• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 237
  • 6
  • Tagged with
  • 243
  • 92
  • 81
  • 72
  • 63
  • 53
  • 52
  • 45
  • 41
  • 39
  • 31
  • 27
  • 27
  • 25
  • 24
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Villkoren för att synas : En queerteoretisk studie av litauiska hbt-aktivisters dagliga arbete

Dahlbeck, Anna January 2010 (has links)
I denna uppsats undersöker jag hur det är att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte är att ur ett queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp. Jag undersöker på vilka sätt litauiska hbt-aktivister förhåller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material består av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister. Resultatet visar att det litauiska samhällets i mångt och mycket negativa inställning till hbt-personer påverkar hur aktivisterna väljer att presentera sig själva som grupp. I presentationen av sig själva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensätta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebär detta en slags Anti-Pride, där iscensättningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana heteronormen snarare än att använda lekar med könsroller, stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden.
22

"I'm not a box. There's more than four sides to me." : En kvalitativ textanalys av karaktären Kurt Hummel och den homosexuella stereotypen

Walldén, Yrsa January 2011 (has links)
Arbetet består av en närläsning av karaktären Kurt Hummel i tv-serien Glee med fokus på stereotyper för homosexuella män, och hur Kurt förhåller sig till dem stereotyperna. Studien är gjord utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och visar att Kurt i viss mån framställs stereotypt i seriens tidigare avsnitt, men att han efter hand uppvisar ett djup och komplexitet som man inte ofta ser hos homosexuella karaktärer på tv.
23

Kan man tala om en norm utan att befästa den? : En diskursanalys i hur homosexualitet behandlas i läromedel riktade till skolans senare år.

Berndtson, Victoria January 2011 (has links)
No description available.
24

Villkoren för att synas : En queerteoretisk studie av litauiska hbt-aktivisters dagliga arbete

Dahlbeck, Anna January 2010 (has links)
<p>I denna uppsats undersöker jag hur det är att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte är att ur ett queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp.</p><p>Jag undersöker på vilka sätt litauiska hbt-aktivister förhåller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material består av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister.</p><p>Resultatet visar att det litauiska samhällets i mångt och mycket negativa inställning till hbt-personer påverkar hur aktivisterna väljer att presentera sig själva som grupp. I presentationen av sig själva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensätta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebär detta en slags Anti-Pride, där iscensättningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana heteronormen snarare än att använda lekar med könsroller, stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden.</p>
25

Frihet, jämlikhet och moderskap! : En queerteoretisk analys av moderskap

Jonsson, Sofia January 2010 (has links)
I den här uppsatsen undersöks hur kvinnor resonerar kring moderskap och hur de konstruerar en identitet inom en heteronormativ diskurs. Hur förhåller sig dessa kvinnor till traditionella föreställningar om moderskap och hur inverkar detta på jämlikheten mellan kvinnor och män? Analysen är gjord utifrån ett queerteoretiskt perspektiv för att tydligt kunna anföra ett kritiskt förhållningsätt till de biologiska förklaringsmodeller som graviditet och moderskap är förknippat med. Materialet består av åtta djupintervjuer med nyblivna mödrar, i åldern 26-34 år. Studien visar att moderskapet fortfarande skapas inom konservativa ramar, vilket ger direkta konsekvenser för dessa kvinnors handlingsutrymme.
26

Material virtualities : approaching online textual embodiment /

Sundén, Jenny, January 2002 (has links) (PDF)
Diss. Linköping : Univ., 2002.
27

Familjekonstellationer i nya skepnader. : En kvalitativ innehållsanalys om hur familjekonstellationer framställs i sex läseböcker.

Danhard, Malin, Ponti Nyberg, Evelina January 2018 (has links)
No description available.
28

That's when we uncover : En studie om jämställdhetsdebatten kring artisten Zara Larsson

Swanström, Emma January 2016 (has links)
”That’s when we uncover” is an ethnolocical study of the discourse on gender equality surrounding commercial pop stars, based on the debate evolving the Swedish singer Zara Larsson. In the summer of 2015, the seventeen year old singer criticized a major festival in Sweden, Bråvalla, for their lack of women represented among their headlines. She also questioned why she was to perform at 1.15 pm, since she was the artist who was the most popular at Spotify of all playing at the festival. In addition to that, she criticized Bråvalla for not putting her name at their posters. Zara Larssons critique generated harsh words from another, male artist, wich lead to a debate in Swedish media all through the summer. Zara Larsson was defended by both other musicians, and by politicians, but she also got thousands of offensive comments at social medias, and received threats from men who claimed they wanted to see her raped, or dead. Zara Larsson has since then continued to provoke, through feminist statements, combined with exposing pictures of herself. The study is based on articles found in the media online, and on the debate in social medias. Three pictures posted by Zara Larsson at Instagram was chosen to represent what makes her so provocative, and the following comments was analyzed through a discoursive perspective. The study showed that the discourse can be divided in two: The discourse on gender equality in the statistics among artists at festivals, and the discourse on norms surrounding female artists. Those two are connected, and represents the two dimensions quantity and quality when it comes to gender equality. The study also showed that the strong reactions to Zara Larssons opinions was related to her subject position as a young, female singer within the commercial pop music business, and that there is a hegemony saying that male artist are the norm at festivals. The discourse also says that the over-representation of men performing at festivals are fair, and that young, female artists should have a limited space when it comes to actions and expressing opinions, compared to their male peers.
29

Sex- och samlevnadsundervisning i bildämnet : En kvalitativ studie om identitet, sexualitet och maktrelationer på högstadiet

Svensson, Pernilla January 2016 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare inom bildämnet undervisar i sex och samlevnad på högstadiet. För att besvara syftet har tre frågeställningar konkretiserats. Frågeställningarna ämnar att söka svar på vilka metoder bildlärare använder för att undervisa om identitet, sexualitet och maktrelationer, vilka ramfaktorer som påverkar undervisningen samt vilka normer som reproduceras och utmanas i undervisningen. Litteraturöversikten har sedan rett ut begreppen identitet, sexualitet och maktrelationer samt presenterat tidigare forskning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra bildlärare som var verksamma på högstadiet. Resultatet från dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och vidare har tre teorier, ämnesdidaktiskteori, ramfaktorteori samt queerteori använts vid analysen. Studiens resultat visade att deltagande lärare främst hade undervisning riktad mot genus och använde sig av reklam som redskap. Det visade sig också att undervisningen både kan reproducera och utmana normer. Lärarna, genom sin undervisning om genusnormer använde isärhållning för att blottlägga normer, för att sedan ifrågasätta dem vilket också kan återskapa normer. Lärarnas undervisningsmetoder visade sig påverkas mest av friheten de uppgav sig ha i kunskapsområdet sex- och samlevnad och elevkompositionen. Avsaknad av riktlinjer i styrdokumenten inom kunskapsområdet resulterade i frihet men också konsekvensen att sex- och samlevnad som kursmål inte uppnås.
30

"Men annars leker Alfons inte med flickor – så klart!" : Cisnormativ socialisering genom förskoleavdelningars barnlitteratur

Eriksson, Linda January 2017 (has links)
Den här uppsatsen avser att undersöka representationer och konstruktioner av könskategorier och könsidentitet, samt vilka möjliga könsidentiteter som synliggörs och osynliggörs i ett urval av barnlitteratur hämtad från förskoleavdelningar för 1-3 åringar. Den utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där barnboken ses som en socialiseringsagent. Som metod används diskursanalys, kombinerat med Nikolajevas kategorisering av könsstereotypa egenskaper i svensk barnlitteratur, samt Knudsens trestegsmodell för att analysera kön som kategori, konstruktion och dekonstruktion. Det framkommer att könskategorier representeras på tre olika sätt, ett som bryter mot stereotypa könsroller, ett annat som bekräftar stereotypa könsroller och ett tredje som har avvecklat könsroller helt. I karaktärerna hittas könsidentiteter som feminin feminitet, maskulin feminitet, könsneutral feminitet, maskulin maskulinitet, feminin maskulinitet och könsneutral maskulinitet. De inre egenskaperna skiftar inom ett vitt spann kategorier, där flickor och pojkar har möjlighet att placera sig inom olika könsroller. De yttre egenskaperna bygger på ett strikt binärt könssystem som innebär att den könsidentitet som synliggörs är cisnormativ i sitt uttryck, karaktären är antingen en flicka eller pojke. Det som i sin tur osynliggörs är könsidentiteter som hamnar utanför cisnormen, till exempel icke binära, transpersoner, androgyna och crossdressers.

Page generated in 0.0533 seconds