Introduction: Work-related stress is one of the most challenging issues on workplaces. Reduced ability to relax and recover has been proposed as a key factor behind the increase of stress-related illness among workers. Massage and mental training are two commonly used techniques which may have positive effects on the ability to recover. One technique to help workers recover is a “recovery chair” which include both mechanical massage and mental training programs. However, it has not been scientifically evaluated yet whether using the techniques included in the “recovery chair”, both separately and in combination, as a health promotion tool. Aim: The overall aim of this thesis was to explore the psychological and physiological effects of the mechanical massage and mental training programs included in the “recovery chair”, both separately and in combination, as a health promotion tool for Swedish workers. Methods: In this study workers were randomly assigned to one of the following groups: i) Mechanical massage combined with mental training (n=19), ii) Mechanical massage (n=19), iii) Mental training (n=19), iv), Pause (15 min break in the armchair, n=19), v) and a Control group (n=17). Psychological effects were measured by the ”Swedish Scale of Personality” (SSP) and physiological effects were measured by heart rate, blood pressure and fingertip temperature, immediately before the randomization, after four weeks and after eight weeks (end-of-study). Results: Psychological effects: The results showed that receiving mechanical massage was associated with a significant decrease in “Somatic Trait Anxiety”. The participants in the mental training group showed a tendency to decrease in “Somatic Trait Anxiety”. The participants who received both mechanical massage and mental training showed a significant decrease in “Stress Susceptibility” between four and eight weeks. The results also showed a significant decrease in “Somatic Trait Anxiety” and a significant increase in “Detachment” for the paus group. Physiological effects: As compared to pre-intervention assessments, participants in the massage group condition showed significantly reductions in their resting heart rate, systolic and diastolic blood pressure and an increase in their fingertip temperature directly after the intervention (post-intervention). The mechanical massage and mental training group showed a significant increase in diastolic blood pressure during the last four weeks of the study. The participants in the mental training group showed a significant decrease in their heart rate, when compared the start of the study to week four. The pause group tended to have lower systolic blood pressure at post-intervention assessment when compared to the pre-intervention assessment. The participants in the control group showed significantly decrease in heart rate and their systolic blood pressure. Conclusion: The workers’ who used the “recovery chair” with mechanical massage or mental training programs, either separately or in combination, for eight weeks during working hours reported a positive impact on their levels of anxiety and stress sensitivity. The results also showed positive effects on the workers' blood pressure, pulse and fingertip temperature. The effect was particularly strong for workers' who received only mechanical massage. This indicate that stress management interventions as work place health promotion activities clearly have a potential to provide significant benefit for health and wellbeing for workers.

Bakgrund: Cancer är en livshotande sjukdom som kan orsaka dödsfall. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Behandlingen för bröstcancer är vanligtvis ett kirurgiskt ingrepp som kallas mastektomi. Det är ett ingrepp där en del eller hela bröstet avlägsnas. Därefter kan kirurgin kompletteras med annan behandling för att förhindra spridningen. Bröstet är ett organ som har en betydelse för attraktivitet, sexualitet och kvinnlighet. Tanken på att förlora bröstet innebär en förändring hos den drabbade kvinnan och kan som konsekvens påverka kvinnans liv. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av vardagen efter en mastektomi. Metod: Den valda metoden var en kvalitativ litteraturstudie, baserad på elva vetenskapliga artiklar som analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier Den nya kroppen, Den förändrade tillvaron och Upplevelse av stöd, och åtta subkategorier Förändrad kroppsbild, Förändrad sexualitet, Förändrad social funktion och påverkan på vardagen, Psykisk ohälsa, Känsla av acceptans och tacksamhet, Stöd från omgivning och Mötet med sjukvården. Konklusion: Kvinnor påverkas olika efter en mastektomi och upplevelsen kan variera beroende på ålder. Påverkan kan vara i form av depression, försämrad livskvalitet, förändring av kroppsbild och sexualitet. Därför är det avgörande för denna patientgrupp att ha kontakt med vården eftersom kvinnan behöver stöd för att kunna uttrycka känslor postoperativt. Således är sjuksköterskans roll att bemöta patienter på ett respektfullt sätt och tillhandahålla en rätt omvårdnad. / Background: Cancer is a life-threatening disease that can cause death. Breast cancer is the most common form of cancer among women worldwide. The treatment for breast cancer is usually a surgical procedure called mastectomy. It is a procedure where a part of or the whole breast is removed. The surgery can then be supplemented with other treatments to prevent the spread. The breast is a body part that is important for attractiveness, sexuality and femininity. The thought of losing the breast involves a change in the affected woman and can consequently affect the woman's life. Aim: The aim of this study was to describe women's experience of everyday life after a mastectomy. Method: The chosen method was a qualitative literature study, based on eleven scientific articles that were analyzed through a manifest content analysis. Result: The result consists of three main categories The new body, The changed existence and Experience of support, and eight subcategories Changed body image, Changed sexuality, Changed social function and impact on everyday life, Mental illness, Feeling of acceptance and gratitude, Support from the environment and Meeting with healthcare. Conclusion: Women are affected differently after a mastectomy and the experience can vary depending on age. Impacts can be in the form of depression, deteriorating quality of life, changes in body image and sexuality. Therefore, it is crucial for this patient group to have contact with the care because the woman needs support to be able to express feelings postoperatively. Thus, the role of the nurse is to treat patients in a respectful way and provide proper care

På senare år har den arbetsrelaterade psykiska ohälsan stått för stora delar av sjukskrivningarna. Man har sett ett mönster mellan långtidssjukskrivningar och de yrkeskategorier som upplevt en ökning mellan psykiska krav och möjligheten för individerna att anpassa sitt egna arbete. Syftet med studien var att undersöka hur trafikkonsulenter inom flygsektorn subjektivt upplevt sin psykosociala arbetsmiljö under pandemin. I studien användes QPSNordic som mätverktyg. Totalt var det 82 deltagare som besvarade enkäten, och 72% av de var kvinnor. Studiens resultat jämfördes med QPSNordics referensdata (N=2010) och två separata Pearson korrelationsanalyser genomfördes. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och kontroll i arbetet. Medelvärdena i referensdata skiljde sig framförallt åt i skalan ”kontroll av arbetstakt”. Resultaten visade att trafikkonsulenter som upplevde hög grad av socialt stöd också upplevde en hög grad av kontroll i sitt arbete, vilket också stöds i tidigare forskning. / In recent years, work-related mental ill-health has increasingly caused long-time sick leave, and a pattern has been seen, showing increased long-term sick leave for the occupational categories that have increased mental demands and less possibility for employees to control their own work. The purpose of this study was to study how traffic consultants in the aviation industry subjectively experienced their psychosocial work environment during the Covid-19 pandemic. QPSNordic, a questionnaire designed to study psychological, social and organizational working conditions, was used as measurement tool. A total of 82 participants answered the survey, 72% women and 28% men. The results of the study were compared with QPSNordic's reference data (N = 2010), and two separate Pearson correlation analyzes were performed. The results showed a positive significant relationship between social support and individual control of work. The mean values in the reference data differed mainly in the scale range: control of work rate. The results showed that traffic consultants who experienced a high degree of social support also experienced a high degree of control in their work, which corresponds with prior research.

I samband med Covid-19-pandemin har en snabb omställning skett i det svenska arbetslivet och många har övergått från arbete på kontor till arbete hemifrån enligt restriktioner (Folkhälsomyndigheten 2020). Studiens syftet är att öka förståelsen för offentligt anställdas upplevelse av hemarbete i relation till psykosocial hälsa och utifrån det belysa vad som kan tas i beaktning vid arbetsorganisering efter pandemin. Således utgår studien ifrån två frågeställningar där den första berör upplevelsen av hemarbete medan den andra berör en tänkbar framtid i arbetets utformning. Studiens empiri har formats genom semistrukturerade intervjuer, vidare bygger studien på ett fenomenologiskt förhållningssätt där intervjuerna väglett den teori som lyfts upp. Empirin har vidare analyserats med hjälp av olika teorier och begrepp som främst antar ett socialpsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att upplevelserna av hemarbete är både positiva och negativa i förhållande till den psykosociala hälsan. Upplevelserna är i stora drag entydiga även om viss variation beroende av individuella faktorer återfinns. Avsaknaden av sociala relationer för både arbetet och välbefinnandet tillsammans med ökad integrering av arbete och fritid har varit de tyngre betonade resultaten. Samtidigt har självständiga arbetsuppgifter visat sig fungera bättre i hemmiljö och medarbetarna upplever en ökad effektivitet och minskad restid som två starka fördelar. / Due to the Covid-19 pandemic the working life has changed dramatically in Sweden where people are restricted to work in their original workplace and instead instructed to work from home (Folkhälsomyndigheten 2020). Through semi structured interviews this study aims to understand employees' experience of home based telework in the public sector, mainly in relation to their psychosocial health, and based on that shed light on how work could be organized post Covid-19. The study utilizes two questions to answer the purpose, where the first one focuses on the employees' experience of home based telework while the second one focuses on how future work could be organized. The empiric is based on a phenomenological approach where the interviews have guided the theory, and it has been further analyzed with the help of different social psychological perspectives. The main result shows that the experience of home based telework has both positive and negative characteristics relative to psychosocial health. The experience is broadly unambiguous although some variation depending on individual factors have been found. The absence of social relations for both work and wellbeing together with an increased integration of work and leisure have been the most strongly emphasized results. Simultaneously, independent work tasks have proven to operate better in the home environment and employees experience increased efficiency and reduced travel time as two major benefits.

The purpose of the study was to examine what social workers who work close to clients perceive as psychosocially risky and heavy in their work. Our intention was also to investigate what social workers do to deal with things that they feel are psychosocially heavy and risky, in their work with clients. The method used was a qualitative method, based on an interview study with a semi-structured interview method. Six respondents participated in the study. The result was analyzed with help of earlier research and theoretical concepts/perspectives, such as coping, stress, debriefing, psychosocial health in working life and demand-control. The result showed that social workers experience the combination of emotional involvement in clients situations and stress in form of a high workload, as psychosocially heavy and risky. To deal with what they experience is psychosocially heavy and risky, they use several different strategies. It can be strategies provided by the employer, for example external supervision or collegial supervision/case review, or own strategies such as doing things in everyday life that make one feel good. In addition to this, all social workers point out how important the support from colleagues is.

Obstetric Fistulas have a high prevalence rate in developing countries where there is a lack of immediate access to maternal health care for women. Although Obstetric Fistulas are physical injuries, they affect women’s psychosocial health. This analysis aims to display the inefficiency of focusing on surgical repairs as the only treatment option and to demonstrate the need to integrate mental health treatment at different Obstetric Fistulas treatment stages. A total of 8 research articles from both Pub Med and Web of Science met the inclusion criteria, and the analysis was done by country. The results showed the presence of depressive symptoms, although there is an immediate improvement in quality of life after surgical repair. In some cases, there was worsening of psychological symptoms due to residual incontinence with or without successful fistula closure. These results suggested that whereas surgical repairs positively impact Obstetric Fistula patients, it does not solve the depressive symptoms, which cause women to self-isolate and have suicidal ideations. The mental sequelae caused by Obstetrical Fistulas can only be resolved using structured mental health care that should be started before surgical repair and continued after repair.

Bakgrund: Nyexaminerade sjuksköterskor kan uppleva en omfattande och påfrestande förändring när de äntrar arbetslivet. Övergångsprocessen från student till yrkesverksam kan vara nästintill chockartad på grund av psykosociala faktorer, och påverka hälsan negativt. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv bör problemet undersökas med anledningen att bidra till mer kunskap inom området. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av övergången från student till yrkesverksam i relation till den psykosociala hälsan.   Metod: En kvalitativ metod tillämpades med ett målinriktat- snöbollsurval. Sex informanter inkluderades, samtliga hade genomgått övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam sjuksköterska. Individuella semistrukturerade intervjuer valdes som intervjuform, och en manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Uppsatsens resultat består av två huvudkategorier. Den första är tidens betydelse på den psykosociala hälsan. Brist på arbetslivserfarenhet kan upplevas som en osäkerhet i yrkesrollen vilket kan påverka den psykosociala hälsan negativt. Däremot med mer arbetslivserfarenhet utvecklades ett självförtroende i yrkesrollen, som i sin tur främjade den psykosociala hälsan. Den andra huvudkategorin är resursers betydelse på den psykosociala hälsan. Interna och externa resurser underlättade övergången, och bidrog till ett positivt psykosocialt mående. Medan brist på resurser försvårade övergången och välmåendet. Slutsats: Faktorerna tid och resurser påverkade övergången och den psykosociala hälsan. Det framkom även att nyexaminerade sjuksköterskor inte är tillräckligt yrkesförberedda och att förbättringar bör ske inom utbildningen och på arbetsplatsen för att underlätta övergången. Utöver det hade även Antonovskys teori om känsla av sammanhang, betydelse. Teorins tre komponenter, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet var centrala vid övergången. / Background: Newly graduated nurses can experience a challenging time when they enter work life. The transition process from student to professional can almost be shocking due to psychosocial factors, which in addition can affect the health negatively. From a public health science perspective, the problem should be investigated with the aim of contributing to more knowledge in the field. Aim: The aim of this study is to examine newly graduated nurse’s experiences of the transition from student to registered nurse in relation to the psychosocial health. Method: A qualitative method was applied with a purposive-snowball sampling. Six informants were included, all of whom had undergone the transition from nursing student to professional nurse. Individual semi-structured interviews were chosen as the interview form, and a manifest content analysis was used as the analysis method. Result: The study’s results consist of two categories. The first category is the importance of time on the psychosocial health. Lack of work experience can be felt as an initial insecurity in the professional role as a registered nurse, which can negatively affect the psychosocial health. However, with more work experience a self-confidence in the professional role as a nurse developed which in turn promoted the psychosocial health. The second category is the importance of resources on the psychosocial health. Internal abilities and external support facilitated the transition, and contributed to a positive psychosocial well-being, while a lack of resources made the transition more difficult. Conclusions: The factors time and resources had an impact on the transition and on the psychosocial health. It also emerged that newly graduated nurses are not sufficiently prepared and that improvements should be implied in the education and in the workplace to facilitate the transition. In addition to that had also Antonovsky’s theory sense of coherences an impact on the transition. The theory’s three components, manageability, comprehensibility, and meaningfulness where central for the transition.

Den psykiska ohälsan hos befolkningen i Sverige har ökat markant sedan 1980-talet och kvinnor är de som drabbas i störst utsträckning. I samband med att sociala medier har vuxit har även en ny bransch med Social Media Influencers etablerats vars syfte är att skapa ett personligt varumärke och därmed påverka sin målgrupp. Den här uppsatsen har ämnat att undersöka om unga kvinnor anser att deras psykosociala hälsa kan ha något samband med Influencers marknadsföring av statussymboler på Instagram och i sådana fall – i vilken bemärkelse. Uppsatsen har genomförts via tre kvalitativa intervjuer med kvinnor mellan 19 och 21 år. Den insamlade empirin har sedan analyserats via en tematisk analys. Resultatet visar att Influencers marknadsföring medför en positiv känsla som förebild för unga kvinnor och upplevs bidra med en positiv påverkan på deras psykosociala hälsa. Resultatet visar även att unga kvinnor inte reflekterar märkbart över den konsumtion som Influencers uppmuntrar till. Något som efterföljande forskning bör studera vidare. / The mental illness of the population in Sweden has increased significantly since the 1980s and women are the ones who suffer the most. With the growth of social media, a new industry with Social Media Influencers has also established whose purpose is to create a personal brand and thereby influence its target group. This essay has begun to investigate whether young women consider their psychosocial health to be related to Influencer's marketing of status symbols on Instagram. The essay has been conducted through three qualitative interviews with women between 19 and 21 years. The collected empirical data has then been analyzed through a thematic analysis. The result shows that Influencer marketing gives a positive feeling as a role model and thereby makes a positive impact on their psychosocial health. The result, on the other hand, shows that the young women in the study have not reflected significantly on the consumption that Influencers encourages. Something that subsequent research should study further.

Contexte: De nombreux conflits armés sévissent en Afrique. Les locaux et civils se combattent afin d’avoir accès aux ressources naturelles et les divers minéraux dont le contient regorge (Leatherman, 2011). Ces conflits armés s’accompagnent d’une arme de guerre bien précise et dévastatrice : les violences sexuelles. Les femmes survivantes de violences sexuelles (FSVS) sont aux prises avec symptômes s’apparentant à l’état de stress post-traumatique et vivent de la stigmatisation sociale. Objectif : Le principal objectif de la présente étude est de cerner la réalité des FSVS en lien avec leur santé psychosociale en contexte de conflits armés ou plutôt de féminicide. Pour ce faire, un cadre de référence basé sur le cadre théorique des violences sexuelles comme arme de guerre et un cadre conceptuel de neuf catégories (Mukamana, 2018) du trauma lié aux violences sexuelles en contexte de génocide a été conceptualisé pour guider la revue. Méthodologie: Afin de procéder, une stratégie de recherche a été mise en place. Deux bases données ont été consultées : 1) Medline (n= 136); 2) APA PsychInfo (n=172). Après révision des critères d’inclusion et l’évaluation des critères de rigueur méthodologique des études selon le JBI Qualitative Assessment (2017), 17 articles ont été sélectionnés. L’extraction des données s’est faite au moyen du logiciel Covidence. La synthèse et l’interprétation des données a été réalisée avec le logiciel Nvivo12 en se basant sur une méthode développée par Harden et Thomas dans leur article Methods for the Thematic Synthesis of Qualitative Reseach in Systematic Reviews. La dernière étape de la méthodologie consiste en l’évaluation des résultats qui a été effectuée selon l’approche Grade CERQual. Résultats: 1) la santé psychosociale est vécue difficilement en lien avec les catégories du trauma lié aux violences sexuelles en contexte de féminicide, notamment les émotions accablantes et les souvenirs insupportables; 2) le vécu de la santé psychosociale en contexte de conflits armés en lien avec les facteurs sociaux est marqué par de la stigmatisation; 3) le cadre de référence invisibilise deux éléments : i) l’émergence d’une résilience chez les FSVS soutenue par la foi et la communauté; et, ii) des besoins institutionnels, éducatifs et communautaires; et, 4) la littérature ne comporte pas assez d’information afin de s’énoncer sur la perception des FSVS de l’imbrication des trois (3) systèmes du cadre de référence dans son influence éventuelle sur leur santé psychosociale. / Intro: Africa has been marked with several armed conflicts in the past years. Locals and civils are combatting to have access to the natural resources available on the continent such as minerals (Leatherman, 2011) These armed conflicts often create favorable situations where a particular weapon of war is used against the population: wartime sexual violence. Women surviving wartime sexual violence are living with multiple trauma related consequences: post-traumatic stress symptoms and social stigma. Aim: Using an original framework based on the theory of wartime sexual violence as a weapon of war and the nine categories of genocide rape trauma by Mukamana et al (2018), this review aims to explore the psychosocial wellbeing of women surviving wartime sexual violence in Africa. Methods: This rapid qualitative systematic review followed the JBI Evidence Synthesis approach. Two data bases have been consulted as part of the search strategy: 1) Medline (n=136) and 2) APA PsychInfo (n=172). After the selection process, 17 articles have been selected to be included in the study according to our criteria of inclusion. Data extraction was done using Covidence. The synthesis and interpretation of results was based on Harden and Thomas (2008) method for thematic synthesis of qualitative research in systematic reviews using Nvivo 12. The results have been evaluated using Grade CERQual. Results: 1) women surviving wartime sexual violence are experimenting overwhelming feelings and unbearable memories the most; 2) psychosocial health is affected by stigmatization, which is guided by cultural norms; 3) our framework does not account for two elements: i) the resilience emerging for the women surviving wartime sexual violence that is based on their faith and support from their communities and ii) the needs for institutional and educational changes and 4) the literature does not have enough information on the perception of women surviving wartime sexual violence regarding the interrelation of the framework used in the study and their psychosocial health.

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003). Följden blir en större risk för ohälsa och ett sätt att minska sjukfrånvaron är att genomföra hälsofrämjande insatser (Prevent, 2001). Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv förklara vad chefer har för möjligheter att skapa förutsättningar för att främja medarbetarnas hälsa på SSAB i Borlänge. Metod: Den metod som ligger till grund för uppsatsen baseras på ett kvalitativt angreppssätt där semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier genomförts för att samla information. Analys: Ledarens beteende påverkar medarbetarna. Hög arbetsbelastning på SSABs chefer leder till lägre närvaro bland medarbetarna, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att främja hälsan. HälsoSAM kartlägger medarbetarnas hälsoläge, både välbefinnande och arbetskapacitet. Resultaten är vägledande i det hälsofrämjande arbetet men överbelastning, tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna bidrar till att uppföljningen inte blir systematisk. För ett väl fungerande hälsoarbete krävs systematik. Slutsats: Hälsofrämjande processer i arbetslivet skapas genom balans mellan krav och resurser. På SSAB i Borlänge hindras hälsoarbetet av tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna. Kostnadsbesparingar påverkar hälsoarbetet negativt och systematiken i uppföljningsarbetet blir lidande. Ansvaret för hälsoarbetet läggs på företagshälsovården, men utan stöd från chefer blir inte hälsoarbetet en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att i rådande situation se vad främjande av hälsa kan ge tillbaka till företaget i både ekonomiska och kvalitativa termer. Insikt om detta ökar chefernas incitament att prioritera hälsofrämjande processer och organisera arbetet så att människor har förutsättningar att hantera, kontrollera och klara av sina uppgifter. / Problem: The working environment is essential for human well-being. Health factors are assumed not only to strengthen the individuals’ physical and mental health, but also the company’s competitiveness and profitability. In the paper, we examine how the company SSAB in Borlänge is working with health by applying a health perspective and by applying the theory of sense of coherence (SOC). Leadership values are important for employees’ health (Hanson, 2004) and we are examining the perception a number of managers have of their roles in health promotion, and their views of the employee survey HälsoSAM, which the occupational health services at SSAB perform. Employees and managers workload is increasing due to cutbacks, while resources are decreasing (Gatu, 2003). The consequence is a greater risk of ill health and a way to reduce sick leave is health promotion (Prevent, 2001). Purpose: The purpose of the study is from a health perspective explain managers’ opportunities to create conditions to promote employees' health at SSAB in Borlänge. Method: The methodology underlying this study is based on a qualitative approach in which semi-structured interviews and literature studies are conducted to gather information. Analysis: Managers’ behavior affects the employees. High workload on SSAB's managers leads to lower attendance among , which in turn provides fewer opportunities for health promotion. HälsoSAM maps employees' health status. The results are indicative of the health promotion work, but overload, lack of time and lack of knowledge among managers contribute to that the follow-up does not become systematic. Well-functioning health work requires systematic work. Conclusion: A health-promoting process at work is created by the balance between demands and resources. The health-promoting process at SSAB in Borlänge is prevented by lack of time and lack of knowledge among managers. Reorganizations and cost savings negatively affect health promotion in the workplace and the systematic in the follow-up work suffers. Responsibility for health work is placed on occupational health, but without support from managers, the health work does not become a natural part of the business. In the current situation, it is important to see what health promotion can give in return in both financial and qualitative terms. If the managers realize this, it increases the incentives to prioritize the process of health promotion and organize the work so employees have the ability to handle, control and manage their work.