Psykosocial ohälsa är en av de största orsakerna till sjukfrånvaro bland tjänstemän. Få studier syftar till att undersöka förebyggande aktiviteter för stress på organisationsnivå. Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-OSHA, erbjuder råd för att på företag förebygga stress. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur tjänstemän upplevde EU-OSHA:s råd för organisatoriska stressförebyggande insatser. Undersökningen sökte svar på om råden upplevdes genomförbara, om det fanns hinder som försvårade genomförandet och vilka förutsättningar som krävdes. Metoden som användes var en induktiv kvalitativ ansats, där 16 intervjuer genomfördes på sex stora Svenska företag. Resultatet visade att EU-OSHA:s råd upplevdes som genomförbara men de upplevdes ibland för övergripande och otydliga. De olika förutsättningarna och hindren som beskrevs formade följande teman: Kulturen på företaget, Krav, Kontroll & Stöd samt Kunskap & Kompetens. Diskussion: EU-OSHAs råd kan tyckas vara enkla men de ger inte praktiskt stöd till företagen. Alla informanter fann råden bra men de var tvetydiga och tolkades därför olika. Råden hade ingen inbördes prioritetsordning. Informanterna angav ett antal hinder och visade på förutsättningar som krävdes för att genomförande av råden skulle få effekt. Förutsättningarna tycktes ligga i att skapa bra kultur på företaget, ha möjlighet att påverka och kontrollera arbetsmiljön samt att kunskap fick chansen att förädlas till kompetens. / Psychosocial health is one of the biggest causes of absenteeism among employees. Few studies are designed to investigate prevention activities for stress at the organizational level. EU-OSHA offers recommendation to companies about stress prevention. The purpose of this study was to describe how officials experience EU-OSHA´s recommendation on organizational stress prevention. The study aimed to clarify whether the recommendations may be considered feasible, if there are any obstacles making implementation difficult and what conditions are required to fulfill implementation. The method used had an inductive qualitative approach, in which 16 interviews were conducted at six large Swedish companies. The result showed that the recommendations were considered feasible but they were at times experienced too general and vague. The various conditions and constrains described formed the following theses: Company Culture, Requirements, Control & Support and Knowledge & Skills. Discussion: The recommendations may seem simple but it was found that they do not give practical support to companies. All respondents found them good but sometimes ambiguous and consequently interpreted differently. Moreover, the recommendations are given no particular order of priority. The respondents listed different barriers that made implementation difficult. The conditions needed for a successful implementation seem to depend on good company culture, the possibility to influence and manage your own working environment as well as the chance to turn personal knowledge into practical skills.

Psykosocial ohälsa är en av de största orsakerna till sjukfrånvaro bland tjänstemän. Få studier syftar till att undersöka förebyggande aktiviteter för stress på organisationsnivå. Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-OSHA, erbjuder råd för att på företag förebygga stress. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur tjänstemän upplevde EU-OSHA:s råd för organisatoriska stressförebyggande insatser. Undersökningen sökte svar på om råden upplevdes genomförbara, om det fanns hinder som försvårade genomförandet och vilka förutsättningar som krävdes. Metoden som användes var en induktiv kvalitativ ansats, där 16 intervjuer genomfördes på sex stora svenska företag. Resultatet visade att EU-OSHA:s råd upplevdes generellt som genomförbara men ibland för övergripande och otydliga. De olika förutsättningarna och hindren som beskrevs formade följande teman: Kulturen på företaget, Krav, Kontroll & Stöd samt Kunskap & Kompetens. Diskussion: För att kunna jobba med stressförebyggande insatser på organisationsnivå och få de önskade effekterna, som välmående personal och förbättrad produktivitet,  måste alla delar av organisationen vara beredda att bidra i arbetet. Utmaningen i denna process är hur samverkan ska gå till och hur resurser ska tas fram  i form av tid och kompetent personal. Om företagsledningen lyckas med detta, skapas det förutsättningar för en bra psykosocial arbetsmiljö, vilket är ett nyckelord för ett friskt och lönsamt företag. / Psychosocial health is one of the biggest causes of absenteeism among employees. Few studies are designed to investigate prevention activities for stress at the organizational level. EU-OSHA offers recommendation to companies about stress prevention. The purpose of this study was to describe how officials experience EU-OSHA´s recommendation on organizational stress prevention. The study aimed to clarify whether the recommendations may be considered feasible, if there are any obstacles making implementation difficult and what conditions are required to fulfill implementation. The method used had an inductive qualitative approach, in which 16 interviews were conducted at six large Swedish companies. The result showed that the EU-OSHA recommendations were considered feasible but at times were general and vague. The various conditions and constrains described formed the following theses: Company Culture, Requirements, Control & Support and Knowledge & Skills. Discussion: To be able to work with stress prevention efforts at organizational level and get the desired affects as, well being staff and improved productivity, all parts of the organization have to be willing to contribute at the work. The challenge in this process is how the collaboration will be done and how resources should be developed in terms of time and skilled personnel. If management succeeds doing this, than the conditions for a good psychosocial work environment will be created, which is a keyword for a healthy and profitable company.

Because of the HIV– and Aids pandemic, a paradigm shift is currently noticed in the traditional role expectation of educators. Except for didactical education, they are also confronted with professional and personal demands on a daily basis. These changes in professional and personal roles are often traumatic and sufficient coping skills as well as support, seems to be limited. The REds–program (resilient educators) was developed for this reason - to empower educators to cope more resiliently with these demands. This study was conducted in order to determine if this program is effective in the empowerment of educators. Two articles follow, from which the first one examines and explores the content, nature and extent of the program. The evaluation of the REds–program follows in the second article. Findings suggest that there were participants that were empowered in the long run and direct feedback from participants confirm that they found the program to be valuable on professional and personal areas. / Thesis (M.A. (MW.))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2011.

Because of the HIV– and Aids pandemic, a paradigm shift is currently noticed in the traditional role expectation of educators. Except for didactical education, they are also confronted with professional and personal demands on a daily basis. These changes in professional and personal roles are often traumatic and sufficient coping skills as well as support, seems to be limited. The REds–program (resilient educators) was developed for this reason - to empower educators to cope more resiliently with these demands. This study was conducted in order to determine if this program is effective in the empowerment of educators. Two articles follow, from which the first one examines and explores the content, nature and extent of the program. The evaluation of the REds–program follows in the second article. Findings suggest that there were participants that were empowered in the long run and direct feedback from participants confirm that they found the program to be valuable on professional and personal areas. / Thesis (M.A. (MW.))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2011.

Bakgrund: Minst var tredje person kommer under sin livstid att få en cancerdiagnos. Närstående till dessa personer kommer att spela en central roll i vårdandet. Att som närstående vårda beskrivs ofta som en stressande situation med psykiska och fysiska påfrestningar. Dessa påfrestningar hos närstående kan göra att de riskerar att drabbas av ohälsa. Hur dessa personer väljer att hantera situationen är individuellt och det är varje individs ansvar att se över sin hälsa och skapa strategier för att hantera dessa påfrestande situationer för att främja hälsan.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka copingstrategier närstående som vårdar patienter med cancersjukdom använder för att bevara den psykosociala hälsan.   Metod: En litteraturöversikt där artiklarna analyserades enligt en analysmodell av Friberg (2012). Artiklar lästes igenom, med fokus på resultat, för att kunna identifiera nyckelfynd. Varje artikels resultat sammanställdes och relaterades till varandra för att få fram nya teman. Orems egenvårdsteori användes vid resultatdiskussionen.   Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudteman; Vårdgivande och coping, Kognitiva copingstrategier, Normaliserande copingstrategier, Instrumentella copingstrategier och Psykosociala faktorer. Copingstrategier som framkom var omdirigering av tankar, positivt tänkande, tro, hopp, acceptans, upprätthålla rutiner, stark fasad, jämförelse, stöd och information. Andra områden som framkommer i resultatet är hur närstående utvecklar copingstrategier och förutsättningar för att uppleva stöd, vinster med vårdgivande och coping samt relationen till hälso- och sjukvården.   Slutsats: Resultatet visar en variation på användandet av copingstrategier samt skillnader och likheter i förhållande till dessa. Den enskilda individens erfarenheter och kunskaper spelar också roll vid utveckling av dessa. Copingstrategier tycktes även vara knutna till individens personliga resurser samt egna färdigheter. / Background: At least every third person will be diagnosed with cancer during his/hers lifetime. Relatives, familymembers and friends to these persons will play a central role in caring. Being a care giving relative, a family member or a friend to a person diagnosed with cancer, is often described as a stressful situation with both mental and physical strain. These strains in close relationships may lead to poor health. How each caregiver chooses to handle the situation is individual and he/she has a responsibility to self-assess health and create strategies to promote these stressful health situations.   Aim: The purpose of the study was to describe which coping strategies relatives, familymembers or friends who care for patients with cancer disease use to maintain psychosocial health.   Method: A literature review where the articles were evaluated with an analysis model according to Friberg (2012). Articles were read trough, focusing on results, to identify key findings. The results of each article were compiled and related to each other in order to develop new themes. Orem's self-care theory was applied to the resultdiscussion.   Result: The results were presented in five main themes; Caregiving and coping, Cognitive coping strategies, Normalizing coping strategies, Instrumental coping strategies and Psychosocial factors. Coping strategies that emerged were redirecting thoughts, positive thinking, faith, hope, acceptance, maintaining routines, strong facade, comparison, support, and information. Other areas found in the results are how relatives, familymembers or friends develop coping strategies and conditions for experiencing support, benefits with care and coping and the relationship with healthcare professionals.   Conclusion: The results show a variation in the use of coping strategies as well as differences and similarities in relation to these. Individual's experiences and knowledge play a part in the development of these copingstrategies. Which coping strategies individuals choose also seemed to be linked to their personal resources as well as own skills.

Denna studie är ett specialpedagogiskt examensarbete med undersökningsområdet jämlik psykosocial hälsa. Syftet är att undersöka hur förskolans verksamhet tillämpar förebyggande insatser för alla barn och varje barn i en inkluderande förskola utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma förskollärare från några kommuner i Stockholm.   Det analyserade resultatet presenteras utifrån fem teman där förskollärare beskriver relationen mellan jämlik psykosocial hälsa med förankring i en inkluderande verksamhet. Vidare beskrivs möjligheter samt förebyggande insatser på organisations-, grupp- samt individnivå utifrån att inte ignorera barns svårigheter, utan se alla barn och varje barns olikheter som en tillgång i förskolans inkluderande verksamhet. Även möjligheter till goda relationer och pedagogisk kvalité, där vuxna med sitt förhållningssätt är medvetna och goda förebilder samt engagerade, genom att ta tillvara barns intressen och behov av att bli sedda och bekräftade för sitt egenvärde. Förutsättningar beskrivs vara samarbete och specialpedagogiskt stöd. Hinder i verksamheten beskrivs på organisations- grupp- och individnivå som bristande specialpedagogisk kunskap, tidsbrist och stress, vilket kan leda till brist på empati samt respektlöst bemötande.   Denna studie kan ses som ett bidrag till fortsatta studier om jämlik psykosocial hälsa i förskolan, då förslagsvis med utgångspunkt från barnets perspektiv.

De senaste 25 åren har antalet migranter fördubblats vilket medför bildandet av mångkulturella samhällen, där den tvärkulturella kommunikationen blir en viktig aspekt i förebyggandet av konflikter. Detta examensarbete kartlägger hur HVB-hem hanterar konflikter när den tvärkulturella kommunikationen brister mellan handledare och ensamkommande flyktingbarn. Vidare syfte är att undersöka vilka konfliktfaktorer som finns och hur konflikter hanteras inom HVB-hem. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och bygger på tio stycken semistrukturerade intervjuer som analyserats genom en tematisk analys. Resultatet visar att det inte finns några etablerade konflikthanteringsstrategier som handledarna använder sig av i konfliktsituationer. De strategier som tillämpas var alternativa metoder som växt fram under arbetsgången i interaktionen med ungdomarna. Konflikter uppkommer oftast i vardagssysslor på grund av språkliga och kulturella missförstånd där intrapersonella och interpersonella konflikter är vanliga. För att motverka den rådande verksamhetsdissonansen, bör HVBhemmet implementera interna utbildningar inom ämnesområdet samt erbjudas stöd från andra instanser. Med tydliga ramverk och transparent samverkan kan man skapa en tryggare och effektivare hantering av flyktingbarnens integration. / The last 25 years, the number of migrants has doubled, which leads to creation of multicultural societies where cross-cultural communication will become an important aspect in prevention of conflicts. This study investigates how HVB-homes handle conflicts when cross-cultural communication fails between supervisors and unaccompanied refugee children. Further aims are to investigate which conflict management and conflict factors exist within HVB-homes. The study is based on a qualitative research method with ten semi-structured interviews analyzed through thematic analysis. The results show that HVB-homes don’t have any established conflict management strategies used by supervisors in conflict situations. The strategies were alternative methods developed over time in interaction with the unaccompanied refugee children. Conflicts usually occur in everyday chores because of linguistic and cultural misunderstandings where intrapersonal and interpersonal conflicts are common. As a remedy for the present organizational dissonance the HVB-homes are recommended to implement internal courses in conflict management and provide support from other agencies. Clear frameworks and transparent collaboration would create security and increased efficiency in the management of integration of the unaccompanied refugee children.

Vi lever i en alltmer föränderlig värld där ny teknik givit upphov till globalisering av ekonomin och digitalisering som påskyndat utvecklingen av nya möjligheter och innovation. Detta påverkar våra dagliga liv och inte minst vår arbetsplats. Förändringsarbete är ett måste för att hålla sig relevant på en ständigt föränderlig marknad. Denna studie avsåg att studera medarbetarnas syn på förändring, deras upplevelser, på vilket sätt deras psykosociala hälsa påverkas och hur medarbetarna upplever att ledningen engagerar sig i förändringsarbetet. Genom en kvalitativ enkätstudie studerade vi följande frågeställningar och kom fram till att trots förändring är en självklar del av många medarbetares vardag kan vi i detta arbete redogöra att det finns en överväldigande negativ samt pessimistisk syn på förändring. Upplevelserna lutar till majoritet också av negativa påföljder av förändringsarbete och ledningen påvisar visst engagemang men är sämre på att sätta sig in i medarbetarens perspektiv om vilka behov och stöd som behöver sättas in för att faktiskt säkerställa att en förändring leder till en förbättring. / We live in an ever-changing world environment where new technology has given rise to a globalized economy and digitalization which has furthered the development of new opportunities and innovation. This affects our daily life, not least our workplace. Change management is a must to stay relevant in an ever-changing market. This study was intended to study the employees' views on change, their experiences, in which way their psychosocial health is affected and how the employees feel that the management is involved throughout the initiated change management. Through a qualitative survey, we studied the following questions and came to the conclusion that despite change is an obvious part of many employees' everyday lives, we can in this work report that there is an overwhelmingly negative and pessimistic view of change, the experiences also tend to a negative view of change management among the employees and management shows some commitment to a certain extent but is worse at getting to grips with the employee's perspective on their needs and support throughout the work of change management to actually provide employees with the right tools and supportive leadership to ensure that a change leads to an improvement. / <p>2022-06-05</p>

Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån BVC-personalens skildringar synliggöra hur föräldrar kan främja sitt barns psykosociala hälsa och därmed motverka framtida risker. Fyra semistrukturerade intervjuer med BVC-sköterskor genomfördes. Utifrån detta formulerades fem teman som innefattar hur föräldrar kan främja sitt barns psykosociala hälsa. Den empiriska datan har analyserats med hjälp av den utvecklingsekologiska teorin, samt begreppet resiliens som teoretiskt ramverk. Resultatet har visat på vikten av att man som förälder är både fysiskt och emotionellt närvarande, samt att man har ett positivt samspel med sitt barn. Vidare lyftes vikten av ett nätverk, betydelsen av att bevara ett barns oskuldsfullhet samt att barnet känner sig älskat men samtidigt upplever en tydlig struktur och gränssättning. Resultatet bekräftar således på gräsrotsnivå det inom socialt arbete väl etablerade materialet “BBIC” (Barns Behov i Centrum). / The aim of this qualitative study was to explore child healthcare workers’ experiences of how parents can enhance their child’s psychosocial health and thereby prohibit future risks. Four nurses were interviewed, utilizing a semi-structured interview method. From this, five themes that embrace how parents can enhance their child’s psychosocial health took form. The empirical data was analyzed using developmental ecological theory and resilience as a conceptual framework. The findings showed the importance of parents being physically and emotionally available and having a positive interaction with their child. Further on, the importance of a network was lifted along with the significance of a child having an innocent childhood, a clear set of structure and boundaries and experiencing love. Thereby, the results on a grassroot level confirm the material “BBIC” that focuses on children’s needs and that’s well known and used in social work in Sweden.

Syftet med studien är undersöka hur visstidsanställda inom bemanningsbranschen upplever sin anställningsform, samt hur de upplever att anställningsformen påverkar deras psykosociala mående. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta informanter. Empirin analyserades utifrån en abduktiv ansats och teorier om anställningsotrygghet, identitet och stress har använts för att tolka och analysera resultatet. Resultatet visar att bemanningsanställda upplever att de befinner sig i osäkra anställningar och oftast vill bli övertagna av kundföretaget för att få en tillsvidareanställning, och därmed en trygghet. Det som också framkommer är att samtliga informanter upplever att de har en bra lön, men att den ekonomiska situationen blir ett stressmoment eftersom individerna inte vet hur länge anställningen fortlöper och därför inte vet om de kommer ha en fortsatt lön eller inte. Resultatet visar på att visstidsanställda inom bemanningsbranschen uppleveren anställningsotrygghet som tar sig uttryck i stress och osäkerhet, till följd av sin anställningsform. / The purpose of this study was to study how temporary employees in the gigindustry experience their form of employment, as well as how they feel that the form of employment affects their psychosocial well-being. The study was conducted using a qualitative method where semi-structured interviews were carried out with eight informants. The empirical evidence was then analyzed based on an abductive approach and theories of job insecurity, identity and stress have been used to interpret and analyze the results. The results draw attention to the fact that temporary agency workers feel that they are in an insecure employment situation, and usually want to be taken over by the client company in order to get permanent employment and security. What also emerges is that the informants feel that they have a good salary, but that the financial situation becomes stressful because the individuals don’t know how long the employment will continue, and therefore do not know whether they will have a continued salary or not. Thus, the results show that fixed-term employees in the staffing industry experience Job Insecurity Theory, which is expressed in feelings of stress and uncertainty, as a result of their form of employment.