Detta är en uppföljning av utbildningen i Psykodynamisk Affektfokuserad Korttidsterapi som gavs på psykoterapeutprogrammet med psykodynamisk inriktning 2004 -2007. Syftet är att följa upp om PAK fortfarande upplevs angeläget och om utbildningen har påverkat arbetet och rollen som psykoterapeut. Detta har gjorts via en enkät och intervjuer. Studien visar att PAK haft ett tydligt inflytande på arbetet och synen på rollen som psykoterapeut för de flesta av de intervjuade och att det finns en upplevelse av engagemang och vitalisering hos terapeuterna. En ansats till att få en bild av vad som är attraktivt i förhållningssättet görs och det förs en diskussion kring detta. Ett behov av att få fördjupa och vidareutveckla sina kunskaper lyfts fram.

Forskning av biverkningar inom kognitiv beteendeterapi (KBT) har varit relativt outforskat och viss brist på kunskap råder inom området. Syfte och frågeställningar med detta examensarbete var att undersöka psykoterapeuters uppfattning om och erfarenheter av biverkningar av KBT. Genom en explorativ induktiv studie med kvalitativ ansats undersöktes detta. Informanterna var sex KBT-psykoterapeuter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade på olika beskrivningar av vad en biverkan är och att biverkningar var av både positiv och negativ karaktär. En del av biverkningarna var förväntade och upplevdes ha en positiv effekt utifrån behandlingens syfte och en del av biverkningarna var inte förväntade och upplevdes ha en negativ effekt utifrån behandlingens syfte. Positiva biverkningar ansågs vara relaterade till naturliga reaktioner som förekom vid förändringsarbete och inte var skadliga varken för klienten eller terapin. Negativa biverkningar handlade om bieffekter som var långvariga, ineffektiva och skadliga för klienten. Resultatet visade även att psykoterapeuterna hade erfarenheter av biverkningar inom KBT. Dessa var faktorer som bidrog till negativa effekter i terapin vilka tematiserades som psykoterapeutens förhållningssätt, terapistörande, psykoterapins effekt på omgivningen samt interaktion mellan KBT och samhälle. Fynden var att framför allt två områden inom biverkningar var komplexa och svåra att förebygga eller påverka: dels psykoterapins effekt på omgivningen, dels interaktion mellan KBT och samhälle. Som rekommendation för fortsatt tillämpning av KBT betonades uppmärksamhet kring kontextens påverkan samt vikten av att reflektera över samhällets påverkan på psykoterapiområdet.

Bakgrund Innan neuroleptikans tid behandlades patienter med psykos/schizofreni med en anpassad form av psykoanalys, som senare modifierades till psykodynamisk psykoterapi (PDT). Efter neuroleptikans inträde har den psykodynamiska psykoterapin funnits kvar som behandling men fått mindre fokus. På senare tid har man börjat använda KBT vid schizofreni och behandlingen är idag evidensbaserad. Forskningen av effekten av PDT har släpat efter och Socialstyrelsens riktlinjer är tydliga med att PDT endast ska erbjudas till patienter med schizofreni i undantagsfall. Syfte Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka evidens det finns, för eller emot PDT vid psykos/schizofreni. Därutöver, att granska och analysera evidensen bakom riktlinjerna som Socialstyrelsen ger angående PDT vid schizofreni. Metod För att kunna besvara frågeställningarna gjordes en systematisk litteraturgenomgång och en granskning av rådande riktlinjer för psykologisk behandling av schizofreni. Resultat Resultaten visar att det finns aktuella studier som talar för att PDT har effekt vid psykostillstånd, att det finns nya modifierade former av PDT som visat lovande resultat och att Socialstyrelsens riktlinjer angående PDT vid schizofreni baseras på en enda studie med tveksam kvalitet. Vidare finns det studier som talar för ett integrerat synsätt, där man anpassar behandlingen och väljer behandlingsform efter varje enskild patients behov. Konklusion Det finns evidens för att PDT har positiv effekt vid psykos/schizofreni. Man kan ifrågasätta om Socialstyrelsens arbetssätt vid arbetet att ta fram riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni har varit evidensbaserat. Ny forskning stöder tankar om ett mer integrerat synsätt på behandling av psykos/schizofreni där frågan om vilken terapiform som har bäst effekt blir irrelevant.

I denna kvalitativa studie intervjuades tre kvinnor som lämnat relationer där de utsattes för våld. Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap kring kvinnornas känslomässiga process kring relationen där de utsatts för våld med fokus på ilskan. Frågeställningen var om det kan finnas en positiv kraft i ilskan som hjälper kvinnorna i relationen och uppbrottsprocessen. Studien kopplades till ilskans funktion utifrån affektteori. De tre kvinnorna i studien berättade om relationer som präglats av våld. De beskrev sina känslor och reaktioner under relationen, i separationsprocessen och utvecklingen efter separationen. Genom kvinnornas berättelse kunde man följa deras känslomässiga process. Kvinnornas berättelser beskrev hur deras uttryck för ilskan hade förändrats; alla tre uttryckte att ilskan blev starkare senare i relationen och att den upplevdes som en kraft som hjälpte dem men som även kunde ses som en destruktiv kraft. Efter relationen fanns ilskan på olika sätt med i deras liv, både som kraft i att hävda gränser och som en kraft som är svår att hantera. I uppsatsens diskussion reflekteras kring möjligheten att i terapi lyfta fram ilskan som en kraft som gör det möjligt för kvinnorna att sätta adekvata gränser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Who is the Body? – the body as subject or object The character of this paper is partly a literature study and partly an empirical one. A philosophical, ontological level according to the French philosopher Maurice Merleau-Ponty is presented along with a theoretical level according to the neurologist Antonio R. Damasio and three different psychotherapeutic techniques, dance therapy influenced by Carl Jung, body psychotherapy and traditional verbal psychotherapy. The first part of the study forms the litterateur section and is presented as a background to the empirical study. The empirical part contain four interviews with a dance therapist, a body therapist, a verbal therapist and a scientist. The purpose of this study is to investigate the different therapeutic positions and their attitude towards the body / mind / soul problem. In the conclusion it shows how the bodily oriented therapies have a possibility to meet the hole lived body through interaction between client and therapist and the inner images that are created in the creative therapy forms give a potential to include the transpersonal in the therapeutic situation.

Emetofobi klassas i DSM 5 som en specifik fobi som utmärks av en ihållande rädsla för att kräkas eller komma i kontakt med kräkning. Tillståndet är kroniskt, debuterar ofta i tonåren, orsakar betydande funktionsnedsättning och brukar betraktas som svårbehandlat. Syftet med studien var att undersöka i vilken grad psykologisk behandling av emetofobi har haft effekt. Frågeställningarna omfattade vilken typ av behandling som har studerats och om något behandlingsupplägg fungerat bättre än andra. En litteraturstudie som inkluderade engelskspråkiga artiklar om psykologisk behandling av emetofobi hos vuxna publicerade efter 2014 genomfördes. Tolv behandlingsstudier inbegreps. Resultatet visade att alla ingående studier rapporterade en minskning av emetofobisymtom efter behandlingen. Samtliga författare drog slutsatsen att den undersökta behandlingen hade haft effekt, men det finns stora skillnader mellan studiernas metodologiska kvalitet och utformning samt på vilket sätt resultaten har uppnåtts, beräknats och tolkats vilket gör det svårt att dra några säkra slutsatser.

<p>Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. </p><p>Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. </p><p>En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå. </p><p>En övergripande slutsats för klientgruppen är åsikten att terapeutens kompetens och personliga egenskaper spelar större roll i upplevelsen av relationen än deras etniska tillhörighet. </p><p>Resultatet utmynnar i en teoretisk modell användbar vid förståelsen av aspekter som kan ha betydelse för upplevelsen av den terapeutiska relationen vid kulturella möten.</p>

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå. En övergripande slutsats för klientgruppen är åsikten att terapeutens kompetens och personliga egenskaper spelar större roll i upplevelsen av relationen än deras etniska tillhörighet. Resultatet utmynnar i en teoretisk modell användbar vid förståelsen av aspekter som kan ha betydelse för upplevelsen av den terapeutiska relationen vid kulturella möten.

Social ångest drabbar omkring en av nio svenskar. Effektiva behandlingar finns, med begränsad tillgång och höga kostnader gör att många inte får behandling. Internetbehandling är ett potentiellt kostnadseffektivt behandlingsalternativ som är lätt att sprida, men mer forskning behövs. Syftet med studien var att jämföra två internetförmedlade behandlingar. Trettiosex deltagare fick välja affektfokuserad psykodynamisk behandling (iPDT, N=23) eller kognitiv beteendeterapi (iKBT, N=13). Behandlingarna bestod av tio veckor vägledd självhjälp. Liebowitz Social Anxiety Scale-Self Report var det primära utfallsmåttet. Behandlingarna hade medelstora förbättringar på social ångest och depression (d = 0,51–0,83), samt stora försämringar på interpersonella problem (d = 1,13–1,43). Fler av de som valt psykodynamisk behandling slutförde hela behandlingen. Allians efter tre veckor och preferensstyrka visade sig vara lovande utfallsprediktorer. Resultaten tyder sammanfattningsvis på att behandlingarna har positiva effekter på symtom av social ångest samt negativa effekter på interpersonella problem. / Social anxiety disorder affects approximately one out of nine swedes. Effective treatments exist, but limited access and high costs causes many sufferers to remain untreated. Internet-delivered treatment is a potentially cost-effective treatment alternative, which is easy to disseminate, but more research is warranted. The aim of the study was to compare two internet-delivered psychological treatments. Thirty-six participants choose affect-focused psychodynamic treatment (iPDT, n=23) or cognitive behavioral treatment (iCBT, n=13). The treatments consisted of ten weeks of guided self-help. Liebowitz Social Anxiety Scale-Self Report was the primary outcome measure. The treatments caused moderate improvements in social anxiety and depression (d = 0,51–0,83), as well as large worsening of symptoms of interpersonal problems (d = 1,13–1,43). Adherence to treatment was higher in the iPDT-group. Alliance at three weeks and preference strength were promising predictors of change. In summary, the results suggest that both treatments have positive effects on symptoms of social anxiety and negative effects on interpersonal problems. / SOFIA