Rapporten undersöker hur bostadspriser påverkas av avståndet till kollektivtrafiken och sambandet det har till befolkningstätheten i området. Sedan så är det just också hur detta skiljer sig rent teoretiskt och i praktiken som skiljer det här arbetet från andra liknande arbeten då det oftast endast ett av detta och dess påverkan ligger i fokus. Insamlingen av data till arbetet har sket via den kvalitativ metod som avser att med hjälp av intervjuer, arkivdata och teorier som är anpassningsbara för att uppfylla syftet och besvara frågeställningen. Det finns några olika modeller och teorier som används som grund rent teoretiskt vid detta problem. Men stor skillnad mellan teorin och praktiken framkom snabbt då intervjuerna började då de flesta ej aktivt använde de modeller som kunde förklara avståndet till kollektivtrafikens påverkan samt befolkningstäthetens påverkan på bostadspriserna men i praktiken använde sig värderarna av marknadskännedom och ortsprismetoden vid nästan alla värderingar då de flesta ansågs att det räckte med dessa metoder för att värdera bostäder. Men så rent teoretiskt så finns det ett samband mellan avståndet till kollektivtrafiken och befolkningstäthet och det har oftast en positiv påverkan på bostadspriser men kan variera beroende på fler olika variabler som kan förekomma från fall till fall. Sedan så genom de fem intervjuer har empiriska data erhållits för att kunna koppla teorin till verkligheten. De fem respondenterna diskuterade först ifall sambandet fanns men även problematik med det, de flesta respondenter höll med att i praktiken finns det ett vist samband men att det var svårt att kvantifiera men att det ej är direkt och enbart mellan avståndet till kollektivtrafiken och befolkningstätheten då detta endast är två faktorer av väldigt många flera som påverkas tillsammans och förbättras oftast i liknande takt i följd av att det ställs högre krav och att ett område blir mer attraktivt att leva i. Slutligen så i praktiken behövs det i nuläget ej några nya modeller eller teorier för att kunna värdera bostäder med vikt på avståndet till kollektivtrafiken och befolkningstätheten, men att ifall dessa faktorer blir väldigt eftertraktade och attraktiva kan nya analyser och studier behövas göras för att marknaden ska kunna dra slutsatser om hur mycket dessa faktorer påverkar bostadspriserna. / The report examines how the housing prices get affected by the distance to public transport and the relationship it has with the population density in the area. Then it is precisely how this differs purely theoretically and in practice that separates this work from other similar work, since usually only one of this factors and its impact is in focus. The collection of data for the work has taken place via the qualitative method which intends to use interviews, archival data and theories that are adaptable to fulfil the purpose and answer the question. There are a few different models and theories that are used as a theoretical basis for this problem. But a big difference between theory and practice quickly emerged when the interviews began, as most did not actively use the models that could explain the impact the distance to public transport and the impact of population density on housing prices, but in practice the valuers used market knowledge and the local price method for almost all valuations as most considered that these methods were sufficient to value housing. But purely theoretically, there is a connection between the distance to public transport and population density, and this usually has a positive impact on housing prices but can vary depending on several different variables that can occur from case to case. Then through the five interviews, empirical data has been obtained to be able to connect the theory to reality. The five respondents first discussed whether the connection existed but also problems with it, most respondents agreed that in practice there is a certain connection but that it was difficult to quantify but that it is not directly and only between the distance to public transport and the population density as this are only two factors out of many that are affected together and usually improve at a similar rate as a result of higher demands being made and an area becoming more attractive to live in. Finally, in practice, there is currently no need for new models or theories to be able to value housing with weight on the distance to public transport and the population density, but that if these factors become very sought after and attractive, new analyses and studies may need to be done so that the market can draw conclusions about how much these factors affect house prices.

Open-source software development is becoming increasingly popular in the public sector due toits potential for innovation and technology integration. This study investigates the possibilities of developing an open-source trip planner using OpenTripPlanner (OTP) for the Uppsala region's growing public transport needs. This thesis aims to increase understanding of the opportunitiesand challenges of open-source software development within the public sector and what lessons can be learned from previous implementations of OTP. The methods used were the development of a stand-alone web-based Proof of Concept of an OTP solution as well as a case study including public organizations that have worked with open-source software development and specifically implementations of OTP. The implementation of the Proof of Concept shows the work effort put in to set up a web-based OTP solution, how it can be used and adapted to the Uppsala region's needs. The results from the case study show that open-source applications can be developed through cooperation within and between regions and countries, resulting in innovative solutions with more transparency and flexibility. The use of OTP has the potential for creating a less complex, streamlined system with flexible and efficient data processing. Challenges include the administration of the data sets used, changing the work culture to more open ways of working and understanding ones needs to develop the right product. The need for a comprehensive system review and the establishment of competent teams or suppliers are identified as critical factors in successful open-source development.

This thesis addresses the pressing need for an efficient public transport system in response to increasing urban population and rising fossil fuel costs. The research aims to satisfy that need by answering the research question guiding this study is: "How can developing an SDI-based conceptual model, leveraging cloud computing, optimize public transport by integrating multiple travel data sources and overcoming data fragmentation and interoperability challenges?". The thesis adopts a design science research methodology. The research strategy employed is theoretical research, utilizing various methods such as literature review, theoretical sampling, theory testing survey research, brainstorming, prototyping, cognitive walkthrough, and expert opinion. The outcome of this study is the development of an integrated conceptual model that leverages SDI and digitalization to optimize public transport systems. The model offers a comprehensive solution by addressing the limitations of traditional transport planning methods, integrating multiple data sources, technologies, and stakeholders within an SDI framework. The model demonstrates efficacy, efficiency, and practical significance, setting the stage for further research and advancements in transport planning and optimization. Limitations of the study include the absence of detailed technical specifications, the confinement to a conceptual model without implementation, and the need for further adaptation and validation in different contexts. In conclusion, this thesis offers a valuable contribution by providing a holistic solution that integrates multiple data sources and technologies within an SDI framework. Stakeholders such as PTAs, planners, and researchers can utilize the findings to enhance transport planning and address data and interoperability challenges.

Background:Rising greenhouse gas levels through the use of traditional ICE technology in the transport industry have created a worldwide environmental crisis. Battery Electric Bus adoption is a prominent alternative currently being discussed in the public transport industry and represents an inevitable change towards a sustainable future. Purpose:The establishment of a theoretical framework that analyzes primary and secondary data todefine the factors promoting BEB implementation. Method:The study follows a qualitative research approach gathering data in the form of semi-structured interviews which are analyzed to develop an objective theory. Conclusion:The results show that the primary factors influencing diffusion of BEBs are technology factors, macro-economic factors, and socio-political factors. The research defines the relationships between them to further understand their effects on BEB diffusion. The findings develop a theoretical framework around these factors and their effects on one another and the diffusion of BEBs in the industry.

It is becoming more important that transport agendas acknowledge complex social sustainability matters like feelings of safety and security. For developing knowledge in this context today, participatory descriptive assessments hold a strong position. However, quantitative methods providing popular transport appraisals, have a clearer impact focus, but struggle with encompassing social sustainability matters. Filling the methodological gap that exists between the participatory descriptive tradition and the quantitative impact tradition, can be vital in moving methods closer to public and policy demands and norms. This work uses independent interdisciplinary collaboration and assesses the appropriateness of the Participatory Value Evaluation (PVE) method for encompassing feelings of safety and security in public transport in the context of Stockholm, Sweden. The PVE method evaluates projects through participation and quantifies results without relying monetary valuation, while allowing for norms to be detected. By using in depth descriptive information as PVE input, this study aims to provide a methodological contribution by analysing the PVE method in a new complex setting with modifications made. Descriptive results from the PVE method is regarded to still advance knowledge on feelings of safety and security, while improving the impact focus of appraisals by evaluating projects. The method can benefit from a focus on transparency, attractive participation and quality in results and the amendment here called ‘re-categorisation’ was found necessary for PVE appraisals. Incentives to keep flawed processes can be found in political and policy realms and with no actor controlling the intersectoral (and interdisciplinary) issue of feelings of safety and security, traditions can have a strong impact. However, this study shows feasibility in improving appraisals given the contemporary public and policy standards.

I omställningen till ett hållbart transportsystem är en vanlig ambition att underlätta resande med transportmedel såsom gång, cykel och kollektivtrafik. Att stärka tillgängligheten till kollektivtrafik och utveckla framkomligheten för gång och cykel är ofta prioriterade frågor i den kommunala samhällsplaneringen. Generellt är en tillgänglig kollektivtrafik svårare att uppnå i mindre orter jämfört med i städer, på grund av att befolkningsunderlaget är mindre. Samtidigt möjliggör snabbare resmöjligheter att även mindre orter kan få tillgång till en större arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. Därav blir tillgängligheten för att kunna nå kollektivtrafik en viktig fråga även för mindre orter. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att skapa tillgänglighet till kollektivtrafik, med utgångspunkt från de utmaningar som kan kopplas till mindre orter. I studien undersöktes de specifika förutsättningarna för gåendes tillgänglighet i Vagnhärads tätort, i Trosa kommun. I studien undersöktes förutsättningarna för gåendes tillgänglighet till kollektivtrafik idag och utifrån den planerade utvecklingen för Vagnhärad. I studiens litteraturöversikt beskrevs definitioner av tillgänglighet och olika aspekter som bidrar till gåendes tillgänglighet. Litteraturöversikten gav underlag till metoder för att analysera tillgänglighet. Tillgänglighetsanalyser utfördes med geografiska informationssystem (GIS) där beräkningar av närmast avstånd jämfördes med nätverksgenererade avstånd. Avståndsanalyserna jämfördes i sin tur med en modell av den upplevda tillgängligheten, som baserades på en kostnadsyta över gåendes framkomlighet. En intervju utfördes, vilket gav några exempel på planeringsåtgärder för att hantera fysiska avstånd. Resultaten från de GIS-baserade analyserna visade distributionen av tillgänglighet till kollektivtrafik, där framför allt tätortens yttre bostadsområden visade lägre nivå av tillgänglighet. Resultaten visade också att beskrivningen av tillgänglighet är beroende av vilka tillgänglighetsaspekter som studeras och vilken analysmetod som används. Användningen av flera metoder kan bidra till att olika aspekter av tillgänglighet kan belysas. Slutsatser från studien var att det fysiska avståndet, bland andra faktorer, försvårar tillgängligheten till kollektivtrafik för gående i mindre orter. Dock finns flera planeringsåtgärder som kan användas för att kompensera för avståndet så att kollektivtrafikens upplevda tillgänglighet kan utvecklas även i de områden där grundförutsättningarna är sämre. / Within the transition towards a sustainable transport system, a common aim is to promote travel by means of transport such as walking, cycling and public transportation. Strengthening accessibility to public transport and developing accessibility for walking and cycling are often prioritized issues within municipal spatial planning. In general, accessible public transport is more difficult to achieve for small communities compared to cities, due to a smaller population base. However, faster transport options make it possible for residents of smaller communities to get access to larger labor markets within commuting distance. As a result, access to public transport becomes an important issue also for smaller communities. The aim of the study was to investigate which factors are important for creating accessibility to public transport, based on the challenges linked to smaller towns. The study examined the specific conditions for pedestrian accessibility in the town of Vagnhärad, in Trosa municipality. Within the study, conditions for pedestrian access to public transport today and based on the planned development for Vagnhärad were examined. The study's literature review described definitions of accessibility and various aspects that contribute to pedestrian accessibility. The literature review provided a basis for methods of analyzing accessibility. Accessibility analyses were performed using Geographic Information Systems (GIS) where calculations of the nearest distance were compared with network-generated distance. The distance analyses were in turn compared with a model of the perceived accessibility, which was based on a cost surface of pedestrian accessibility. An interview was conducted, which resulted in some examples of planning measures for managing physical distances. The results from the GIS-based analyses showed the distribution of accessibility to public transport, where especially the outer residential areas had a lower level of accessibility. The results also showed that the description of accessibility depends on which factors are studied and the method being used. The use of several methods can contribute to different perspectives of accessibility being illustrated. Conclusions from the study were that the physical distance, among other factors, makes access to public transport more difficult for pedestrians in smaller communities. However, there are several planning measures that can be used to compensate for the distance so that the perceived accessibility of public transport can be developed also for areas where the preconditions are more difficult.

During the last seven years, the total cost for Swedish public transport provision has increased by over 30 percent in real terms according to figures from the government agency Transport Analysis. A similar pattern is found if considering a longer time span. Part of the cost increase can be attributed to an increased supply, and part is due to price increases on input factors that are measured by an industry index produced by the public transport industry. The fact that about half of the costs in Swedish public transport are covered by public funds calls for responsibility in how these funds are used, and this means that information about cost drivers and cost efficiency is necessary. The lack of information about these factors in the Swedish public transport sector is the main motivation for the two papers included in this thesis. In this cover essay, the developments over the last decades in Swedish public transport are described, and there is a focus on the last ten years with the Doubling Project and the market in 2012. As mentioned, the costs as a whole, as well as per unit costs such as cost per vehicle kilometer, have increased in real terms since 2007. Even though parts of the cost increase can be attributed to an increased supply or the price of input factors, this development might be problematic for at least two reasons. First, the ambition of the industry to double the number of travelers by the year 2020 seems to have resulted in a supply increase around year 2010 and a similar increase in the number of boardings. However, the cost per vehicle kilometer and cost per boarding have both increased since then, which can bring into question whether the supply increases have been made at the right places and to the proper extent to have the desired effect on travel. Second, it is not clear whether a price increase for input factors can be viewed as an ``acceptable'' explanation for the cost increase. To the extent that the Public Transport Authority (PTA) or operator can affect the price of input factors such as buses (detailed or environmental requirements, etc.) or labor (demands on take-over of previous staff), an endogenous relationship is possible, which could disguise these potentially cost-driving factors as general price increases. At the end of this essay, a discussion about the lack of publicly available data highlights the non-compliance with EU regulations related to this. More data resources, perhaps with open access, would enable more comparisons between contractual forms, PTAs, and operators, which would provide examples of good and poor solutions and concepts in the industry and would have the potential to ensure better use of public funds. Below is a summary over the two paper included in this licentiate thesis. Papper I - “Costs for Swedish Public Transport Authorities” - uses contract-level data for the year 2012 and econometric methodology to investigate how contract factors affect costs for bus contracts. A theoretical framework is established to show some of the cost mechanisms that are at work in the two most popular contractual forms in Sweden, and the paper provides some insights into what results to expect from the empirical analysis. The most important results from the econometric analysis are that higher population density and a contract being operated by a publicly owned (municipal or county council) operator are both associated with having higher costs. Also, no statistically significant differences could be found when using incentive payments in the contracts. Papper II - “Cost Efficiency in Swedish Public Transport” -has a similar perspective as Paper I, but it uses stochastic frontier analysis to focus on cost efficiency and differences across PTAs. Data for the year 2013 are used, along with other data sources, to derive a cost frontier from which some of the deviations from this can be attributed to cost inefficiencies. The results are similar to those of Paper I, namely that cost efficiency is lower in high-density areas and in contracts that are directly awarded to a publicly owned operator. When comparing the cost efficiency of the PTAs (or counties), most exhibit small differences. The difference between the 1st and 15th-ranked county is only about 8 percent. The difference is somewhat larger when turning to the third and second least efficient counties of Stockholm and Skåne. The least efficient county of Västmanland is about 30 less cost efficient than the 1st-ranked county. / De senaste sju åren har de totala kostnaderna för att bedriva kollektivtrafik i Sverige ökat med över 30 procent i reala termer enligt siffror från myndigheten Trafikanalys. Jämförs en längre tidsperiod hittas samma mönster. En del av kostnadsökningen kan förklaras med ett ökat utbud under perioden, och en del med ökade priser på insatsfaktorer vilket kan mätas med ett prisindex sammansatt av kollektivtrafikbranschen. Det faktum att ungefär hälften av kollektivtrafikens kostnader täcks av offentliga medel ställer krav på ett ansvarsfullt utnyttjande, vilket i sin tur kräver information om hur kostnader och kostnadseffektivitet påverkas. Dylik information är begränsad för svensk kollektivtrafik, vilket är den huvudsakliga motiveringen till de två papperen i denna uppsats. I den tillhörande kappan beskrivs de senaste decenniernas utveckling i den svenska kollektivtrafiken, med ett större fokus på de senaste tio åren med branschens fördubblingsprojekt samt marknadsöppningen år 2012. Som nämndes tidigare har kostnaderna som helhet, samt olika typer av styckkostnader såsom kostnad per körd utbudskilometer, ökat i reala termer sedan 2007. Även om delar av kostnadsökningarna kan attribueras till ett ökat utbud eller prisökningar i insatsfaktorer kan utvecklingen ändå vara problematisk av åtminstone två anledningar. För det första verkar branschens ambition att fördubbla resandet till år 2020 ha gett en utbudsökning under åren kring 2010, och en resandeökning något år senare. Vad som är tydligt är dock att både kostnaden per utbudskilometer och passagerare ökat. I ljuset av detta blir det tveksamt om utbudsökningarna skett på rätt ställen. För det andra är det oklart om en prisökning i insatsfaktorerna kan ses som ”acceptabla” anledningar till branschens kostnadsökning. I den mån kollektivtrafikmyndigheter och/eller operatörer kan påverka priset på insatsfaktorer såsom bussar (särkrav, miljökrav etc.) eller personal (personalövertagande etc.) riskerar man ett endogent samband vilket gör att dessa, potentiellt kostnadsdrivande, faktorer lätt kan sorteras bort som allmänna prisökningar. I slutet av kappan förs även en diskussion om den bristande tillgången på offentlig data i svensk kollektivtrafik, och att kollektivtrafikmyndigheterna inte följer uppsatta EU förordningar relaterat till detta. Ett större utbud av data, och helst ett öppet sådant, skulle möjliggöra för mer jämförelser mellan kontrakt, utförare och kollektivtrafikmyndigheter, vilket i förlängningen tydligare skulle kunna påvisa bra och dåliga exempel i branschen och bidra ett bättre resursutnyttjande av skattemedel. Nedan följer en sammanfattning av de två papper som ingår i licentiatuppsatsen. Papper I, “Costs for Swedish Public Transport Authorities”, använder data från år 2012 på kontraktsnivå för att med ekonometriska metoder analysera hur olika kontraktsfaktorer påverkar kostnaderna i busskontrakt. Analysen utgår från en teoretisk modell visar på kostnadsmekanismer i de två vanligaste kontraktstyperna, och som ger några insikter om vilka resultat som kan förväntas från den empiriska analysen. De viktigaste resultaten från den ekonometriska analysen är att kostnaderna är högre om kontraktet körs i ett område med hög befolkningstäthet, eller om operatören av ett kontrakt har en offentlig ägare (kommun eller landsting). Incitamentsersättning till operatören kan inte påvisas ha en statistiskt signifikant påverkan på kostnaderna. Papper II, “Cost Efficiency in Swedish Public Transport” , har en liknande utgångspunkt som Papper I, men använder stokastisk frontanalys för att fokusera på kostnadseffektivitet och skillnader i denna mellan kollektivtrafikmyndigheter. Data från år 2013 används tillsammans med ett antal andra datakällor för att ta fram en kostnadsfront, där vissa avvikelser från denna attribueras som kostnadsineffektivitet. Resultaten påminner om de i Papper I, nämligen att kostnadseffektiviteten är lägre i tätbefolkade områden, samt i kontrakt som direkttilldelas en offentligt ägd operatör. En jämförelse av kollektivtrafikmyndigheternas (länens) kostnadseffektivitet visar att de flesta län inte skiljer sig åt. Skillnaden mellan den mest effektiva och 15e mest effektiva länet är ca 8 procent. Skillnaden är något större till Stockholms och Skåne län, som har tredje respektive näst lägsta kostnadseffektivitet, samt det sist placerade länet, Västmanland, som är cirka 30 procent mer ineffektiv än det bäst placerade.

Die vorliegende Arbeit beinhaltet die Entwicklung eines Verfahrens zur Berücksichtigung wetterabhängiger Nachfrageszenarien im ÖPNV. Mittels statistischer Methoden wird unter Einbeziehung sachlogischer Kenntnisse zunächst die Nachfrage hinsichtlich ihrer Wetterabhängigkeit analysiert. Damit werden Schichtungen identifiziert, bei denen die bisher aufgetretenen Nachfrageschwankungen einer Wetterabhängigkeit unterlagen. Anhand der ermittelten Ergebnisse können sowohl kapazitätsrelevante als auch kapazitätsunabhängige Maßnahmen zur Verbesserung der Dienstleistungsqualität oder der Effizienz des Ressourceneinsatzes abgeleitet werden. Ob die Wetterabhängigkeit der Nachfrage eine Veränderung des Platzangebotes erfordert, und ob diesen Erfordernissen entsprochen werden kann, wird ebenfalls geprüft. Das Verfahren wurde anhand von Nachfragedaten für fünf Eisenbahnlinien der Usedomer Bäderbahn getestet. Detaillierte Untersuchungen zu Möglichkeiten und Grenzen kurzfristiger Kapazitätsanpassungen ergänzen die Verfahrensentwicklung.:GELEITWORT ABSTRACT TABELLENVERZEICHNIS ABBILDUNGSVERZEICHNIS BEGRIFFE UND ABKÜRZUNGEN FORMELVERZEICHNIS 1 Motivation, Zielstellung und Aufbau der Arbeit 2 Wetterabhängigkeit der Verkehrsnachfrage 2.1 Verkehrsbedarf und Verkehrsnachfrage 2.2 Wetterabhängigkeit der Verkehrsnachfrage 2.3 Verkehrsnachfrage durch den Freizeitverkehr 2.4 Wetterabhängigkeit von Freizeitaktivitäten 2.5 Zusammenfassung zum Stand der Forschung in Bezug auf die Wetterabhängigkeit der Verkehrsnachfrage 3 Kapazitätsplanung als wesentliche Planungsaufgabe im ÖPNV 3.1 Begriff Kapazität 3.2 Aufgabe der Kapazitätsplanung im Handlungsumfeld des ÖPNV 3.3 Verantwortlichkeiten für die Kapazitätsplanung 3.4 Anspruchsgruppen gegenüber der Kapazitätsplanung 3.5 Einordnung der Kapazitätsplanung in die Abfolge der Planungsaufgaben bei der Erstellung von Verkehrsangeboten 3.6 Allgemeiner Prozessablauf bei der Kapazitätsplanung 3.7 Beschreibung der Nachfrage als Basis für die Kapazitätsplanung 3.8 Nachfrageunabhängige Einflussgrößen und Randbedingungen 3.9 Fahrtgenaue Kapazitätsdimensionierung je Betriebstag als Input weiterer Planungsschritte 3.10 Disposition von Fahrzeugen und Personal 3.11 Schlussfolgerungen für die Berücksichtigung wetterabhängiger Nachfrageschwankungen bei der Kapazitätsplanung 4 Möglichkeiten und Grenzen kurzfristiger Kapazitätsanpassungen in einem Verkehrsunternehmen 4.1 Vorbemerkungen 4.2 Kapazitätsrelevante Produktionsfaktoren 4.3 Handlungszeitraum 4.4 Formen der Kapazitätsanpassung 4.5 Vergaberechtliche und vertragliche Rahmenbedingungen 4.6 Arbeitsrecht und Sozialvorschriften 4.7 Anforderungen durch System- und Fahrgastinformation 4.8 Inanspruchnahme von Reserven für kurzfristige Kapazitätsanpassungen 4.9 Steuerung der Fahrgastnachfrage 4.10 Resultierende Maßnahmen zur kurzfristigen Kapazitätsanpassung 5 Verfahren zur Ermittlung wetterabhängiger Nachfrageszenarien für die Kapazitätsplanung 5.1 Verfahrensaufbau und erforderliche Datengrundlage 5.2 Datenermittlung 5.3 Datenaufbereitung (Verfahrensstufe 1) 5.4 Ermittlung von Zusammenhängen zwischen Wetter und Nachfrage (Verfahrensstufe 2) 5.5 Ableitung kapazitätsrelevanter Szenarien (Verfahrensstufe 3) 6 Anwendungsbeispiel 6.1 Untersuchungsregion 6.2 Datengrundlage 6.3 Datenaufbereitung (Verfahrensstufe 1) 6.4 Ermittlung von Zusammenhängen zwischen Wetter und Nachfrage (Verfahrensstufe 2) 6.5 Ableitung kapazitätsrelevanter Szenarien (Verfahrensstufe 3) 6.6 Fazit zur Verfahrensanwendung 7 Zusammenfassung und Ausblick 7.1 Zusammenfassung 7.2 Ausblick QUELLENVERZEICHNIS / The present work contains the development of a procedure for the consideration of weather-dependent demand scenarios in public transport. Using statistical methods and factual knowledge, the demand is first analysed with regard to its weather dependency. In this way, cases are identified in which the fluctuations in demand that have occurred so far were subject to weather dependency. Based on the results, both capacity-relevant and capacity-independent measures for improving service quality or the efficiency of resource utilization can be derived. It will also be examined, whether the weather-dependency of demand requires a change in the supply of capacity, and whether these requirements can be met. The method was tested on the basis of demand data for five railroad lines of the Usedomer Bäderbahn. Detailed researches on the possibilities and limits of short-term capacity adjustments complement the development of the process.:GELEITWORT ABSTRACT TABELLENVERZEICHNIS ABBILDUNGSVERZEICHNIS BEGRIFFE UND ABKÜRZUNGEN FORMELVERZEICHNIS 1 Motivation, Zielstellung und Aufbau der Arbeit 2 Wetterabhängigkeit der Verkehrsnachfrage 2.1 Verkehrsbedarf und Verkehrsnachfrage 2.2 Wetterabhängigkeit der Verkehrsnachfrage 2.3 Verkehrsnachfrage durch den Freizeitverkehr 2.4 Wetterabhängigkeit von Freizeitaktivitäten 2.5 Zusammenfassung zum Stand der Forschung in Bezug auf die Wetterabhängigkeit der Verkehrsnachfrage 3 Kapazitätsplanung als wesentliche Planungsaufgabe im ÖPNV 3.1 Begriff Kapazität 3.2 Aufgabe der Kapazitätsplanung im Handlungsumfeld des ÖPNV 3.3 Verantwortlichkeiten für die Kapazitätsplanung 3.4 Anspruchsgruppen gegenüber der Kapazitätsplanung 3.5 Einordnung der Kapazitätsplanung in die Abfolge der Planungsaufgaben bei der Erstellung von Verkehrsangeboten 3.6 Allgemeiner Prozessablauf bei der Kapazitätsplanung 3.7 Beschreibung der Nachfrage als Basis für die Kapazitätsplanung 3.8 Nachfrageunabhängige Einflussgrößen und Randbedingungen 3.9 Fahrtgenaue Kapazitätsdimensionierung je Betriebstag als Input weiterer Planungsschritte 3.10 Disposition von Fahrzeugen und Personal 3.11 Schlussfolgerungen für die Berücksichtigung wetterabhängiger Nachfrageschwankungen bei der Kapazitätsplanung 4 Möglichkeiten und Grenzen kurzfristiger Kapazitätsanpassungen in einem Verkehrsunternehmen 4.1 Vorbemerkungen 4.2 Kapazitätsrelevante Produktionsfaktoren 4.3 Handlungszeitraum 4.4 Formen der Kapazitätsanpassung 4.5 Vergaberechtliche und vertragliche Rahmenbedingungen 4.6 Arbeitsrecht und Sozialvorschriften 4.7 Anforderungen durch System- und Fahrgastinformation 4.8 Inanspruchnahme von Reserven für kurzfristige Kapazitätsanpassungen 4.9 Steuerung der Fahrgastnachfrage 4.10 Resultierende Maßnahmen zur kurzfristigen Kapazitätsanpassung 5 Verfahren zur Ermittlung wetterabhängiger Nachfrageszenarien für die Kapazitätsplanung 5.1 Verfahrensaufbau und erforderliche Datengrundlage 5.2 Datenermittlung 5.3 Datenaufbereitung (Verfahrensstufe 1) 5.4 Ermittlung von Zusammenhängen zwischen Wetter und Nachfrage (Verfahrensstufe 2) 5.5 Ableitung kapazitätsrelevanter Szenarien (Verfahrensstufe 3) 6 Anwendungsbeispiel 6.1 Untersuchungsregion 6.2 Datengrundlage 6.3 Datenaufbereitung (Verfahrensstufe 1) 6.4 Ermittlung von Zusammenhängen zwischen Wetter und Nachfrage (Verfahrensstufe 2) 6.5 Ableitung kapazitätsrelevanter Szenarien (Verfahrensstufe 3) 6.6 Fazit zur Verfahrensanwendung 7 Zusammenfassung und Ausblick 7.1 Zusammenfassung 7.2 Ausblick QUELLENVERZEICHNIS

The implementation of grass tracks is uncommon in Stockholm compared to Central Europe where it is more popularized. As more tram projects are planned in the future such as the Spårväg Syd project, the aim of this study is to explore the role of grass tracks in the public transport sector by theoretically conceptualising grass tracks as a green infrastructure strategy. The research questions were to study how residents perceive the grass track between Sicka Udde and Sickla Station, and how the grass track could contribute to noise concerns, traffic safety, and financial resource in the Spårväg Syd project. Qualitative methods were used in which online surveys were sent out to residents in Hammarby Sjöstad and interviews with the municipality and county workers from Lund, Norrköping and Stockholm were conducted. The result showed that the resident was more positive about the grass track compared to the municipality and county workers which highlighted the additional cost and work effort to provide the public with a well-maintained and visually attractive grass track. The conclusion of this study has covered previous and new discoveries which open discussions for further reflection on what project planners shall consider before deciding to implement grass tracks in future tram projects.

No description available.