to the receiver. The roles are reversed and replaced. Messages are enhanced by style characters that are a way to explain, clarify and highlight. Style figures can also be used to make the audience look at the phenomenon from a certain angle. The use of the metaphors "give your clothes new life" contrasts with the term "dumpster", which represents a bigger problem then the thing in itself, when the figure synekdoke are used. "Definitionstopiker" are used when "sustainable" and "sustainable sources" constitute keywords that are omitted and reflect on the recipient's interpretation through the concept's positive associations and arguments can be legitimized without further explanation. The price represents causality between the market and the environment, shows the contradictions that the fashion industry faces today. The implicit message is that price and sustainability can be combined. H&amp;M offers the best of both worlds.  The visual analysis of the image serves as a complement to the text. The models wear jeans, the most resourceful garment with pride. As a positive effect of doing right, to recycle and reuse. The visual analysis of the film is based on the doxa prevailing in society. The message speaks to our feelings of responsibility and freedom.  The company profiles through ethos argumentation to legitimize itself as a conscious company towards its interests. By categorizing the competitors and even distancing themselves from the categorization "fashion industry" - the company points to its size as an advantage. The sender wants to appear rational and knowledgeable in the matter, benevolent by enlightening and contributing, as well as virtuous as moral is in focus, thereby fulfilling the criterion of a good speaker. The fact that most arguments are based on the sender's ethos may be the result of a reputation lost. / <p>Cecilia Mörner var examinator för den här uppsatsen medan Per Vesterlund var examinator för kursen och den som attesterade kursens betyg (och därför står som examinator på titelsidan men inte i metadata).</p>

Virtual Private Networks (VPNs) is a booming business with significant margins once a solid user base has been established and big VPN providers are putting considerable amounts of money into marketing. However, there exists Website Fingerprinting (WF) attacks that are able to correctly predict which website a user is visiting based on web traffic even though it is going through a VPN tunnel. These attacks are fairly accurate when it comes to closed world scenarios but a problem is that these scenarios are still far away from capturing typical user behaviour.In this thesis, we explore and build tools that can collect VPN traffic from different sources. This traffic can then be combined into more realistic datasets that we evaluate the accuracy of WF attacks on. We hope that these datasets will help us and others better simulate more realistic scenarios.Over the course of the project we developed automation scripts and data processing tools using Bash and Python. Traffic was collected on a server provided by our university using a combination of containerisation, the scripts we developed, Unix tools and Wireshark. After some manual data cleaning we combined our captured traffic together with a provided dataset of web traffic and created a new dataset that we used in order to evaluate the accuracy of three WF attacks.By the end we had collected 1345 capture files of VPN traffic. All of the traffic were collected from the popular livestreaming website twitch.tv. Livestreaming channels were picked from the twitch.tv frontpage and we ended up with 245 unique channels in our dataset. Using our dataset we managed to decrease the accuracy of all three tested WF attacks from 90% down to 47% with a WF attack confidence threshold of0.0 and from 74% down to 17% with a confidence threshold of 0.99. Even though this is a significant decrease in accuracy it comes with a roughly tenfold increase in the number of captured packets for the WF attacker.Thesis artifacts are available at github.com/C-Sand/rds-collect. / Virtual Private Network (VPN) marknaden har växt kraftigt och det finns stora marginaler när en solid användarbas väl har etablerats. Stora VPN-leverantörer lägger dessutom avsevärda summor pengar på marknadsföring. Det finns dock WF-attacker som kan korrekt gissa vilken webbplats en användare besöker baserat på webbtrafik, även om den går genom en VPN-tunnel.Dessa attacker har rätt bra precision när det kommer till scenarier i sluten värld, men problemet är att dessa fortfarande är långt borta från att simulera typiskt användarbeteende.I det här examensarbetet utforskar och bygger vi verktyg som kan samla in VPNtrafik från olika källor. Trafiken kan användas för att kombineras till mera realistiska dataset och sedan användas för att utvärdera träffsäkerheten av WF-attacker. Vi hoppas att dessa dataset kommer att hjälpa oss och andra att bättre simulera verkliga scenarier.Under projektets gång utvecklade vi ett par automatiserings skript och verktyg för databearbetning med hjälp av Bash och Python. Trafik samlades in på en server från vårt universitet med en kombination av containeriseringen, skripten vi utvecklade, Unix-verktyg och Wireshark. Efter en del manuell datarensning kombinerade vi vår infångade trafik tillsammans med det tillhandahållna datasetet med webbtrafik och skapade ett nytt dataset som vi använde för att utvärdera riktigheten av tre WF attacker.Vid slutet hade vi samlat in 1345 filer med VPN-trafik. All trafik samlades in från den populära livestream plattformen twitch.tv. Livestreamingkanaler plockades ut från twitchs förstasida och vi slutade med 245 unika kanaler i vårat dataset. Med hjälp av vårat dataset lyckades vi minska noggrannheten för alla tre testade WF-attacker från 90% ner till 47% med tröskeln på 0,0 och från 74% ner till 17% med en tröskel på 0,99. Även om detta är en betydande minskning av noggrannheten kommer det med en ungefär tiofaldig ökning av antalet paket. I slutändan samlade vi bara trafik från twitch.tv men fick ändå några intressanta resultat och skulle gärna se fortsatt forskning inom detta område.Kod, instruktioner, dataset och andra artefakter finns tillgängliga via github.com/CSand/rds-collect.

This thesis identifies and describes the diversity aspects of police discourse based on the accounts of police trainees in their final year. Specifically, the focus is on culture, religion and ethnicity, and four main questions are addressed: What is said about diversity? How is it articulated? What subject positions are offered and assumed? In what ways are discourses of diversity sustained and challenged? The analysis of discourse in use is based on field studies conducted at the Swedish National Police Academy and focus group interviews with police trainees in the educational setting and during their trainee placement period. The analytical concepts of interpretative repertoire, ideological dilemmas, subject positions and discursive devices are employed to identify how different meanings are ascribed to diversity. Three central discourses of diversity are presented: diversity as inescapable difference (a hegemonic practice), diversity as political goal (recognition of diversity) and diversity as potential likeness (regulation of diversity). These are competing discourses on how police officers should be and how their role is understood in relation to a pluralistic society. The study shows that the contradictory diversity discourses reflect a struggle of different ‘us’, which regulates the conception of the ideal police officer, professional conduct and the performance of policing. In addition, five dilemmas originating in the tension between the discourses are outlined. Diversity is found to involve ideological dilemmas regarding how policing should be conducted in relation to profiling and social categories, how humour and jargon are viewed and handled, and how lack of knowledge may mean attributing subject positions to others with discriminatory implications. The thesis contributes to showing how diversity discourses reproduce the social order by affirming the social categories that the representatives of diversity are assumed to embody. It closes with a discussion of some practical and theoretical implications of its findings. / Ordningsmakter inom ordningsmakten visar hur mångfald, med fokus på kultur, religion och etnicitet, ges skilda betydelser i blivande polisers samtal och att det pågår en kamp om hur samhällets mångfald ska förstås i relation till polisens sammansättning och arbete. Kampen mellan diskurser är vare sig en ny kamp eller exklusiv för polisen. Däremot kan striden om hur mångfald ska förstås ses som en modern företeelse, som ställs på sin spets inom polisen vars uppdrag är att skydda demokratiska värden och lagar om människors rättigheter. I denna avhandling beskrivs hur kampen tar sig uttryck inom ordningsmakten. Hur kan vi förstå det paradoxala i att polisen har som uppgift att arbeta mot fördomar, samtidigt som vissa arbetsuppgifter motiveras av fördomar? Vad innebär ett behov av ökad kunskap om olika grupper, som samtidigt sätter dessa grupper i en diskriminerande utgångspunkt? Varför förekommer en diskriminerande humoristisk jargong i ett yrke som har i uppdrag att främja rättvisa och motverka diskriminering? Detta är några av de frågor och dilemman som mångfald aktualiserar i en polisiär kontext. Avhandlingen synliggör hur mångfaldsdiskurser återskapar social över- och underordning och att kampen mellan diskurser är en kamp om olika ’vi’.