Andelen av Sveriges befolkning som är 80 år eller äldre kommer öka kraftigt de kommande åren. Den generation som under de närmsta åren når en hög ålder och därmed får ett behov av vård och omsorg förväntas vara öppna med sin sexuella läggning. Många äldre HBTQ-personer har vuxit upp i en tid då homosexualitet varit en kriminell handling och klassats som en sjukdom och därmed har det funnits en utpräglad homofobi. De flesta äldre vill i ett framtida äldreomsorgssammanhang bli accepterade för dem de är och vill inte vara oroliga för att bli diskriminerade, kränkta eller få ett sämre bemötande, vård och omsorg för att de har en annan sexuell läggning än den rådande heteronormativa. För att äldre HBTQ-personer i äldreomsorgen ska kunna få en trygg och säker omvårdnad där de inte blir osynliggjorda, kränkta eller diskriminerade behövs kunskap. Denna studie har undersökt vilken kunskap och inställning till HBTQ som finns bland personal i äldreomsorgen. Resultatet visar att personal inom äldrevården tycker det är viktigt med kunskap inom detta område och att de tror att en ökad HBTQ-kunskap påverkar mötet med brukare och kollegor. Samtidigt verkar det inte pågå något aktivt arbete med HBTQfrågor på arbetsplatserna i någon större utsträckning och personal önskar inte heller mer kunskap i HBTQ-frågor. Den till synes låga kunskapen i HBTQ-frågor riskerar således att äldre HBTQ-personer kränks eller döljer sin sexuella läggning och inte vågar vara öppna med vilka de egentligen är eller dröjer med att söka den hjälp de behöver.

Syftet med studien är att beskriva och analysera, ur ett queerteoretiskt perspektiv, hur intervjuade förskollärare berättar om sitt arbetssätt med, och förhållningssätt till, HBTQ-frågor i förskoleverksamheten. För att kunna besvara detta syfte med tillhörande frågeställningar baseras studien på halvstrukturerade intervjuer med sex stycken utbildade förskollärare från sex olika förskoleenheter. Resultatet av studien visar att förskollärare kan arbeta inkluderande i relation till HBTQ-frågor genom att läsa och samtala kring böcker som visar på olika familjekonstellationer, använda ett inkluderande språkbruk och icke-normativa material. Resultatet visar även att medvetenheten och kunskapen om dessa frågor verkar skifta beroende på förskollärarnas privata intressen. Slutsatsen av denna studie är därför att det krävs kunskap om HBTQ-frågor för att personal i förskolan ska kunna arbeta inkluderande samt att dessa frågor behöver tas upp på en kontinuerlig basis i såväl förskollärarutbildningen som i förskoleverksamheten.

Studies of the information needs of library patrons are necessary in order for the library to serve the community. Alas, studies of non-heterosexual persons are rare in the field of Library and Information Science in Sweden. This study aims at examining the information situation of women in same-sexed parenthood by means of analysing their situation as norm-breaking. The study is done through examining the specific information needs of this group, how they seek and receive information, what barriers they encounter and what function the library has in this information situation. A queer theoretical approach to heteronormativity in combination with McKenzie’s two-dimensional model of information seeking is used to perform a qualitative analysis of the material. The material consists of semi-structured interviews of eight women in same-sexed parenthood. The empirical material is divided first in four categories: Information need, Information source, Information barrier and The library. The results show that the women have a great need for information, because of their norm-breaking family constellation. They need information which is not entirely heteronormative. In order to find this kind of information many different information sources are used, both formal and informal, though the sources intended for parents in general often are inadequate. The barriers the women encounter are a result of heteronormativity and their situation as non-heterosexuals. These barriers are also a problem in the library. They don’t use the library to find information about same-sexed parenthood partly because of the lack of non-heterosexual material, and refrain from asking the librarian for help. / Uppsatsnivå: D

Through discourse analysis of twelve Library and Information Science theses, covering the period between 1975 and 2007, this thesis examines representations of homosexuality and homosexual identities. By using queer theory as a point of reference aspects such as essence/construct, equality/difference, notions of gender and views on the historical and contemporary situation of homosexuals are brought to the fore in the analysis. It is shown how the material unequivocally posits the contemporary situation of homosexuals favourably in comparison to a past signified by prejudices and oppression. This can be seen as an implicit essentialism in the texts, though ambivalences open up the possibility that it in some cases may be only strategically used while explicitly adhering to constructionist views. In linking concepts of a homosexual difference to prejudices, frequently involving notions of inverted gender performances or sexual “extremes”, the discourse of progression posits normalcy and assimilation as positive values. At the same time the texts criticize an exclusionary heterosexuality (in the texts written after 2000 referred to as “heteronormativity”), a concept that, apart from its function as object of critique, in some texts allows for a non-essentialist understanding of homosexuality as a position relative a structure of power. By showing how these texts can be seen as both drawing on and questioning received notions of identity and sexuality, this thesis hopes to stimulate further critical analyses of the relation between LIS and identitystructuring power in the broadest sense. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine how six fantasynovels reflects or breaks the heteronormativity in society bylooking at how gender roles and sexuality are described.The theoretical framework is based on Judith Butler's theoryabout the heterosexual matrix which requires two separategenders and a compulsory heterosexuality and YvonneHirdman's two principles about dichotomy and hierarchy.The method used was idea analysis where dimensions basedon the theoretical framework were constructed. Thesedimensions were: behaviour, tasks, relationships and roles.The result shows that all of the books both breaks andreflects the society's values on gender and sexuality. Thereare some stereotypes present, for example that intuition isassociated with femininity and physical strength withmasculinity. However, the books also offer characters ofboth sexes that break the gender stereotypes, such asstrong women and emotional men. This is consistent withwhat previous research has shown. The relationships offersome examples of norm breaking but the nuclear family andheterosexual couple is a clear norm. Some of the writersseem to have a more conscious approach to normssurrounding gender and sexuality and these books also offermore character variation. / Program: Bibliotekarie

Med utgångspunkt i queerteori och dess problematisering av heteronormativitet så har vi med enkvalitativ innehållsanalys analyserat hur svenska förskolor beskriver sitt främjande och förebyggandearbete i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Detta gjordes med en avgränsningutifrån diskrimineringsgrunderna sexuell läggning och könsidentitet/könsuttryck. Vi har undersöktom heteronormen finns omnämnd samt granskat om det förekommer skillnader mellan HBTQcertifieradeoch icke-certifierade verksamheter. Forskning visar att barn förhåller sig till normen redani förskolan, innan de upptäckt sin egna sexuella identitet och vidare normaliserar den i deras lek och isamspel med andra kamrater (Gansen, 2017). Detta skapar ett motstridigt förhållande till kommandeläroplansändring, där barns sexualitet skrivs in för första gången i förskolans läroplan (Skolverket,2018). Totalt 22 förskolors planer undersöktes varav hälften av dem var HBTQ-certifierade. Studiensresultat visar att synliggörandet av olika familjekonstellationer är en återkommande insats, men ocksåatt barn ska kunna uttrycka sig i verksamheten utan att behöva begränsas av starka könsnormer. Detframkommer även vara viktigt att skapa ett klimat som kännetecknas av acceptans och trygghet, därvuxna är goda förebilder och närvarande bland barnen. Av de 22 granskade planerna så förekomheteronormen omnämnd i ett av de insamlade dokumenten, där de yngre barnen inte inkluderas iarbetet. De skillnader vi fann mellan dessa verksamheter är att flera av de HBTQ-certifieradeapplicerar normkritiska och normkreativa beskrivningar i sina formuleringar. Ett flertal uppger ocksåatt de har en särskild HBTQ-grupp som samverkar tillsammans med andra HBTQ-certifieradeverksamheter, vilket de icke-certifierade inte nämner något om. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande. Jag diskuterar även kring huruvida de inverterade normerna har en transformerande kraft eller om de snarare upprätthåller samhällets normer. Diskussionen resulterar i att det finns utrymme för både och.</p>

Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande. Jag diskuterar även kring huruvida de inverterade normerna har en transformerande kraft eller om de snarare upprätthåller samhällets normer. Diskussionen resulterar i att det finns utrymme för både och.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser transsexuella har av möten med vården i Chile i samband med könskorrigering. Det som undersöks är både transsexuellas egna upplevelser av sin situation och transsexuellas upplevelser av läkarnas uppfattning av kön i mötet med dem. I relation till deras situation är syftet vidare att inkludera en redogörelse för och analys av transsexuellas sociala utsatthet och hur denna påverkats av påbörjade och genomförda könskorrigeringar. Genom kvalitativa intervjuer med tre transsexuella som genomgått såväl juridiska könsbyten som könskorrigerande kirurgiska ingrepp har fyra teman identifierats och analyserats. Det första temat beskriver hur informanternas könsidentitet påverkat deras livssituation och den sociala utsatthet som präglat deras liv. I det andra temat diskuteras betydelsen av bröst, både för informanternas kroppsliga bekvämlighet och deras förmåga att passera, och skapandet av ett så kallat "linjärt kön", samt hur denna syn på kön orsakar en konflikt mellan informanterna och deras lä̈kare. I det tredje temat diskuteras tanken om ett linjärt kön ytterligare, med fokus på informanternas upplevelser av läkarnas förväntan på deras sexuella läggning och hur denna korrigeras i takt med könet. Det fjärde temat redogör sedan fö̈r hur könskorrigering kan ses som en klassresa för informanterna och hur passerande kan innebära såväl trygghet som ett förlorande av ens förmåga att genusbråka och störa.

I uppsatsen undersöks och analyseras fotografiska självframställningar, detta genom semiotisk bildanalys med syfte att visa på olika strategier, att i fotografiska självporträtt använda sig själv som motiv. Uppsatsen fokuserar därmed på tre bildserier skapade av tre till uttryck skilda konstnärer; Cindy Sherman med serien Untitled Film Stills, Hannah Wilke med bildserien Intra-Venus och Jan Saudek med bildserien Pornographer. Uppsatsens teoretiska grund bygger på identitet och identitetsproblematik, samt poststrukturalism och queerteori med vikt på att se en persons identitet som en sammanblandning av sociala och kulturella företeelser kring denne, samt genus som en konstruktion.