Bakgrund: Varje år insjuknar 1500–2000 personer i psykos i Sverige, och cirka 30000–40 000 personer i Sverige har diagnosen schizofreni. Läkemedel är grunden i behandlingen av schizofreni, detta i kombination med olika psykosociala behandlingar samt åtgärder. Återhämtning beskrivs som en djupt personlig, unik förändringsprocess. Sjuksköterskor i Sverige arbetar enligt HSL, Hälso- och sjukvårdslagen och hälsa är ett av omvårdnadens centrala begrepp som sjuksköterskan skall jobba utifrån. Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter av återhämtning från psykos hos personer med schizofreni samt beskriva urvalsgrupperna i artiklarna.Metod: En deskriptiv litteraturstudie innefattande 11 vetenskapliga artiklar sökta i PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: I föreliggande studie var syftet att beskriva erfarenheter från psykos hos personer med schizofreni. Det som framkom i resultatet visade att ett stort stöd från omgivning samt medicinering var nödvändigt för en god återhämtning. Att umgås med familj och vänner gav en känsla av acceptans samt minskade symtomen. Psykofarmaka visar sig dock påverka sömn samt livskvalitet på ett negativt sätt vilket hämmade följsamheten. Många beskrev att de förlorat sin självbild efter psykosen vilket gav en sämre självkänsla, det hämmade återhämtning samt återgång till arbete. När de hittat acceptans i sin sjukdom samt inte såg sig själva som en diagnos och lärde sig nå sina mål främjade det återhämtningsprocessen och personerna kunde se en ljus framtid.Slutsatser: Personer med schizofreni upplever idag svårigheter att komma tillbaka till det vanliga livet efter en psykos. Personerna berättar att de förlorat sin identitet, vänner, familj och arbete och till följd av detta förlorat hopp och framtids utsikter. Denna stigmatisering beror mycket på okunskap i samhälle och därför är det viktigt att soms juksköterska ha kunskap inom detta ämne för att kunna ge en god omvårdnad. / Background: Every year 1500-2000 people gets a psychosis in Sweden, and about 30000-40000 people in Sweden is diagnosed with schizophrenia. Medicines are the basis for the treatment of schizophrenia, this in combination with various psychosocial treatments as well as measures. Recovery is described as a deep personal, uniquechange process. Nurses in Sweden work according to the law “HSL”, the Swedish Health and Medical Service Act. Health is one of the nursing concepts that the nurse should work from outside.Aim: The aim of this study is to describe people diagnosed with schizophrenia experiences of recovery after psychosis, as well as describing the selection groups in thearticles. Methods: A descriptive literature study of 11 studies with a qualitative approach. Main results: In the present study, the purpose was to describe psychosocial experiencei n schizophrenia patients. What was found in the results showed that a strong support from the environment and medication was necessary for a good recovery. To spend time with family and friends gave a sense of acceptance and reduced the symptoms. Psychiatric drugs prove to affect sleep and quality of life in a negative way, which impeded compliance. Many described that they lost their self-esteem after psychosis, resulting in a worse self-esteem, inhibited recovery and return to work. When theyfound acceptance in their illness and did not see themselves as a diagnosis and learned to reach their goals, it promoted the recovery process and they could see a brighter future.Conclusion: People with schizophrenia experience difficulties in returning to normal life after a psychosis. The people tell that they lost their identity, friends, family and work and as a consequence they lost hope and prospects. This stigmatization depends largely on ignorance in society and therefore it is important as a nurse to have knowledge of this subject in order to provide good care.

Schizofreni har alltid varit ett omdebatterat ämne utifrån ett samhällsperspektiv och synen på både psykiatrin och psykisk ohälsa har en tendens att skapa både rädsla och fascination. Våra frågeställningar i uppsatsen har utgått ifrån temana: symptom, prognos och behandling. Utifrån dessa teman har vi gjort en jämförelse mellan vetenskaplig litteratur och skönlitteratur, dels för att se ifall den vetenskapliga litteraturen är samstämmig med varandra. Dels har vi även sammanställt den subjektiva upplevelsen av sjukdomen som våra utvalda författare har beskrivit om i sina självbiografiska böcker.De centrala delarna i vår frågeställning har visat på att den subjektiva upplevelsen av symptomen inte är helt samstämmig med den vetenskapliga litteraturen.Forskningen är oenig kring prognosen huruvida den är god, om sjukdomen kommer smygande eller på grund av yttre press. Det har även framkommit att forskningen beskriver sjukdomsdebuten som att omvärlden upplevs som mer färgrik. Denna upplevelse håller inte våra författare till våra utvalda självbiografier med om då de beskriver att en ”dimma” läggs över deras omvärld.I behandlingen är vetenskapen enig kring att behandling med läkemedel är av stor vikt dock fann vi en forskare som har en viktig diskussion. Han uttrycker att det finns en viss överdosering av läkemedel samt att han även tar upp vikten av att läkarkåren bör i högre utsträckning än vad som sker idag att se till andra behandlingsmöjligheter, som även de visat sig ge goda resultat. Vi har lyckats fånga författarnas subjektiva upplevelser kring schizofreni i deras självbiografier vilket har lett till en mer färgrik och djupare bild än vad endast vetenskaplig litteratur hade kunnat åstadkomma. / Schizophrenia has always been a controversial topic from a social perspective and the perception on both psychiatry and mental illness have a tendency to create both fear and fascination. Our research questions in the thesis have been based upon themes: symptoms, prognosis and treatment. Based on these themes, we have made a comparison between scientific research and autobiographies, partly to see if the scientific literature are consistent with each other. First, we have also compiled the subjective experience of the disease that our selected authors have described in their autobiographies.The central components of our research questions have shown that the subjective experience of the symptoms is not fully consistent with the scientific literature.The research is in a disagreement about whether the prognosis is good and if the disease is insidious or because of external pressure. It has also emerged that the research describes the onset of the world is seen as more colorful. This experience do not our writers of the autobiographies agree about as they describe it as a "fog" surrounding their environments.Science agrees on that treatment with drugs is of great importance, however, we have found a researcher who has had an interesting discussion. He expresses that there is a certain drug overdose and he also brings up the importance that the medical profession should see to a greater extent to look into other treatment options, which also are shown to provide good results. We have managed to catch the authors of the autobiographies 'subjective experiences of schizophrenia, which has led to a more colorful and deeper picture than just scientific literature had been able to accomplish.

En psykossjukdom har en person när verklighetsuppfattningen av andra människor och världen förändras. Patienter som har en psykossjukdom upplever att de lider på grund av sin sjukdom och upplever sig ha funktionshinder och sämre livskvalitet än andra människor i samhället. Dessa personer behöver därför erbjudas insatser från hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visar att personer med psykossjukdomar upplever stigmatisering både ute i samhället och i vården. Patienterna känner sig inte tillräckligt delaktiga i sin vård och det finns en brist i relationen mellan patient och sjuksköterska. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelse och erfarenheter av den psykiatriska vården. Studien är en kvalitativ litteraturstudie och dataanalys genomfördes med en litteraturöversikt. Resultatet i litteraturstudien kan beskrivas utifrån tre olika teman med tillhörande subkategorier. I studien diskuteras relationen mellan patient och sjuksköterska: t.ex. kontroll och självbestämmande hos patienten och bemötandet av sjuksköterskorna. Det diskuteras också om hur förtroende och trygghet för patienten bidrar till ökat välbefinnande och minskat lidande.  Litteraturstudiens slutsats är att sjuksköterskor har en viktig roll och påverkan i hur patienten upplever vården. Maktfördelningen och samspelet mellan personal och patient bör vara dynamisk så ofta som möjligt och beroende på omständigheter skifta. Den psykiatriska vården bör fokusera mer på relationen och samarbetet mellan personal. / Psychosis is when one’s experience of the world and other people is changed. Patients with psychosis report that they suffer because of their illness, have a lower quality of life, and that psychosis is a form of disability. These people therefore need help from the healthcare system. Early research shows that people with different psychotic illnesses experience stigma in society and in health care. Patients often do not feel included enough in their care and that there is something lacking in the relationship between patients and nurses. This literary study focuses on the patient experience of psychiatric care. Our analysis is broken into three main themes with subthemes. The study discusses the relationship between patients and nurses such as, “control and autonomy of the patient and the treatment from nurses.” It also discusses how the experience of trust, security and safety of the patient can affect well-being and lessen suffering. Through this analysis, we found that nurses have an important role in how a patient experiences care. Power dynamics and the interaction between patient and nurse should adapt depending on the circumstances and how they change. Psychiatric care should focus on the relationship and interaction between personnel and patients.

Bakgrund: Psykos är en allvarlig sjukdom som innebär en förändrad verklighetsuppfattning. I Sverige insjuknar varje år över tvåtusen personer i psykossjukdom varav de flesta kan återhämta sig i varierande grad men en del får kvarstående svårigheter. Psykossjukdom medför inte bara stora kostnader för individen i form av psykiskt och somatiskt lidande utan även för samhället i form av höga sjukvårdskostnader och produktionsbortfall. Återhämtning är därför viktig ur flera aspekter. En större förståelse för patientens upplevelse av personlig återhämtning ökar möjligheterna för specialistsjuksköterskan att stödja och främja återhämtningsinriktat omvårdnadsarbete. Syfte: Studiens syfte är att skapa förståelse för patienters upplevelse av personlig återhämtning vid psykossjukdom. Metod: En integrativ litteraturöversikt och litteratursökning har genomförts i databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo. Artiklar med både kvalitativa och kvantitativa studier har ingått. En integrativ analys av 16 artiklar genomfördes i flera steg enligt Whittemore och Knafls (2005) metod. Resultat: Utifrån analysen kunde två huvudkategorier, “inre” och “yttre” återhämtning och de sju undergrupperna: acceptans, egenmakt, hopp, identitet, sorg, sammanhang och sociala relationer identifieras. Trots att återhämtningsprocessen är individuell, beskrivs liknande upplevelser och behov. Flera faktorer som både underlättar och hindrar den personliga återhämtningen har identifierats. Att känna sig respekterad och delaktig i sin egen vård ger en känsla av egenmakt och meningsfulla aktiviteter ger en känsla av sammanhang oavsett om de är privata eller professionella. Stigmatisering och diskriminerande attityder leder till utanförskap och påverkar återhämtningen negativt. Slutsats: Begreppen inre och yttre återhämtning är viktiga för den personliga återhämtningsprocessen och tillsammans med insatser från den psykiatriska specialistvården utgör de en helhet som är grunden för patientens väg mot återhämtning. Att återhämta sig är inte detsamma som att bli frisk och det går att leva ett meningsfullt liv även om personen inte är helt symtomfri.

Bakgrund: Årligen insjuknar 2000 personer i psykossjukdom i Sverige. Återhämtning följande förstagångsinsjukande i psykos är ett komplext fenomen där personens subjektiva upplevelser är avgörande för återhämtningen. Att ha kunskap om dessa subjektiva upplevelser skapar förutsättningar hos sjuksköterskan att tillgodose en god personcentrerad omvårdnad av denna individgrupp. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av återhämtning efter förstagångsinsjuknande i psykos. Metod: Pubmed och Cinahl har använts för att söka artiklar. Totalt tio kvalitativa artiklars resultat har analyserats och granskats enskilt. De enskilda analysernas resultat har sammansatts i ett analysschema där kategorier och subkategorier identifierats.  Resultat: Efter analysen framkom fyra kategorier, Att uppleva ett förlorat jag, Att uppleva stöd, Att uppleva försoning samt Att åter uppleva en ljus framtid, med sammanlagt tio subkategorier som beskrev upplevelser av återhämtning efter förstagångsinsjuknande i psykos. Konklusion: De subjektiva upplevelserna följande återhämtning vid förstagångsinsjuknande i psykos är komplexa och medföljes av diverse känslor och tankar. Denna studies fynd tyder på vikten av sjuksköterskans roll i personens upplevelse där sjuksköterskan måste arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att kunna tillgodose personens behov av vård och stöd. Vidare forskning bör undersöka hur sjuksköterskan med hjälp av ett personcentrerat förhållningssätt kan främja dessa gynnsamma upplevelser av återhämtning / Background: Annually, 2000 individuals fall ill in a psychotic disorder in Sweden. Recovery following first episode psychosis is a complex phenomenon where the individuals’ subjective experiences are crucial for recovery. To have knowledge about these subjective experiences creates opportunities for the nurse to provide a good person-centered care for this group of individuals. Aim: The aim of this study was to describe individuals’ experiences of recovery following a first episode psychosis Methods: Pubmed and Cinahl has been used to search articles. In total, ten qualitative articles results have been analyzed and reviewed individually. The individually analyses’ results were compiled in an analysis table where categories and subcategories were identified. Results: Following the analysis emerged four categories, To experience a lost self, To experience support, To experience reconciliation and To once again experience a bright future, with a total of ten subcategories which described experiences of recovery following first episode psychosis.  Conclusion: The subjective experiences following recovery from first episode psychosis is complex and is followed by various emotions and thoughts. This study’s findings suggest the importance of the nurse’s role in the individual’s experience where the nurse must work from a person-centered approach to be able to provide the care required for the individual’s recovery. Further research should explore how the nurse, from a person-centered approach, can promote these favorable experiences of recovery

Introduktion: Psykosdiagnos kan ha en negativ inverkan på en persons görande avseende fritid, arbete och personlig vård. Brist på initiativförmåga, svårigheter att bibehålla koncentration, bearbetning av information och svårigheter med tidsuppfattningen kan medföra negativa konsekvenser i vardagen. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vilka arbetsterapeutiska interventioner som finns beskrivna för personer med psykosdiagnos. Metod: En scoping review görs för att ge en överblick av befintlig litteratur. Relevanta sökord, inklusion- och exklusionskriterier och databaser valdes för att hitta relevanta artiklar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån OTIPM:s fyra interventionsmodeller “Modell för aktivitetsträning”, “Kompensatorisk modell”, “Modell för förbättrande av kroppsfunktion och personfaktorer” och “Pedagogisk modell”. Arbetsterapeutiska interventioner bidrar till förbättring i vardagliga aktiviteter och förbättring av exekutiva funktioner, negativa symtom och sjukdomens svårighetsgrad. Implikationer: Arbetsterapeuter har möjlighet att förbättra och underlätta funktioner, lyfta in meningsfulla aktiviteter, underlätta miljön och lyfta in social gemenskap med hjälp av arbetsterapeutiska interventioner. / Introduction: Psychosis diagnosis can have a negative impact on a person's activities regarding leisure, work and personal care. Lack of initiative, difficulties in maintaining concentration, processing information and difficulties with the perception of time can have negative consequences in everyday life. Aim: The aim of this study is to describe which occupational therapy interventions are available for people with a psychosis. Method: A scoping review is done to map the body of literature. Relevant keywords, inclusion and exclusion criteria and databases were selected to find relevant articles. Results: The results are presented based on OTIPM's four intervention models "Model for activity training", "Compensatory model", "Model for improving body function and personal factors" and "Pedagogical model". Occupational therapy interventions contribute to improvement in everyday activities and improvements in executive functions, negative symptoms and disease severity. Implications: The occupational therapist has the opportunity to improve and facilitate functions, lift in meaningful activities, facilitate the environment and lift in the social community with the help of occupational therapy interventions.

Bakgrund Mer än 2000 personer insjuknar varje år i Sverige i förstagångsinsjuknande i psykos. Insjuknandet kan upplevas som en kris för personen och för dennes närstående samt medföra ett psykiskt, socialt och ekonomiskt lidande. Psykosvården är i behov av stora resurstillgångar från samhället och den drabbade behöver ofta flera stödinsatser från hälso-och sjukvården. Tidigare forskning finns om återhämtning från psykisk ohälsa och från psykossjukdomar. Det finns dock mindre forskning som fokuserar på patienter med förstagångsinsjuknande i psykos och deras upplevelse av återhämtning. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av vad som påverkar återhämtningen efter förstagångsinsjuknande i psykos. Metod Litteraturöversikt med systematisk ansats inkluderat 15 studier med kvalitativ ansats. Litteratursökningar genomfördes i databaserna Cinahl Complete, PsycInfo och PubMed. Dataanalys utfördes genom Thomas och Hardens metod för tematisk analys. Resultat Tre huvudteman framkom i resultatet: Personliga processer bidrar till återhämtning, olika relationer bidrar till återhämtning samt stigma- ett hinder för återhämtning. En individuell förändringsresa genom acceptans, återtagen kontroll och hopp inför framtiden var bidragande faktorer i återhämtningen. Medicinering, stöd från hälso-och sjukvården och närstående samt social tillhörighet bidrog till återhämtningsprocessen. Stigma var hämmande för återhämtningen. Slutsats Återhämtning vid förstagångsinsjuknande i psykos är en komplex och individuell process, som påverkas av både personliga processer samt yttre faktorer. Att uppleva stigma är ett hinder för återhämtning. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård har en central roll i patientens återhämtningsprocess, vilket förutsätter god kompetens och ett personcentrerat förhållningsätt. / Background More than 2000 people fall ill every year in Sweden with a first onset of psychosis. The illness is often experienced as a crisis for the person themselves and their family and can cause psychological, social and financial suffering. Psychiatric care is in need of large resources from the society, and the sufferer often needs several support measures from the health and medical care. Previous research exists on recovery from mental illness and from psychotic illnesses. However, there is less research focusing on first-time psychosis patients and their experience of recovery.  Aim The aim was to describe patients' experiences in what affects recovery after a first episode psychosis Methods Literature review with a systematic approach including 15 studies with a qualitative approach. The literature searches were conducted in the databases Cinahl Complete, PsycInfo and PubMed. Data analysis has been done through Thomas and Harden's methods for the thematic synthesis. Results Three main themes emerged in the results: Personal processes contribute to recovery, different relationships contribute to recovery and stigma - an obstacle to recovery. A individual journey of change through acceptance, regained control and hope for the future were contributing factors in the recovery. Medication, support from health care and relatives and social belonging contributed to recovery. Stigma were inhibiting the recovery. Conclusions Recovery from the first onset of psychosis is a complex and individual process, which is influenced by both personal processes and external factors. Experiencing stigma is a barrier to recovery. The specialist nurse in psychiatric care has a central role in the patient's recovery process, which requires good competence and a person-centred approach.

No description available.

En psykossjukdom medför att perceptionen av världen och andra människor förändras. Patienter med en psykossjukdom upplever sig ha sämre livskvalitet och hälsa än andra individer i samhället och de upplever ofta lidande på grund av sin sjukdom. Sjuksköterskor upplever blandade känslor i samband med vård av patienter med en psykossjukdom, men deras grundläggande uppgift är trots detta att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande. Syftet med denna studie är att belysa hur patienter med en psykossjukdom upplever vården på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning, ur ett patientperspektiv. Studien är en systematisk litteraturstudie och data analyserades med en induktiv latent innehållsanalys. Resultatet visade att patienternas upplevelser kan beskrivas i fyra områden: rädsla och osäkerhet påverkar interaktionen med andra; tvångsåtgärder: skrämmande men nödvändiga; självbestämmande, delaktighet och välbefinnande; samt vårdpersonalen är avgörande för patienternas upplevelser. I studien diskuteras rädsla och osäkerhet; att vårdpersonalen och upplevelserna påverkar attityden till behandlingen; vårdpersonalens betydelsefulla roll när patienten har svåra symtom; individualiserad vård och god kommunikation bidrar till ökat välbefinnande samt att mer kompetens hos vårdpersonal kan minska bruket av tvångsåtgärder. Studiens slutsats är att sjuksköterskor har en central roll i patienternas upplevelse av vården. De har ansvar för att interaktionen med patienten och relationsbyggande fortlöper samt att användandet av tvångsinsatser motiveras och enbart sker när det är absolut nödvändigt, annars finns risk att behandlingsresultat och följsamhet av behandling efter utskrivning påverkas negativt. / A psychosis means that the perception of the world and other people change. Patients with a psychotic disorder perceive themselves as having poorer quality of life and health than other individuals in the community and they often experience suffering because of their illness. Nurses experience mixed feelings while caring for patients with a psychotic disorder, but in spite of this a nurse’s fundamental duty is to promote health, prevent disease, restore health and to alleviate suffering. The purpose of this study is to highlight how patients with a psychotic disorder experience health care in a psychiatric inpatient ward, from a patient perspective. The study is a systematic literature review and data were analyzed using an inductive latent content analysis. The results showed that patients 'experiences involved four areas: fear and insecurity affects the interaction with others; coercive measures: scary but necessary; autonomy, participation and welfare, and nursing staff is crucial for patients' experiences. In the study, several areas were discussed about the patient's experiences: fear and insecurity; that care staff and experiences affect the attitude to treatment; healthcare personnel's important role when the patient experience severe symptoms; individualized care and good communication contribute to increased well-being, and that more skills in healthcare professionals can reduce the use of coercive measures. The study's conclusion is that nurses have a central role in the patients' experience of the health care. They are responsible for the interaction with the patient and for keeping the building of the nurse-patient relationship in progress. They are also responsible so that the use of coercive action is justified and only occurs when it is absolutely necessary, otherwise there is a risk that the treatment results and adherence to treatment after discharge are adversely affected.

Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till vårdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vårdens organisation och de vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov. Upplevelser av motsatsen kan i stället utgöra en merbelastning (hinder) för föräldrarna vilket riskerar att försvåra samarbetet med vårdpersonalen. De kliniska implikationerna av resultaten diskuteras avslutningsvis.