Intern kriskommunikation syftar till kommunikation som sker inom en verksamhet i samband med en kris. Utan förberedelser för en välfungerande intern kriskommunikation, ökar risken för att krisen resulterar i stora konsekvenser för både verksamheten och dess anställda. Syftet med studien är att undersöka anställdas upplevelse av den interna kriskommunikationen under covid-19-pandemin, samt hur upplevelsen relateras till eventuella psykologiska kontraktsbrott. 12 semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen utfördes. Resultatet om informanternas upplevelse av den interna kriskommunikationen kan sammanfattas i tre teman; Motstånd eller samförstånd, Värdelös eller värdefull samt Reaktiv eller proaktiv. Beroende på hur den interna kriskommunikationen upplevts av den anställde, kan relationen till psykologiska kontraktsbrott sammanfattas i de två teman Bortglömd eller uppskattad samt Individ eller verksamhet. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning om intern kriskommunikation och psykologiska kontraktsbrott, och bidrar med ny kunskap inom området.

Bakgrund: Employer brand är en strategi som används för att attrahera och behålla medarbetare i organisationen genom att marknadsföra de fördelar som organisationen erbjuder. Dessa erbjudanden kan tolkas som löften och underförstådda förväntningar hos medarbetare. De underförstådda förväntningar går under begreppet psykologiskt kontrakt som är villkoren för ett ömsesidigt utbytesavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Tidigare forskning inom området har visat att employer brand har stor inverkan över skapandet av det psykologiska kontraktet då det skapar förväntningar hos arbetstagaren. Däremot upplevs det saknas forskning kring kombinationen av employer brand och psykologiskt kontrakt, samt hur medarbetarnas förväntningar påverkas av en organisations employer brand.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur medarbetares förväntningar påverkas av en organisations employer brand.Metod: En kvalitativ metod har använts då studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer där fokuset var att få en förståelse för individers upplevelse av hur employer brand påverkar förväntningar. Intervjuerna transkriberades och tematiserades genom en tematisk analys. Analysen av resultatet har varit abduktivt då nya teman hittades i empirin och tidigare forskning har använts för att bekräfta eller ifrågasätta resultatet.Resultat: Resultatet visar tydliga brister i organisationens arbete med employerbrand vid tidpunkten då respondenterna anställdes. Respondenterna hade få förväntningar på organisationen som arbetsgivare, men upplever att de förväntningar de haft blivit uppfyllda.Slutsats: Slutsatsen är att en organisation kan ha ett svagt employer med som skapar svaga förväntningar, men ändå attrahera och behålla medarbetare, samt uppfylla det psykologiska kontraktet. En arbetsgivare kan upplevas attraktiv utan att behöva arbeta under konceptet employer brand. / Background: Employer brand is a strategy to attract and retain employees in the organization by marketing the benefits that the organization offers. These offers can be interpreted as promises and implicit expectations of employees. The implicit expectations fall under the concept of psychological contract, which are the conditions for a mutual exchange agreement between employer and employee. Previous research in the field has shown that employer brand has a great impact on the creation of the psychological contract as it creates expectations in the employee. On the other hand, there is a lack of research on the combination of employer brand and psychological contract, as well as how employees' expectations are affected by an organization's employer brand.Aim: The aim of the study is to create an understanding of how employees' expectations are affected by an organization's employer brand.Method: A qualitative method has been used when the study was conducted through semi-structured interviews where the focus was to gain an understanding of individuals' experience of how employer brand affects expectations. The interviews were transcribed and thematized through a thematic analysis. The analysis of the results has been abductive as new themes were found in the empirical data and previous research has been used to confirm or question the results.Results: The results show clear shortcomings in the organization's work with employer brand at the time when the respondents were hired. The respondents had few expectations of the organization as an employer, but feel that the expectations they had were met.Conclusion: The conclusion is that an organization can have a weak employer who creates weak expectations, but still attract and retain employees, and fulfill the psychological contract. An employer can be perceived as attractive without having to work under the concept of employer brand.

The purpose of the study was to investigate unit managers' experiences of managing employee's psychological contracts after organizational changes. The study was based on eight qualitative interviews with unit managers within the same organization. Through a mixture of inductive and deductive thematic analysis, three main themes with associated subthemes emerged. Results showed that the respondents perceived communication as their most important tool for managing the psychological contract. It appeared that the respondents experienced differences in management depending on which employee the management concerned. Management was perceived as a balancing act, both in providing support during the revision of the contract and not becoming too emotionally affected, and in creating space for management after an organizational change. The conditions for management were also perceived to be influenced by the management's demands for delivery. Results showed that all respondent recognized the need to work with employees' psychological contracts and unspoken expectations after an organizational change. / Syftet med studien var att undersöka enhetschefers upplevelelser av att hantera anställdas psykologiska kontrakt efter organisatoriska förändringar. Studien baserades på åtta kvalitativa intervjuer med enhetschefer inom samma organisation. Genom en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys framkom tre huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet visade att respondenterna upplevde kommunikation som deras viktigaste verktyg för hanteringen av det psykologiska kontraktet. Det framkom att respondenterna upplevde skillnader i hanteringen beroende på vilken medarbetare hanteringen berörde. Hanteringen upplevdes av flera respondenter som en balansakt, mellan att både agera socialt stöd under revideringen av kontraktet utan att bli alltför känslomässigt påverkad själv, och att skapa utrymme för hanteringen efter att en organisationsförändring genomförts. Förutsättningarna för hanteringen upplevdes dessutom påverkas av ledningens krav på leverans. Resultatet påvisade att samtliga respondenter såg behovet av att som chef arbeta med medarbetarnas psykologiska kontrakt och outtalade förväntningar efter en organisationsförändring.

Många utbildade förskollärare arbetar idag inom andra yrken och en brist på förskollärare förutspås av fackförbundet Sveriges lärare. Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan medarbetarnas skattning av styrkan i det psykologiska kontraktet samt sektorstillhörighet och medarbetarnas avsikt att lämna en tillsvidareanställning som förskollärare. En digital enkät användes där frågorna baserades på en svensk översättning av PSYCONES- projektets mätinstrument samt en svensk översättning av Intention to quit scale. Enkäten besvarades av 65 deltagare som tagit del av den via sociala medier eller genom att de tilldelats en länk via sin chef. En multipel regressionsanalys visade att hur väl det psykologiska kontraktet uppfylldes signifikant kunde predicera intentionen att lämna en anställning som förskollärare.Ett t-test visade att inget stöd fanns för att sektor påverkade intentionen för förskollärare att lämna sin anställning. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning och lyfter vikten av att vara medvetna om det psykologiska kontraktets påverkan på relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. / Many educated preschool teachers today work in other professions and a shortage of preschool teachers is predicted by the union Sveriges lärare (Sweden's teachers). The purpose of the study was to examine whether there was a relationship between the employees' estimation of the strength of the psychological contract as well as sector affiliation and the employee's intention to leave a permanent employment as a preschool teacher. A digital survey was used where the questions were based on a Swedish translation of the PSYCONES project's measuring instrument and a Swedish translation of the Intention to quit scale. The survey was answered by 65 participants who took part in it through social medias or by being assigned a link from their manager. A multiple regression analysis showed that how well the psychological contract was fulfilled could significantly predict the intention to leave a job as a preschool teacher. A t-test showed that there was no evidence that sector would affect preschool teachers’ intentions to leave the profession. The result is consistent with previous research and highlights the importance of being aware of the impact of the psychological contract on the relationship between employer and employee.

Denna studie undersöker relationen mellan psykologiska kontrakt och utbrändhet i syfte att utöka kunskapsområdet. Studiens genomfördes bland sjukvårdspersonal i Sveriges offentliga sektor och bestod av 43 kvinnor och nio män (N = 52). Psykologiska kontrakt avser outtalade och subjektiva förväntningar och skyldigheter mellan anställda och arbetsgivare. Kontraktet kan i sin tur brytas ner i tre separata kontraktstyper: transaktionella, relationella och ideologiska. Studien syftar till att identifiera sambanden mellan kontraktstyperna, psykologiska kontraktets uppfyllelse och upplevd utbrändhet. Genom en enkät mättes graden av deltagarnas kontraktstyper, kontraktets uppfyllelse samt arbetsrelaterade krav och resurser. Psykologiska kontraktstyperna verkar vara ett för smalt område att undersöka i relation till utbrändhet eftersom dessa inte visade på någon signifikant predicerbarhet. Resultatet visade däremot att bristande uppfyllelse av det sammanställda psykologiska kontraktet har ett signifikant samband med ökad utbrändhet, utöver krav och resurser. Korrelationsanalys med det psykologiska kontraktet och krav/resurser visar på resultat i liknelse med Job Demands-Resources. Trots att resurser har ett positivt samband med kontraktets uppfyllnad så verkar denna effekt inte vara lika stark som den negativa inverkan från krav. Arbetstempo och känslomässiga krav sticker ut som de starkast korrelerade variablerna och betonar vikten av att säkerställa ett hanterbart tempo samt att tillhandahålla hjälpmedel för att lindra den känslomässiga bördan av arbetet inom sjukvården. Studien understryker att både arbetsgivare och anställda måste adressera explicita och implicita förväntningar för att minska risken för utbrändhet. Att säkerställa en balans mellan arbetskrav och resurser, samt att uppfylla psykologiska kontrakt, är avgörande för att förbättra mental hälsa och arbetstillfredsställelse bland sjukvårdspersonal. / This study investigates the relationship between psychological contracts and burnout to widen the field. The study took place among healthcare workers in the Swedish public sector and consisted of 43 women and nine men (N = 52). Psychological contracts refer to the unspoken and subjective expectations and obligations between employees and employers. These contracts can be divided into three separate types: transactional, relational, and ideological. The study aims to identify the associations between these contract types, the fulfilment of psychological contracts, and perceived burnout. Through a survey, the participants' contract types, contract fulfilment, job demands and resources were measured. The psychological contract types seem to be too narrow an area to investigate in relation to burnout, as they did not show any significant predictability. However, the results indicated that the lack of fulfilment of the overall psychological contract has a significant association with increased burnout, beyond job demands and resources. Correlation analysis between psychological contracts and job demands/resources shows results similar to the Job Demands-Resources model. Although resources have a positive relationship with contract fulfilment, this effect does not appear to be as strong as the negative impact of demands. Work pace and emotional demands stand out as the most strongly correlated variables, emphasizing the need for ensuring a manageable pace and providing tools to ease the emotional burden of work in healthcare. The study highlights that both employers and employees must address explicit and implicit expectations to reduce the risk of burnout. Ensuring a balance between job demands and resources, as well as fulfilling psychological contracts, is crucial for improving mental health and job satisfaction among healthcare personnel.

The HIV and AIDS pandemic is arguably the greatest threat facing the world today. The pandemic has a far-reaching impact on society, including the workplace. The effect in the workplace is observed in various areas including a reduction in certain skills levels, mortality and declining job performance of employees living with HIV or AIDS. In addition, the fear of discrimination and stigmatisation prevents infected employees from disclosing their HIV status, thus driving the pandemic underground. Despite the potential negative impact that is looming, many employers still do not have any workplace support programmes in place to manage HIV and AIDS in their organisations. However, some employers have implemented workplace support programmes. This research thus explored the influence of workplace support programmes on the job performance of employees that were living with HIV or AIDS. The findings suggest that job performance is positively influenced where workplace support programmes have been implemented. / Industrial and Organisational Psychology / M.Comm. (Industrial and Organisational Psychology)

The research focused on constructing a psychological career profile for staff retention practices by investigating the relationship between employees’ psychological career meta-competencies (psychological career resources, career adaptability and hardiness) and their retention-related dispositions (job embeddedness and organisational commitment). A quantitative survey was conducted on a convenience sample of employed adults (N = 355) at managerial and staff levels in the human resource management field. A canonical correlation analysis indicated a significant overall relationship between the psychological career meta-competencies and the retention-related dispositions. Multiple regression analyses indicated the psychological career meta-competencies as significant predictors of the retention-related dispositions variables. Structural equation modelling indicated a good fit of the data with the canonical correlation-derived measurement model. Moderated hierarchical regression analyses showed that gender and marital status significantly moderated the relationship between the participants’ psychological career meta-competencies and the retention-related disposition job-embedded fit. Tests for mean differences revealed that males and females differed significantly regarding their self/other skills and hardy-commitment while the marital status groups differed signifcantly regarding their behavioural adaptability and hardiness. On a theoretical level, the study deepened understanding of the cognitive, affective, conative and interpersonal behavioural dimensions of the hypothesized psychological career profile. On an empirical level, the study produced an empirically tested psychological career profile in terms of the various behavioural dimensions. On a practical level, organisational staff retention practices in terms of the behavioural dimensions of the psychological career profile were recommended. / Industrial & Organisational Psychology / D.Com.(Industrial and Organisational Psychology)

Det har varit stor uppmärksamhet kring socialsekreterare och deras arbetslivssituation under de senaste åren. Denna fråga är relevant för alla parter på arbetsmarknaden och således ett centralt ämne för personal- och arbetslivsprogrammets slutliga examinationsuppsats. Följande uppsats syftar till att göra en uppföljning av lönesatsningen som gjordes på socialsekreterare i Ludvika kommun 2016. Empirin samlades in genom en metodkombination bestående av en Internetbaserad surveyundersökning till samtliga berörda socialsekreterare samt nio kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna tar sin början i motivationsteorier med Maslows behovshierarki, Hertzbergs tvåfaktorteori samt kognitiv förväntningsteori. Den största delen i teoriavsnittet utgörs av teorin om arbetslivsförankring, vilket är författarnas egen översättning av job embeddedness som är skapad av Holtom, Mitchell och Lee (2006). En förklarande modell till denna teori har utformats och återkommer i resultatanalysen för att uppskatta graden av arbetslivsförankring på socialförvaltningen i Ludvika kommun. Resultatet visar att lönesatsningen till viss del uppfyllde sitt syfte då 30 av 34 personer fortfarande arbetar kvar på socialförvaltningen i Ludvika kommun. Däremot förde lönesatsningen en del negativa konsekvenser med sig då socialsekreterarna uttrycker frustration kring att det är mer än ett lönetillägg som krävs för att de ska stanna kvar på sitt arbete. Slutsatsen är att lönesatsningen kunde ha kommunicerats på ett bättre sätt för att gynna relationen och skapa förtroende mellan arbetsgivare och arbetstagare. I frågan om vad det är som gör att medarbetare väljer att stanna kvar på sin arbetsplats har det visat sig många gånger handla om andra faktorer än just lön. / There has been widespread attention to social workers and their working life in recent years. This issue is relevant to all parties in the labour market and thus a key subject for the final exam for the Bachelor of Science in Human Recourse Management. The following essay aims to follow up on the wage efforts made by Social workers in Ludvika Municipality in 2016. The data was collected through a methodological combination consisting of an Internet-based survey of the social workers affected, and nine qualitative interviews. The theoretical starting points began with motivational theories such as Maslow´s hierarchy of needs. Herzberg´s two factor theory and cognitive expectation theory. The main part of the theory section is the theory of ‘arbetslivsförankring’, which is the authors’ translation of job embeddedness, created by Holtom, Mitchell and Lee (2006). An explanatory model for this theory was formulated and returned in the results analysis to estimate the level of working life anchorage in social administration in Ludvika Municipality. The results show that the wage effort to some extent fulfilled its purpose, as 30 out of 34 empolyees still working in the social administration in Ludvika Municipality. On the other hand, wage efforts brought some negative consequences when social workers expressed frustration stating that there is more than pay supplement required to stay on their job. The conclusion is that the pay could be better communicated to further the relationship and create confidence between employers and employees, in regards to what makes employs decide to stay in their workplace, it was repeatedly found that factors other than pay were the main motivators.

[pt] O presente trabalho buscou trazer compreensão sobre os principais aspectos que afetam o contrato psicológico que os indivíduos estabelecem com uma empresa que se encontra em processo de mudança nas relações de trabalho. Focalizou-se em um fenômeno característico da década atual, quando se verifica um aumento de empresas que buscam através da implantação de um sistema de gestão baseado em competências, condições para a obtenção de vantagem competitiva. No que diz respeito à gestão estratégica de recursos humanos, o conceito de competências é instrumento de referência para mediar as diferentes responsabilidades e contribuições individuais na empresa. Em contrapartida, o desempenho organizacional, dependerá da qualidade no grau de entrega dos indivíduos ao novo modelo de gestão, através da manutenção de um contrato psicológico positivo dos profissionais. Optou-se por desenvolver um estudo de caso qualitativo com características exploratórias. A organização escolhida foi a Technip S.A., empresa de engenharia que possui forte atuação no setor petroquímico e que se encontra em fase de implantação de um sistema de gestão baseado em competências. A metodologia utilizada na pesquisa de campo foi fundamentada em entrevistas individuais realizadas, por meio de questões semi-estruturadas. Buscou- se identificar a realidade social da organização a partir do estudo das expectativas dos indivíduos em relação à mesma, antes e depois da iniciativa de mudança, como forma importante de compreensão da estruturação da ação nesse ambiente. Os resultados conduziram à percepção da existência de uma relação de reciprocidade entre individuo e organização. Conclui-se que, enquanto a mudança exerce, sobre o contrato psicológico dos indivíduos, uma influência que vai desde o reforço ao rompimento, a leitura que os indivíduos fazem da mesma encontrase relacionada ao contrato psicológico pré- existente. / [en] The purpose of this study is to have a better understanding of the main aspects that affect the psychological contract established by individuals facing a changing process on their organizational work relationship. This study focused on the competence management implementation as a competitive advantage. In terms of resource management strategy, the concept of competence is an important instrument to measure different individual responsibilities and contributions to the organization. On the other hand, the organization performance will depend on how individuals interact with the management system in order to maintain a positive psychological contract. Therefore, a qualitative case study with exploratory characteristics was developed based on several interviews done with employees from a company that belongs to the petrochemical sector, called Technip S.A. This firm is implementing a competence management methodology. These interviews were based on previous questionnaires and their purpose was to identify the social reality of the organization based o its individuals` expectation, before and after changing events. The main results of this study confirm a reciprocity relationship between individuals and organization, that a change in the work relationship can either reinforce the psychological contract or violate it, and the individuals` comprehension will directly depend on their pre-existent psychological contract. Finally, this study suggests that the success of a competence management system implementation depends on understanding the psychological contract of those involved on the changing events.

Syftet med studien var att genom kvalitativ metod undersöka hur företag inom IT-branschen arbetar med employer branding för att bemöta Generation Y’s förväntningar. Studien genomfördes med hjälp av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter från fyra olika företag verksamma inom IT-branschen i Mellansverige. Materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys och utifrån detta kunde fyra huvudteman utläsas. Dessa huvudteman var; En ny generation med nya förväntningar på arbetsplatsen, Betydelsen av en stark företagskultur, Speciellt för IT-branschen samt Kontinuerligt arbete med employer branding. Resultatet visade att företagen är medvetna om skillnader som finns mellan olika generationers förväntningar och arbetar aktivt med employer branding för att kunna uppfylla medarbetarnas psykologiska kontrakt. Vidare visade resultatet att företagen ställs inför många utmaningar i och med den dynamiska IT- branschen och det faktum att en medarbetares psykologiska kontrakt och förväntningar förändras över tid. / The purpose of the study was to examine, through qualitative method, how companies within the IT industry work with employer branding to respond to Generation Y's expectations. The study was conducted using eight semi-structured interviews with respondents from four different companies within the IT industry in Central Sweden. The collected data from the interviews was analyzed by means of inductive thematic analysis and four main themes emerged. The main themes were; A new generation with new expectations in the workplace, Importance of a strong organizational culture, Particularly regarding the IT industry and Continuously work with employer branding. The result showed that companies are aware of differences between different generations expectations and work actively with employer branding in order to fulfil the employees psychological contract. Furthermore, the result showed that companies faced many challenges in the dynamic IT industry and the fact that an employee's psychological contract and expectations change over time