Denna uppsats är en jämförelse av två kartläggningar av prostitution på Internet: ”När prostitutionen flyttade in i vardagsrummet” skriven av Niclas Olsson vid Malmö Prostitutionsenhet och ”Slutrapport från projektet nätprostitution“ skriven av Marie Johansson och Pia Turesson vid Prostitutions- och Spiralenheten i Stockholm.    Med hjälp av en diskursanalys utarbetad av Norman Fairclough kan man bland annat klarlägga hur en texts satskonstruktioner konstruerar samma texts objekt och subjekt. Genom en diskursanalys har denna uppsats konstruktioner/bilder/definitioner av ”sexsäljare”/ ”prostituerad”, ”socialsekreterare” och den hjälp som socialsekreteraren erbjuder sexsäljaren, analyserats.     Analysen och jämförelsen har visat att författarna till de båda texterna har skilda förhållningssätt till prostituerade, sig själva som socialsekreterare och den hjälp de erbjuder sin målgrupp. Det förhållningssätt ”Slutrapport från projektet nätprostitution“ visar upp ligger nära ett förhållningssätt som i uppsatsen beskrivs som den Svenska offentliga hållningen till prostitution. Ett förhållningssätt som bland annat definierar prostitution som mäns våld mot kvinnor och ur vilket sexköpslagen i Sverige vuxit fram. Det förhållningssätt ”När prostitutionen flyttade in i vardagsrummet” uppvisar skiljer sig från det i ”Slutrapport från projektet nätprostitution“ och då även den Svenska offentliga hållningen till prostitution. Här behöver inte prostituerade fara illa, de lever ett utsatt liv men detta behöver inte bero på prostitutionen i sig utan till exempel på att de inte respekteras av samhället. Niclas Olssons förhållningssätt tolkas i uppsatsen som ett försök att etablera ett nytt förhållningssätt till målgruppen. Olsson inför i sin text vad som i uppsatsen benämns ”Du-tilltal” där han använder pronomenet ”Du” då han refererar till sexköpare och sexsäljare. Detta tolkas i uppsatsen som ett grepp att uppmana läsaren att identifiera sig med prostitutionsvärldens parter. Resultatet av en analys av den sociala praktiken på Stockholms- och Malmös prostitutionsenheter visar att de skillnader som fastställts mellan texterna skrivna i Stockholm och Malmö också finns mellan de två prostitutionsenheterna som helhet. Tydliggörandet av de ovan nämnda skilda perspektiven på fenomenet prostitution är bland annat relevant då Sverige med en enad prostitutionspolitik internationellt går i bräschen för en nolltolerans mot prostitution.

Prostituerade som grupp upplever en stigmatisering som medför flertalet negativa konsekvenser, däribland en marginalisering, skuldbeläggning och en ökad risk för att utsättas för brott. Detta kan i sin tur orsaka svårigheter i att hävda offerstatus. Forskning kring detta är däremot bristfällig och syftet med studien var således att undersöka attityder till prostituerades legitimitet som brottsoffer. För att mäta syftet undersöktes skillnaden i män och kvinnors attityder samt om det förelåg en skillnad i attityderna beroende på om individen var en bordell-, gatu- eller eskortprostituerad. Studien hade en kvantitativ ansats med bekvämlighetsurval som bestod av 184 universitetsstudenter (129 kvinnor och 55 män) i åldersintervallet 19-40 år (M = 23,96). Datainsamlingen skedde genom en webbaserad enkät. Resultatet visade att kvinnor tillskrev prostituerade en signifikant högre legitimitet som brottsoffer, i jämförelse med män. Vidare erhöll den bordellprostituerade en signifikant högre nivå av legitimitet i jämförelse med både den gatu- och eskortprostituerade. Däremot förelåg ingen signifikant skillnad mellan de två sistnämnda formerna. Studien kan därmed påvisa att det föreligger variation i attityder till prostituerades legitimitet som brottsoffer men mer extensiv forskning behövs inom området för att kunna etablera dessa fynd.

Based on newspapers, the aim of this study is to find predominant discourses about prostitutes, prostitution and sex buyers. By using the foucauldian discourse analysis, 18 newspaper articles from 2016 and 2017 have been analyzed. The newspaper articles have been taken from Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The study is based on a social-constructivist perspective and uses two different feminist perspectives on prostitution, liberal feminism and radical feminism. The material has been analyzed with focus on the implicit, power, rules of exclusion and subject positioning and four prominent discourses have been found. These are “The prostitute as an involuntary victim”, “The prostitute as a commodity”, “The demand as the problem” and “The everyday inhumane sex buyer”. It is important for social work professionals to have knowledge about discourses in order to be aware of the constructive power of speech in their interactions with clients. / Med utgångspunkt i dagspress är syftet med denna studie att finna dominerande diskurser kring prostituerade, prostitution och sexköpare. Med användning av den foucauldianska diskursanalysen har 18 tidningsartiklar från 2016 och 2017 analyserats. Tidningsartiklarna har hämtats från dagstidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studien har även grund i det socialkonstruktivistiska perspektivet och behandlar två olika feministiska perspektiv på prostitution, liberalfeminism och radikalfeminism. Med fokus på det underförstådda, makt, utestängningsprocedurer och subjektspositionering har materialet analyserats och fyra framträdande diskurser återfunnits. Dessa är “Den prostituerade som ofrivilligt offer”, “Den prostituerade som marknadsvara”, “Efterfrågan som problemet” och “Den vanliga inhumana sexköparen”. För yrkesverksamma inom socialt arbete är kunskap om diskurser viktiga för att på bästa sätt kunna bemöta klienter och vara medvetna om den skapandekraft som språket kan besitta.

<p>This study is a critical discourse analysis of Swedish newspaper articles about prostitution. The purpose of the study is to investigate which discourse/discourses about prostitution that is/are adressed in the articles and identify the power relations and meanings that are constructed by the different subject posititions in the articles. Apart from critical discourse analysis social constructionism and a discussion about gender are applied in the analysis. The results supports findings in earlier research about prostitutionin Sweden; that the debate is focused around prostitution as sexual domination or prostitution regarded as a voluntary choice which rises demands of human rights for sexworkers. No prostitutes or buyers of sex where given the opportunity to comment on the matter, only journalists, politicians, social workers and policemen. The prostitutes are represented mainly as women who are victims in relation to the buyers who foremost are represented as perpetrators and men with labours, significant others/wifes and children.</p>

This study is a critical discourse analysis of Swedish newspaper articles about prostitution. The purpose of the study is to investigate which discourse/discourses about prostitution that is/are adressed in the articles and identify the power relations and meanings that are constructed by the different subject posititions in the articles. Apart from critical discourse analysis social constructionism and a discussion about gender are applied in the analysis. The results supports findings in earlier research about prostitutionin Sweden; that the debate is focused around prostitution as sexual domination or prostitution regarded as a voluntary choice which rises demands of human rights for sexworkers. No prostitutes or buyers of sex where given the opportunity to comment on the matter, only journalists, politicians, social workers and policemen. The prostitutes are represented mainly as women who are victims in relation to the buyers who foremost are represented as perpetrators and men with labours, significant others/wifes and children.

The aim of this study in social work was to investigate Swedish part-time sex workers' experiences of selling sex, of the Swedish Prohibition of Purchase of Sexual Services Act, of people's attitudes toward selling and buying sexual services and the consequences thereof. In the analysis the Erving Goffman stigma theories were used. Three part-time sex workers described their day-to-day experiences of selling sex as well as holding an ordinary job. None of them experienced that the Prohibition of Purchase of Sexual Services Act had an immediate effect on them in their work, what bothered them most was the attitudes toward sex work from society, friends and relatives. The negative attitude forced them to live a double life. None of the sex workers had the impression that the legislation had any concrete effects on their customers. One sex worker expressed the view that the law itself could be a trigger for some customers and that it also helped preserve a negative and disparaging attitude toward sex workers in society. The study concluded that prostitution is a multifaceted phenomenon that has been a victim of simplification in many previous studies, partly for ideological purposes, and recommended a more individual perspective on the matter.

Bibeln är skrivet med ett androcentriskt synsätt. Den är skriven av män, om män och för män. Detta leder till att kvinnorna i biblen är beskrivna utifrån ett manligt perspektiv. I denna uppsats undersöks hur kvinnorna i Lukasevangeliet porträtteras samt hur kvinnobilden som framträder gestaltas i kvinnan som tvättar Jesus fötter i Luk 7:36-50. Detta görs utifrån ett feministiskt synsätt och med en kritiskt granskning av hur detta har uttryckts i tolkningen av perikopen i och med att kvinnan tolkas som prostituerad, trots att detta inte nämns i texten. uppsatsen undersöker frågorna "Hur ser kvinnobilden ut i Lukasevangeliet och hur gestaltas detta i Luk 7:36-50?" samt "Varför har kvinnan i Luk 7:36-50 tolkats som prostituerad?"

I debatten om prostitution finns många olika perspektiv på fenomenet och dess aktörer. Syftet med denna studie är att identifiera diskurser som är framträdande i diskussioner som rör prostitution, och därigenom bidra till ökad förståelse och ett bättre debattklimat. Studien är en diskursanalys på socialkonstruktivistisk grund. Till hjälp i analysen används Foucaults begrepp pastoralmakt som handlar om omsorg och hjälp genom kontroll och maktutövande. Tidigare diskursanalyser inom ämnet har delat upp diskurserna efter huruvida de syftar till att motverka eller normalisera prostitution. Den svenska sexköpslagen är abolutionistisk och bygger på en könsmaktsordningsdiskurs samt en patologiseringsdiskurs där sexköpare antas lida av psykiska problem. Andra diskurser som identifierats i tidigare forskning är den manliga sexdriftsdiskursen, olägenhetsdiskursen och moraldiskursen. Studien använder kritisk diskursanalys. Urvalet utgörs av 136 svenskspråkiga artiklar som innehåller något av sökorden “prostitution”, “prostituerad” eller “sexarbete” och som publicerats i tidningar eller på webben i Sverige mellan 1 februari - 30 april 2017. Analysen fokuserar på textens lingvistiska uppbyggnad samt intertextualitet, när texten refererar till andra texter eller diskurser. Resultatet visar att abolutionsdiskurser är dominanta medan normaliserande diskurser är ovanliga. Bland de mest dominanta diskurserna finns människorättsdiskursen, könsmaktsordningsdiskursen, patologiseringsdiskursen och diskursen om fattigdom och psykisk ohälsa som motivation till att sälja sex. Att abolutionsdiskurserna är dominanta kan bero på att hjälparbetare som polis och socialarbetare, som främst kommer i kontakt med sexsäljare i behov av hjälp, ges stor makt att tolka fenomenet. Insatser som motiveras med en olägenhetsdiskurs motiveras ofta med en moraldiskurs, vilket leder till att åtgärder som har negativa konsekvenser för sexsäljare presenteras som stödinsatser för säljare. Könsmaktsordningsdiskursens dominans leder till att sexsäljare som är män och transpersoner döljs. Framtida studier rekommenderas fokusera på män och transpersoner och på normaliseringsdiskurser eftersom dessa inte förekom så ofta i detta urval.