Hur upplever behandlare det att behandla personer som lämnar sekter? Vi beslöt att undersöka detta genom att intervjua personer som har erfarenheter av den typen av behandling. Fram träder bilden av ett kvantitativt litet men kvalitativt komplext område. Resultatet kretsar kring tre huvudteman, nämligen vilkadet är som söker behandling, hur vårdbehovet ser ut,samt framtidsorientering-hur de intervjuade upplever behovet av eventuella framtida insatser för att underlätta behandlingen. Våra resultat understryker att det finns ett behov av kompetent personal för att behandla patientgruppen, vilken tycks vara liten, svår att identifiera och med heterogen symptombild. Behandling bör genomföras med stor respekt för individen samt med en förförståelse för hur sekter fungerar.

Emetofobi klassas i DSM 5 som en specifik fobi som utmärks av en ihållande rädsla för att kräkas eller komma i kontakt med kräkning. Tillståndet är kroniskt, debuterar ofta i tonåren, orsakar betydande funktionsnedsättning och brukar betraktas som svårbehandlat. Syftet med studien var att undersöka i vilken grad psykologisk behandling av emetofobi har haft effekt. Frågeställningarna omfattade vilken typ av behandling som har studerats och om något behandlingsupplägg fungerat bättre än andra. En litteraturstudie som inkluderade engelskspråkiga artiklar om psykologisk behandling av emetofobi hos vuxna publicerade efter 2014 genomfördes. Tolv behandlingsstudier inbegreps. Resultatet visade att alla ingående studier rapporterade en minskning av emetofobisymtom efter behandlingen. Samtliga författare drog slutsatsen att den undersökta behandlingen hade haft effekt, men det finns stora skillnader mellan studiernas metodologiska kvalitet och utformning samt på vilket sätt resultaten har uppnåtts, beräknats och tolkats vilket gör det svårt att dra några säkra slutsatser.

Procrastination means actively letting a task with a given time frame, which one benefits from doing, wait despite awareness that it may have negative consequences. Procrastination is associated with symptoms of stress, anxiety and depression, as well as loneliness and reduced life satisfaction, and is associated with poor sleep quality and physical inactivity. Although procrastination appears to be a factor in stress and mental illness and is a complex and common problem, which can also lead to anxiety and depression in more severe cases, research on which treatment methods are effective for people who procrastinate is limited. The purpose of the study was therefore to identify what therapists perceive as effective in treatment for procrastination and a qualitative interview study was conducted with eight therapists. The therapists suggest a broad survey as they believe that the problem is complex. They work with affects and feelings such as shame and believe that positive reinforcement is important. Further to work with what is important to the patients in the long- term, to motivate patients to exposure to more adaptive strategies. The study shows that methods for increased self-regulation, stress management and interventions from Acceptance and Commitment Therapy can be effective.                       Keywords: Procrastination, psychological treatment, stress

Insomni och depression är två vanliga former av psykisk ohälsa som mycket ofta förekommer samtidigt. Psykologisk behandling med KBT i form av vägledd självhjälp är väl utprövat för dessa båda tillstånd var för sig. Endast ett fåtal behandlingsstudier har utvärderat någon form av psykologisk behandling för personer med samtidig insomni och depression. Vägledd självhjälp är inte utvärderad för denna grupp. I denna randomiserade studie jämfördes två KBT-baserade vägledda självhjälpsbehandlingar, den ena mot insomni (n=22), den andra mot depression (n=21), för personer med samtidig insomni och depression. Båda behandlingarna hade effekt på både insomnisymtom mätt med ISI och depressionssymtom mätt med MADRS-S. Effekterna var mindre än i tidigare studier av behandling för insomni respektive depression var för sig. Det var ingen skillnad i effekt mellan grupperna i något av utfallsmåtten. Att ingen skillnad kunde fastställas kan bero på för få deltagare.

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar våldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förståelser av våld och sitt terapeutiska förhållningssätt, samt hur dessa förståelser och förhållningssätt förvaltas i deras terapeutiska praktik. Utgångspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv på psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt färgad tematisk analys, vilket resulterade i temana Den kritiska hållningen och Den kliniska hållningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de två temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfält. I temat Den kritiska hållningen, utanför terapirummet, samlades tal om dessa områden som kunskap. I Den kliniska hållningen, innanför terapirummet, samlades ambivalent tal om dessa feministiska kunskapsfält; de tillskrivs inte samma tyngd. De subjektspositioner som blir möjliga för dem att inta tycks avhängigt den legitimitet terapeuterna tillskriver de kritiska- och feministiska perspektiven i de två temana. I diskussionen resonerar vi kring vilka konsekvenser detta kan innebära för terapiarbetet samt varför det tycks problematiskt att integrera kritiska- och feministiska perspektiv i psykoterapeutiskt behandlingsarbete. Vi drar slutsatsen att det behövs en organiserad kritisk rörelse för en etisk utveckling inom psykologi och psykoterapi i Sverige.

Användningen av mindfulness i psykologisk behandling har vuxit kraftigt de senaste decennierna. Forskningen har dock nästan uteslutande fokuserat på dess positiva effekter. I denna studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med tio yrkesverksamma psykologer om deras erfarenheter av svårigheter och problem på området. Intervjumaterialet analyserades med induktiv tematisk analys och visade att utmaningar, fallgropar och risker förekommer. Tre övergripande teman genererades; patientrelaterade egenskaper (bl.a. traumatiska erfarenheter, bristande affektreglering och felaktiga förväntningar på mindfulness), egenskaper hos behandlaren (bl.a. bristande förmåga att bedöma patienters behov och förutsättningar) och den övergripande synen på mindfulness (bl.a. bilden av en kostnadseffektiv ”dos” som kan distribueras i gruppformat istället för en individuell läroprocess liksom tendenser att systemproblem såsom arbetsmiljöfrågor läggs på individnivå). Deltagarna poängterar vikten av personlig erfarenhet, att arbeta individanpassat och ha respekt för metoden. / The use of mindfulness in clinical/therapeutical contexts has increased substantially during the past few decades. Most research in the field however has been solely focused on its positive effects. In this study ten clinical psychologists were interviewed regarding their experiences of difficulties and problems when using mindfulness with patients. The resulting material showed that challenges, pitfalls, and risks exist. Using inductive thematic analysis three major themes were generated: aspects relating to the patient (e.g. traumatic experiences, insufficient capacity in regulating affect and unrealistic expectations), aspects relating to the practitioner (e.g. insufficient capacity to assess the patient´s needs and capacities) and the overall view of mindfulness (e.g. as a cost efficient “dose” which can easily be distributed in a group setting instead of as an individual learning process as well as tendencies to individualize systemic problems such as working environment). The participants emphasize the importance of personal experience, to have respect for the method and to adapt and customize it to the patient.

Självskadebeteenden är vanligt förekommande, särskilt bland tonåringar inom psykiatrin. Behandling inriktad specifikt mot självskadebeteenden har under de senaste åren uppmärksammats och undersökts i ökad utsträckning. Hur personer med självskadebeteende själva upplever vården och bemötandet de får är av stor vikt att undersöka för att fortsätta utveckla vården i rätt riktning. Studiens syfte var att undersöka hur personer som under tonåren hade ett självskadebeteende upplevde vården och bemötandet de fick fem år tidigare. Arbetet utgick från semistrukturerade intervjuer med 26 unga kvinnor som under tonåren hade ett aktivt självskadebeteende och fick vård för detta.  Svaren analyserades med tematisk analys och genererade tre huvudteman: Tillbakablickande förståelse, Innehåll och konceptualisering, och Relationens avtryck. Resultaten visade en mognadsprocess som har skett hos deltagarna gällande självbild och inställning gentemot omvärlden och vården. Tydlig struktur och samstämmighet kring behandlingens inriktning och innehåll var avgörande för huruvida den upplevdes som hjälpsam eller inte. Slutligen betonades ett stort behov av en trygg behandlingsrelation som genomsyras av ett från behandlaren validerande förhållningssätt. Resultatens förhållande till tidigare forskning samt kliniska implikationer för vården diskuteras.

The overarching goal of this thesis has been to enhance Internet-delivered psychological treatments for depression and its comorbidity. To this end, three randomized controlled trials (Study II, III and IV) with a total of 313 participants were conducted. A prevalence study (Study I) was also conducted to provide an up-to-date estimate of the prevalence of depression, anxiety disorders, and their comorbidity in the Swedish general population. Study I showed that more than every sixth individual in Sweden suffers from symptoms of depression and/or anxiety. Comorbidity between depression and anxiety was substantial and associated with higher symptom burden and lower health-related quality of life. Study II showed that a tailored Internet-based CBT protocol (ICBT) was effective in reducing symptoms of depression when compared to a control group. Among individuals with more severe depression and comorbidities, the tailored ICBT treatment worked better than standardized ICBT. Study III showed that a psychodynamic Internet-based psychotherapy was highly effective in the treatment of depression, when compared to a group who received psychoeducation and online support. In Study IV, an Internet-delivered affect-focused psychodynamic psychotherapy proved to have a large effect on depression and a moderately large effect on anxiety disorders. In conclusion, this thesis shows that in the context of treating depression and its comorbidity, Internet-delivered psychological treatments can be potentially enhanced by psychodynamic psychotherapy and by individualization. / Det övergripande syftet med denna avhandling har varit att vidareutveckla internetbaserad psykologisk behandling för depression och dess komorbiditet. Tre randomiserade kontrollerade studier (Studie II, III och IV) med totalt 313 deltagare genomfördes i linje med detta syfte. En prevalensstudie (Studie I) genomfördes också för att tillhandahålla ett uppdaterat estimat av prevalensen av depression, ångest och deras komorbiditet i Sverige. Studie I visade att mer än var sjätte individ i Sverige lider av symptom på depression och/eller ångest. Det fanns påtaglig komorbiditet mellan depression och ångest, vilket var associerat med högre symptombörda och lägre livskvalitét. Studie II visade att en skräddarsydd internetbaserad KBT-behandling var effektiv för att reducera symptom på depression, i jämförelse med en kontrollgrupp. Bland individer med svårare depression och komorbiditet, fungerade den skräddarsydda interventionen bättre än en standardiserad. Studie III visade att psykodynamisk internetbehandling var effektiv vid behandling av depression, i jämförelse med en grupp som fick psykoedukation och stödsamtal online. I Studie IV visades att en affektfokuserad psykodynamisk internetbehandling hade stor effekt vad gällde att reducera symptom på depression, och medelstor effekt vad gällde att reducera symptom på ångest. Sammanfattningsvis visar denna avhandling att internetbaserad psykologisk behandling kan potentiellt vidareutvecklas av psykodynamisk psykoterapi och individanpassning, vid behandling av depression och dess komorbiditet.

Den psykiska ohälsan ökar stadigt i omvärlden, därav genomgår fler människor psykologiska behandlingar för att öka sitt välmående. Den tidigare forskningen har uppvisat att negativa effekter i samband med en psykologisk behandling existerar. Syftet med genomförandet av studien var att undersöka om det fanns negativa eller oönskade effekter hos personer som genomgått någon evidensbaserad psykologisk behandling samt att undersöka vilka de mest förekommande oönskade effekter var hos den rekryterade gruppen. Studien genomfördes genom en enkätstudie med totalt 63 deltagare (M = 33 år, SD = 8.4, åldersspann 20 - 57 år,67% kvinnor). Instrumentet som användes var The Negative Effects Questionnaire med 32 påståenden, vilka utgör en sex faktorsmodell (symptom, kvalitet, beroende, stigma, hopplöshet och misslyckande). Instrumentet mäter huruvida deltagarna upplevt att behandlingen lett till några negativa eller oönskade effekter. Resultatet på frågeställning A ”Vilka är de mestförekommande biverkningarna hos den rekryterade gruppen?” visar att den mest rapporterade negativa effekten var “känner du dig sorgsen”. Resultatet från frågeställningen B ”Finns det könsskillnader i medelvärden av faktorerna hos NEQ?” visar att kvinnor generellt rapporterat fler biverkningar jämfört med männen. Studien går i linje med tidigare forskning och svarar på samtliga frågeställningar. Studiens låga antal deltagare (N = 63), och dess bekvämlighetsurval gör att studien inte kan generalisera sitt resultat. Spridningen blir inte lika omfattande och representativ som den hade varit med en större urvalsgrupp. / Mental illness is steadily increasing in the world, because of which more people are undergoing psychological treatments to increase their well-being. Previous research has shown that negative effects in connection with a psychological treatment exist. The purpose of conducting the study was to investigate whether there were negative or unwanted effects inpeople who had undergone any evidence-based psychological treatment and to investigate what the most common unwanted effects were in the recruited group. The study was conducted through a questionnaire study with a total of 63 participants (M = 33 years, SD =8.4, age range 20 - 57 years, 67% women). The instrument used was The Negative Effects Questionnaire with 32 statements, which constitute a six-factor model (symptom, quality, dependence, stigma, hopelessness and failure). The instrument measures whether the participants experienced that the treatment led to some negative or unwanted effects. The result of question A shows that the most reported negative effect was "do you feel sad". The results from question B show that women generally reported more side effects compared to men. The study is in line with previous research and answers all questions. The study's low number of participants (N = 63), and its convenience selection means that the study can notgeneralize its results, the spread will not be as extensive and representative as it would have been with a larger sample group.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) är en effektiv och snabbt växnade behandlingsform, som fortfarande är relativt lite beforskad. Syftet med studien var att undersöka hur internetterapeuters kommunikation med klienter kan se ut, med data från en behandlingsstudie för unga med depression. Meddelanden från fem behandlingar med gott utfall analyserades med tematisk analys (TA). Studien fokuserade på terapeutbeteendena uppmuntra och bekräfta, samt hur terapeuter använder personligt tilltal. Analysen resulterade i sammanlagt tolv teman. Diskussionen visar hur temana skapar ett övergripande mönster där behandlingen beskrivs som ett hårt arbete, vilket kräver en stark klient, som förväntas bli motiverad av terapeuten. Fynden diskuteras också utifrån behandligens teoretiska grund, tidigare forskning kring terapeutbeteenden samt det faktum att behandligen ges över internet. / EaRly internet-based interventions for Children and Adolescents (ERiCA)