This report is made by students from the bachelor programme in construction engineering at Uppsala university and it covers different pass-through roofing methods on extensive green roofs. The report also examines which existing solutions need further development. Eighty percent of all leakage occurs where vertical and horizontal surfaces meet as in pass-through. Hence, well planned solutions are required that counteract the risk of leakage at critical section. In Sweden there are currently no standards, guidelines or certifications for extensive green roofs. The extensive green roof offers a delay of rainwater, but this attribute also causes problems such as an increased moisture load on the entire roof, but especially on pass-throughs. The report, consisting mainly of literature and interview studies, has investigated and assessed pass-through solutions. The report has resulted in improved solutions consisting of the fact that perforation should be raised above the surface of the superstructure to reduce the exposure to moisture. To reduce moisture load around pass-troughs, it is also recommended to construct a gravel layer and a boundary plate that prevents vegetation from spreading. The spreading of vegetation and the occurrence of undesired vegetation must also be counteracted by maintenance, which should be performed at least twice a year, spring and autumn. A well-known opinion in the field of construction is that extensive green roofs are not in need of root protection, but as the occurrence of unwanted vegetation may have undesirable effects on the roofing membrane of the green roof, the use of root protection is always advocated.

No description available.

Bebyggd mark i Sverige är inte utnyttjad till sin fulla potential. Nya byggnader byggs i utkanten av städer vilket ökar stadsareor, en urbaniseringsstrategi som Boverket (2016) menar inte är hållbar. En mer hållbar strategi är istället att öka tätheten på det vertikala planet. För att tätheten på befolkningen i städer skall öka vertikalt kan befintlig byggnation byggas på med påbyggnader, ett alternativ som dessutom inte är lika resurskrävande som nybyggnationer. En påbyggnad kräver dock acceptabla förutsättningar på den befintliga byggnadens bärförmåga och en god idé om hur påbyggnaden skall utformas för att passa in i redan bebyggd miljö. Kommunikation och gemensamma mål mellan de inblandade aktörerna bör då närvara för att förenkla projekteringsprocessen, av stor vikt är även samverkan mellan teknikkonsulterna. Hur påbyggnadsprojektet sedan genomförs och projekteras med beställarens kravspecifikationer är upp till bland annat arkitekten, konstruktören och VVS-projektören i den tillsatta projektgruppen. Konstruktörens och VVS-projektörens projekteringsarbete blir centralt för att möjliggöra projektet samt för att uppnå lyckade resultat, deras arbete kan inte bortses ifrån. Syftet med detta examensarbete är att bygga på förståelsen för de projekteringsutmaningar som konstruktörer och VVS-projektörer ställs inför vid projekteringen av påbyggnader samt öka förståelsen för eventuella samband mellan disciplinernas projekteringsutmaningar. Studien är en induktiv, kvalitativ fallstudie med utforskande karaktär där fem svenska påbyggnadsprojekt med varierande karaktär har valts ut som fall. Konstruktörer och VVS-projektörer, med en betydande roll för respektive disciplins projektering för påbyggnadsprojekten, intervjuades för att få kännedom om vad de ansåg som utmanande med projekteringen av påbyggnaden. Kvaliteten på intervjuerna och dess data säkerställdes genom att först utföra en intervjumetodikstudie, intervjuerna genomfördes sedan främst via telefonsamtal. Intervjudata transkriberades och analyserades i systematisk ordning för att upptäcka fallspecifika-, fallöverskridande- samt samband mellan projekteringsutmaningarna som konstruktörerna och VVS-projektörerna diskuterat. Framstående projekteringsutmaningar som konstaterades var bland annat kopplade till svårbedömda befintliga stommar, bryggningen mellan huskropparna, genomgående schaktutrymmen och kvarsittande hyresgäster. Både konstruktörerna och VVS-projektörerna ansåg att de inte ges tillräckliga resurser i tidigt skede eller att andra inblandade aktörer saknar förståelse för respektive disciplins lösningar. Studien kunde även med inhämtade data påvisa att det inte fanns några skillnader mellan påbyggnadsprojekts och övriga byggprojekts projekteringsutmaningar gällande projekteringsprocess- och projektgruppsrelaterade utmaningar. Ett samband som upptäcktes mellan disciplinerna var att konstruktörernas projekterade toleranser bidrog till utrymmesbrist för VVS-projektörens lösningar, detta var även mer påtagligt med påbyggnadskonstruktioner i trä. Redan under intervjutillfällena påträffades dock en underliggande ton från samtliga teknikkonsulter med antydan att försvårande projekteringsförhållanden ofta berodde på arkitektens projektering. Förslag, handlingar och teknisk kunskap som arkitekten delade med teknikkonsulterna ansågs som bristfälliga, detta utgjorde försvårande faktorer i deras projektering. I studien uppfattades även en tolkningsskillnad mellan aktörerna som ses som en möjlig förklaring till uppkomsten av flertalet projekteringsutmaningar. Med avseende på bärande konstruktioner och installationer uppfattades det som att teknikkonsulterna såg påbyggnaden som en förlängning, medan arkitekten såg det som två separata byggnadskroppar. Studiens sammantagna resultat pekar på att konstruktörer och VVS-projektör ser gemensamt på vilka projekteringsutmaningar som uppstår samt varför och att de ofta kan anknytas till arkitektens projektering av påbyggnadsprojektet.

Syfte: I projekteringen av ett byggprojekt finns flera olika skeden som kan förbättras ur ett ekonomiskt perspektiv för att fler byggprojekt ska bli mer kostnadseffektiva och nå projektbudget. En ineffektiv projektering och arbete med aktiv kostnadsstyrning kan försvåra att slutprodukten uppfyller krav och mål för projektet. Kompetensen och viljan finns för att ett bättre arbete och samarbete med kostnadsstyrning ska fungera men utvecklingsområden för förbättringar finns. Målet med studien är att studera projekteringsprocessen och hitta förbättringsmöjligheter med aktiv kostnadsstyrning i projekteringsfasen, vilket kan leda till att byggprojekt håller budget i större utsträckning. Metod: För att besvara frågeställningarna och slutligen målet har kvalitativ undersökning utförts genom fallstudier i form av intervjuer på projekteringsföretag och på fyra av de större beställarföretagen i Sverige. I studien har även en dokumentanalys och litteraturstudier genomförts för att analysera empirin. Resultat: Information kring projektets slutmål gällande ekonomi och kvalité, i form av ett tydligare programarbete och total projektbudget, bör förmedlas så tidigt som möjligt. Det läggs stor vikt vid att parterna har vetskap och förtroende av varandras kompetens för att genomföra ett arbete med aktiv kostnadsstyrning. Ytterligare ett förbättringsförslag är att efter avslutad projektering och projekt genomföra uppföljningsmöte mellan parter där parterna kan analysera vad för typ av information som varit bra, för användandet av kostnadsstyrning och vad som saknats. Konsekvenser: Det som fastslagits i studien är att projekteringsföretaget behöver nödvändig information gällande ekonomi och kvalité så tidigt som möjligt för att kunna effektivisera kostnadsstyrning i projekteringen. Beställaren bör arbeta fram ett program som tydligare specificerar ekonomi och kvalité. Inblandade aktörer bör ha den ekonomiska kompetens som krävs för att genomföra arbetet, och en tillit mellan parterna är av stor vikt för att arbetet ska kunna effektiviseras. Uppföljningsmöten och överföring av erfarenheter från tidigare projekt bör eftersträvas för att föra vidare kunskap om fördelarna med aktiv kostnadsstyrning mellan aktörer. Begränsningar: Författarna finner att en begräsning är att studien inte tar upp olika upphandlingsformer och inte ser på frågor gällande konkurrens mellan parter. Dock anser författarna att förbättringsförslagen ändå kan appliceras inom projekteringsföretag men att olika förutsättningar kan ges beroende på upphandlingsform. Nyckelord: Kostnadsstyrning, Projekteringsprocessen, Byggprocess, Projektering, Beställare, Effektivisering

I detta examensarbete studeras programvarorna Tekla Structures och Revit Structures djupgående under projekteringsfasen. En fallstudie ligger till grund för att jämföra programvarorna, med syfte att hjälpa byggkonstruktörer i valet mellan respektive programvara. Examensarbetet är utfört i samarbete med Kåver & Mellin Uppsala och jämförelsen ska hjälpa företaget att besluta om det finns skäl att utbilda sina medarbetare inom Tekla. Fallstudien har byggt på ett referensprojekt som utfördes i respektive programvara. Referensprojektet bestod av vanligt förekommande konstruktionselement och utförandet delades upp i två huvudområden, modellering och ritningsframställning. Modelleringen avser de moment som krävs för att skapa en 3D-modell över byggnaden medan ritningsframställning avser de moment som krävs för att framställa kompletta ritningar över byggnaden. Under utförandet upprättades fyra ritningar i respektive programvara, ritningarna utformades efter standarden Bygghandlingar 90.  En viktig faktor för utförandet av fallstudien visade sig vara den rådande kunskapsnivån hos användaren i respektive programvara. Detta speglades i resultatet för tidsåtgången. Eftersom författarna hade större förkunskaper i Revit kunde många av momenten utföras snabbare än för Tekla. Att åstadkomma en rättvis jämförelse mellan programvarorna i tidsåtgång blev följaktligen svår men fallstudien hjälpte författarna att kunna dra slutsatser kopplade till programvarornas styrkor och svagheter samt användarvänlighet. Tekla hade stora styrkor inom stålprojektering och programvarans förmåga att upprätta tillverkningsritningar på ett effektivt var av stor betydelse. Men programmet visade svagheter i ritningsframställningen där verktygen var otillräckliga för att kunna färdigställa referensprojektets detaljritning med korrekt skraffering. För Revit var det just programvarans detaljeringsverktyg i ritningsframställningen som var den stora styrkan. Programvaran hade verktyg för att rita ut alla ingående delar som skulle ingå på detaljritningen. För stålprojektering saknade programvaran verktyg för att effektivt kunna modellera upp alla ingående delar av en stålpelare, och stora delar av projektering för stål fick utföras under ritningsframställningen med hjälp av 2D-grafik. För företaget Kåver & Mellin Uppsala rekommenderas det att utbilda sina medarbetare i Tekla om de avser att ta sig an projekt med omfattande stålprojektering.

Generellt i byggbranschen avslutas sällan ett projekt utan att ha stött på hinder. För Region Uppsala har ROT-projekt, som står för renovering, ombyggnad och tillbyggnad, ofta slutat dyrare än förväntat. Det är vanligt att beskylla projekteringen men en kartläggning av anledning till uppkomst av kostnadsdrivande avvikelser finns inte i dagsläget, eller om entreprenadform har någon påverkan. Detta är ett examensarbete inom byggteknik vid Uppsala Universitet på 15 hp och är utfört tillsammans med Region Uppsalas förvaltning Fastighet och Service som ansvarar för Regionens fastighetsbestånd. Deras uppgifter består av uthyrning, ombyggnad, nybyggnad och skötsel för drift av fastigheterna. Projektavdelningen är den avdelning på förvaltningen som driver de större bygg- och installationsprojekten. Deras största beställare är Akademiska sjukhuset. Syftet med arbetet är att kartlägga de kostnadsdrivande avvikelser som uppkommer i ROT-projekt för respektive entreprenadform, och målet är att undvika återkommande avvikelser i Fastighet och Service framtida ROTprojekt. Arbetet består dels av en litteraturstudie för att ge en fördjupning inom ämnet och förståelse för dagens problematik. Vidare har sju ROT-projekt tillhandahållna av Fastighet och Service analyserats i fallstudier. Projekten var begränsade till 15 miljoner i entreprenadpris för att fler projekt skulle kunna analyseras och bestod av både total- och utförandeentreprenader. En jämförelse gjordes mellan dessa. Utöver detta utfördes intervjuer med projektledare hos Fastighet och Service om deras erfarenheter och tankar kring ämnet. I detta arbete har en kartläggning över upprättade avvikelser gjorts och statistiken presenteras för varje projekt samt sammanlagt för entreprenadformerna. Resultatet visar att projekteringsprocessen består av flera skeden och det kan vara svårt att påvisa i vilket projekteringsmissarna grundar sig i. Sammanlagt bestod dessa av en tredjedel av de upprättade avvikelserna men det fanns andra orsaker som bidrog till större kostnader. Utifrån intervjuerna framkom det att upprättade avvikelser inte ligger till grund för val av entreprenadform utan andra parametrar var mer väsentliga. I slutsatsen presenteras för- och nackdelar för båda entreprenadformerna.

Begreppet BIM (Byggnadsinformationsmodellering) har kommit långt inom husbyggnadssektorn och installationsbranschen medan anläggningsbranschen har legat efter i utvecklingen. Idag är anläggningsbranschen i stort behov av effektivisering och erfarenhet inom området BIM. Bristfällig kompetens och dålig information utgör några risker som behöver lösas för att få fart på utvecklingen. Detta examensarbete är utfört åt Trafikverket i Stockholm och genomfördes som en intervjustudie med totalt 12 olika ansvariga från både interna och externa företag. Varje person som intervjuades hade en koppling till de anläggningsprojekt vi fått som uppgift att kartlägga. Syftet med examensarbetet är att kartlägga vilka BIM-relaterade arbetsmetoder som redan används inom Trafikverket och hur de tillämpas med avseende på risker och projektering. De risker som kommer att undersökas är vid projektets utförande- och projekteringsskede samt en liten överblick på förvaltning och standardisering. Resultatet ska användas som underlag i framtagandet av ett gemensamt arbetssätt för BIM på Trafikverket. Resultatet visar att det saknas en tydlig definition av BIM. Studien visar att de främsta användningsområdena där BIM kan användas i anläggningsprojekt är anläggningsinformationsmodell, maskinstyrning, kalkylering, tidsplanering, visualisering och samgranskning. Slutligen ska byggnadsinformationsmodellen kunna användas som relationshandling för förvaltning. Ett flertal risker har tagits upp inom användningsområdena som tex hinder vid implementering av BIM. Användningen av BIM kommer att växa i framtiden och med ny teknik fås nya möjligheter och affärsmöjligheter som kan generera en stor mängd nya affärer i branschen. BIM kommer att skapa en gemensam plattform som kontinuerligt uppdateras och på så sätt skapar många nyttor för Trafikverket. Projekteringen blir effektivare och håller högre kvalité samt bidra till en bättre produktionsprocess. / The concept of BIM (Building information modelling) has come a long way in house construction and building services industry while the infrastructure sector has remained behind in development. The infrastructure industry is in great need of efficiency and experience in the field of BIM. Lack of skills and poor information pose some risks that need to be solved in order to boost the development. This thesis is done in the Swedish Transport Administration in Stockholm and was conducted by an interview with a total of 11 liable people from both internal and external companies. Each person who were interviewed had a connection to the infrastructure projects that we have been tasked to identify. The purpose of the thesis is to identify what BIM-related working methods already in use within the Swedish Transport Administration and how they are applied with respect to risks and planning. The risks that are investigated are in the project design, planning and construction stage. We also provide a small overview on management and standardization. The results will be used as a basis in the development of a common approach for BIM in the Swedish Transport Administration. The results show that there is no clear definition of BIM. The study shows that the main areas of BIM can be used in the infrastructure project machine control, accounting, scheduling, visualization and review. Finally, the building information model can be used as a relational document for management. Several risks have been addressed within the fields of application and obstacles in the implementation of BIM. The use of BIM will grow in the future and with new technology available, new opportunities and business opportunities occur that generates a large amount of new business in the industry. BIM will create a common platform that is continually updated and thereby create many benefits for the Swedish Transport Administration. The designs are more efficient and have higher quality and contribute to an improved production process.

No description available.

Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll senast år 2045. Bygg- och fastighetssektorn står idag för stora delar av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och för att nå klimatmålet krävs en ökad medvetenhet och att samtliga aktörer inom byggbranschen är involverade i arbetet för att minska klimatpåverkan från byggprocessen.  Tidigt i projekt är möjligheterna som störst att göra förändringar med hänsyn till utformning och materialval och här har konstruktören möjlighet att väga stommens funktion mot dess klimatpåverkan och på så sätt minska klimatavtrycket tidigt i processen. Med anledning av detta är syftet med denna studie att synliggöra hur en konstruktör kan vara med och bidra till ett mer hållbart byggande, framför allt i form av minskade utsläpp av växthusgaser, i byggprocessen.  För att skapa en uppfattning om hur konstruktörer ser på delar av deras dagliga hållbarhetsarbete genomförs en enkätundersökning med konstruktörer på WSP Sverige AB. Utöver detta tillämpas även två klimatberäkningsverktyg, Klimatdata light och One Click LCA för att utvärdera materialval i en byggnads klimatskal, med hänsyn till klimatpåverkan.  Studien visar att den främsta utmaningen för konstruktörer att främja ett mer hållbart byggande, med hänsyn till minskad klimatpåverkan, är att de kommer in för sent i projekt då många betydelsefulla materialval redan blivit fastställda. Stort fokus anses även ligga på beställaren och dennes ambitionsnivå kring miljöaspekter i projekten. Konstruktörens främsta möjlighet att påverka en byggnads klimatavtryck bedöms framför allt ligga i arbetet med att optimera konstruktionen sett till val av dimensioner och hållfasthetsklasser.  Tillämpningen av klimatberäkningsverktygen genererar ett uppskattat värde för utsläpp av växthusgaser för den analyserade byggnaden utifrån tre olika modeller med varierande materialval. Beräkningarna visar att valet av materialens hållfasthetsklass, klimatdata och användandet av klimatförbättrade produkter påverkar byggnadens klimatavtryck. Vidare bedöms trä vara ett bättre materialval sett till utsläpp av växthusgaser, i förhållande till betong, men aktuella beräkningar bör endast ses som en uppskattning och ett underlag för fortsatt projektering då beräkningarna genomförs i ett tidigt skede i projekteringsprocessen.   Studien visar att det finns väldigt många aspekter att beakta när det kommer till hållbart byggande och att en minskad klimatpåverkan endast är en liten del av definitionen. En samlad kunskap genom hela byggprocessen krävs för ett lyckat hållbarhetsarbete där fokus bör riktas mot att tänka långsiktigt och se till hela byggnadens livslängd. Medvetna och väl genomtänkta materialval ger förutsättningar för en minskad klimatpåverkan men konstruktörer styrs i stor mån av beställarens ambitioner och krav. För minskade utsläpp krävs åtgärder tillsammans med ett ökat kravställande där kommande lag om klimatdeklarationer och aktuella miljöcertifieringar ses som en drivkraft i utveckling mot ett mer hållbart byggande. / Sweden's long-term climate target is that the net greenhouse gas emissions should be zero by 2045. The construction- and real estate sector currently accounts for a large percentage of Sweden's total greenhouse gas emissions and achieving the climate target requires increased knowledge, awareness and that all actors in the construction industry are involved in the work to reduce the climate impact from the construction process. In the early stage of the project planning, the possibilities are greater to make changes regarding design and material selections where the structural engineer can weigh the function of the buildings frame against its climate impact and thus reduce the carbon footprint early in the process. As a result, the purpose of this study is to enlighten how a structural engineer can contribute to more sustainable constructions, especially in the form of reduced greenhouse gas emissions, in the construction process.  To get an idea of how structural engineers see their daily work for more sustainable solutions, a survey is conducted at WSP Sweden AB. In addition to this, two climate calculation tools, Klimatdata light and One Click LCA, are used to evaluate material selection in a building's climate shell, regarding climate impact.  The study shows that the main challenge for structural engineers to promote more sustainable construction, with focus on reduced climate impact, is that they are included too late in projects when many important material choices have already been established. A great focus is also considered to be on the client and his level of ambition for environmental aspects of the projects. The structural engineer’s main ability to influence a building's carbon footprint is primarily considered to be in the work of optimizing construction in terms of dimensions and choice of material quality. The application of the climate calculation tools generates an estimated value for greenhouse gas emissions for the analyzed building based on three different models with varying material choices. The calculations show that the choice of material quality, climate data and the use of climate-enhanced products affect the building's carbon footprint. Furthermore, wood is considered to be a better choice of material in terms of greenhouse gas emissions, in relation to concrete, but current calculations should only be seen as an estimate and a basis for further design since the calculations are carried out at an early stage in the project planning. The study shows that there are many aspects to consider when it comes to sustainable construction and that a reduced climate impact is only a small part of the definition. A combined knowledge throughout the building process is required for successful sustainability work where the focus should be on long-term thinking and looking at the building’s entire lifecycle. Conscious and well-thought-out material choices provide the conditions for a reduced climate impact, but structural engineers are often limited by the client's ambitions and requirements. Reducing emissions requires actions together with increased requirements, where future legislation on climate declarations and current environmental certifications is seen as a driving force in the progress for more sustainable constructions.

Hur energifrågan kan lyftas tidigare i byggprojektering för att bygga mer energieffektiva byggnader har undersökts i denna rapport. Det perspektiv som belyses är om projekteringsledarens kompetens, kunskap och intresse påverkar hur tidigt energifrågan belyses och på vilket sätt det genomförs samt att certifiering av byggnader översiktligt gåtts igenom som ett verktyg för att lyfta energifrågan tidigare. Projekteringsledarens roll i en byggnationsprocess är bred. Det krävs att man behärskar flera olika områden för att arbetet ska flyta på utan större hinder. Det går inte att förvänta sig att en projekteringsledare ska vara expert på alla områden som ingår i en byggprocess men den rollen har en möjlighet att påverka hur byggnadens slututförande blir. Av de intervjuer som genomförts med projekteringsledare så framkommer en tydlig bild av att den egna tekniska energikompetensen är relativt låg hos de flesta men intresset desto större. Däremot säger flera att frågan inte lyfts tidigt i byggprocessen om det inte är uttalat från beställarens sida i förfrågningsunderlaget att byggnaden ska ha fokus på energianvändandet. Att lyfta frågor som inte specificerats i förfrågningsunderlaget genererar ofta ett ÄTA-arbete, vilket leder till en ökad kostnad för beställaren och som gärna undviks av projekteringsledaren i tidiga skeden. Flertalet projekteringsledare säger även att energifrågan ofta enbart löses istället för att arbetas med under hela byggnationsprocessen. Det är av vikt att energifrågan lyfts direkt och följs upp under projekteringen eftersom den påverkar och påverkas av hela byggnaden. De goda exempel på byggandet av energieffektiva byggnader lyfter vikten av att alla yrkeskompetenser är med från början, får samma information och arbetar mot samma mål. Där är projekteringsledarens ansvar stort. Certifiering av byggnader har undersökts som ett verktyg för att belysa energifrågan tidigt där en summering av de vanligaste certifieringsmetoderna nämns i rapporten. En slutsats man kan dra är att om en beställare har valt att satsa på att certifiera sin blivande byggnad och formulerat det i förfrågningsunderlaget så har beställaren på det sättet ett uttalat krav på byggnadens energieffektivitet vilket i sig leder till mer energieffektiva byggnader.