Syftet med denna uppsats är att undersöka i hur stor utsträckning heteronormen är rådande i ett läromedel i svenskämnet. Detta har undersökts genom att kritiskt granska hur sexuell läggning framställs i, av oss, utvalt läromedel. Vi har valt att använda oss av kvantitativ analys samt kvalitativ analys. Utifrån dessa två analysmetoder har vi kunnat se dels hur frekvent samt dels på vilket sätt icke-heterosexuella läggningar framställs kontra heterosexuella. Resultatet av vår studie visar på hur heterosexuell kärlek normaliseras och hur övriga sexuella läggningar osynliggörs. I de få fall då icke-heterosexualitet exemplifieras i läromedlet görs detta på ett problematiserande och avvikande sätt. Heterosexualitet, å andra sidan, skildras konstant icke-problematiskt. Detta leder till att heteronormen befästs och elevers förståelser för icke-heterosexuella läggningar tenderar att missgynnas.

No description available.

Från fjollor och flator till läderbögar och lesbiska på motorcykel – så beskrivs bland annat deltagarna i Prideparaden i svensk media. Den tidigare radikala manifestationen har sina rötter i New York som 1979 bröts ut i ett uppror gentemot det polisvåld som existerade mot hbtqi-personer i dåtidens USA. Utifrån Judith Butlers queerteori och Foucaults teori om makt studerar uppsatsen hur gestaltningen av hbtqi-personer ser ut i svensk media och huruvida media bidrar till ett reproducerande av redan existerande stereotyper. Det analyserade materialet är artiklar från svenska dags- och kvällstidningar mellan 1998–2019 som har utgångspunkt i rapporteringen kring Pride. Idag beskrivs paraden som en glittrande kärleksfest med dansande och sjungande deltagare med fokus på mångfald och tolerans. Mediebilden av hbtqi-personen kan förstås som en skapelse utifrån de heteronormativa strukturerna i samhället och är minst sagt komplex. Trots den positivt präglade rapporteringen av Pride visar uppsatsen på det exkluderande klimat som existerar. Det talas väldigt mycket om bögar och lesbiska och nästan inget om bisexuella och transpersoner. När en rörelse som Pride får medial uppmärksamhet riskerar den också att urvattnas och förlora sin politiska kärna. Uppsatsen förklarar hur medias gestaltning av hbtqi-personer inte bör ses som representativ av olika sexualiteter och könsidentiteter, men föreslår hur den (o)disciplinerade kroppen i Prideparaden kan förstås som ett motstånd gentemot heteronormativa maktstrukturer i samhället. Uppsatsen bidrar med ett synliggörande av en stereotypisk och snäv gestaltning av icke-normativa kroppar i svensk media och redogör för vilka konsekvenser det får när media lyfter fram marginaliserade grupper genom förenklade beskrivningar.

Föreliggande studie undersöker Jessica Schiefauers roman Pojkarna (2011) med utgångspunkt i upprätthållande och konstruktion av olika samspelande kategorier och hur dessa kategorier bidrar till normreproducerande eller normbrytande. Studien tar avstamp i tidigare forskning om förklädnadsromaner, flicksexualitet i ungdomsromaner och studier som berör romanen Pojkarna. Studien utgår från queerteori och analysen är en kvalitativ textanalys. Resultatet av analysen visar att kategorierna kön, sexualitet och ålder konstrueras och upprätthålls genom en heteronormativ förståelse av kön. Det innebär att könen framställs som binära motsatspar. Flickorna och pojkarna beskrivs genomgående med egenskaper som ställs mot varandra och det är tydliga förväntningar på vad som förväntas av dem. Normer reproduceras och bryts med olika mycket genomslag beroende på vilken kategori som avses. Normerna kring kön och sexualitet reproduceras, bortsett från enstaka normbrytande inslag, i enlighet med den heterosexuella matrisen och föreställningen om två binära kön. Gällande kategorin ålder är det genomgående ett tydligt normöverskridande.

Syftet med denna studie är att göra en analys av två olika satanistiska rörelsers texter och deras syn på identitet och identitetsskapande. De rörelser som valdes till denna studie är The Church of Satan och The Greater Church of Lucifer. För att genomföra analysen valdes två böcker ut som representerar respektive rörelsers grundläggande filosofi, dessa var The Satanic Bible (1969, 2005) samt Wisdom of Eosphoros (2015). Analysens teori grundade sig på begrepp som är plockade från queerteorin, för att belysa synen på vad som är normalt och onormalt samt synen på sexualitet och genus. Utöver detta analyserades även rörelsernas syner på kärlek och relationer, innan rörelsernas budskap jämfördes för att se om det finns några korrelationer mellan de två. För att genomföra analysen valdes en kategoriseringsmetod som inspirerats av idé- och ideologianalys. Resultatet visade att båda rörelserna var kritiska till givna samhälleliga sanningar, och ställde sig kritiska till tanken om att det skall finnas några universella normer och moralregler. De båda förespråkade även den fria sexualiteten, där läggning och preferenser ses som irrelevanta. Hos satanismen gick det att återfinna normativa uttalanden kring genus, kön och könsroller, medan luciferianismen inte lägger någon vikt vid dessa kategorier. Dock lägger de båda rörelserna sitt huvudsakliga fokus på den enskilde individens autonomitet och självbestämmande, där man uppmanas att bryta mot alla konventioner som inte leder till den egna lyckan.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på sitt uppdrag att arbeta för att motverka traditionella könsmönster och könsroller samt hur arbetet kommuniceras mellan förskollärare och vårdnadshavare. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: - Hur uppfattar förskollärarna sitt uppdrag beträffande läroplanens krav att motverka traditionella könsmönster och könsroller på förskolan?- Hur kommuniceras förskolans jämställdhetsarbete med vårdnadshavare? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört åtta kvalitativa intervjuer med aktiva förskollärare vilka har dokumenterats med hjälp av ljudupptagning. Vi har även genomfört 20 kvalitativa/kvantitativa enkäter med vårdnadshavare. All data som samlats in har analyserats genom dels en systematisk och tematisk innehållsanalys samt genom den normkritiska pedagogiken där intersektionalitet och queerteori är centrala begrepp. Resultatet visar att förskollärare har olika syn på vad jämställdhetsuppdraget innebär för förskolans verksamhet men att stor vikt läggs vid reflektioner kring hur förskollärarnas bemötande påverkar barnen. Resultatet visar även att jämställdhetsarbetet kommuniceras med vårdnadshavarna på flera olika sätt och att detta påverkar det samarbete som enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) ska ske mellan förskolan och hemmet.

Man och kvinna är två separata och distinkta kategorier som används för att representera mänskligheten medan de som inte kan grupperas in i någondera osynliggörs och stigmatiseras. Uppsatsens syfte är att synliggöra transpersoners upplevelser av att vara könsöverskridande. Fokus ligger på bemötande från omgivningen och hur samhällets genusdikotomi påverkar erfarenheter av transpraktiker. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med tre transpersoner som växte upp som män men idag har en kvinnlig könsidentitet eller ett kvinnligt könsuttryck, d.v.s. transvestit och transgender. Queerteori har använts för att analysera materialet ur ett normkritiskt perspektiv tillsammans med befintlig tidigare forskning. Intervjupersonernas upplevelser visade på ett hemlighållande av sin transidentitet i början och en rädsla för att komma ut, men ett allmänt positivt bemötande när så väl skedde. Svårigheter upplevdes främst i kontexter som arbetsplatsen och i sammanhang som rörde deras barn. Intervjupersonerna ställde sig kritiska till det binära könstänkandet och lyfte fram ökad kunskap och synlighet som viktiga åtgärder för att förbättra situationen för transpersoner i samhället.

This essay investigates how silence is used as a way to speak about, and give presence to what cannot be named; the female homosexuality and the lesbian. The analysis consists of three texts that are reoccurring in Swedish literature research about Karin Boye, Swedish modernist, her person and writings. By using close reading as a method, I investigate how the three texts corresponds with words connected to female homosexuality, focusing on lesbianism. By placing the lesbian as the first, and not the Other, I investigate how lesbianism is present in the three texts, and how they read and use silence as a frame for talking about what cannot be named. I use queer theory as a springboard for claiming this lesbian presence. My aim with this essay is to show how lesbianism can be read even without the explicit use of certain words, and by doing so, showing how it is not just a well of loneliness.

This essay seeks to explore how five public libraries in Stockholm have chosen to organize the LGBTQ classified literature in the physical library. The questions discussed in this essay are the following: - What factors affected the librarian’s decisions when deciding how to place the LGBTQ literature? - What response have the librarians received from library users regarding the physical organization? - What changes would the librarians like to see in the future in regards to the LGBTQ literature and the overall work toward the LGBTQ community? Semi-structured interviews with seven librarians were conducted and analyzed from a queer theory perspective on knowledge-organization. The results showed that the libraries that used dedicated shelves for the LGBTQ classified literature did so in order to make it easier for its users to find the literature on their own. They were also used to send out a signal regarding the libraries positive attitudes towards the LGBTQ community. Libraries who did not use dedicated shelves argued that the shelves could create an uncomfortable situation for library users and create a symbolic separation between the LGBTQ community and the rest of society. The shelves could also send out the wrong signal that LGBTQ classified literature only targets LGBTQ individuals. Concluding analysis showed that the shelves may have an including as well as an excluding effect. As for the future some librarians expressed a desire to fight heteronormativity and make the LGBTQ community and literature a more natural part of the library work and the library collections.

De ensamstående mammorna är en heterogen grupp som kan verka osynlig i vårt samhälle. Detta är en grupp människor som, på grund av samhällets starka förväntan om ett tvåsamt leverne, ifrågasätts. När deras upplevda vardag sätts i relation till tvåsamhetsnormen skapas en tydlig bild av hur dessa mammor inkluderas i en grupp som träder utanför normen. Syftet med studien har varit att ta reda på vilka utmaningar ensamstående mödrar upplever sig ha i sin vardag. Jag ställer mig följande fråga: Vilka utmaningar upplever ensamstående mödrar sig ha då det kommer till ekonomi, sociala sammanhang, kärleksliv och tid? Jag sätter dessa utmaningar i relation till tvåsamhetsnormen. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Empirin grundar sig på intervjuer med fem ensamstående singelmammor vilka har sina barn boende hos sig heltid/deltid eller växelvis. Studien har en queerteoretisk utgångspunkt. I resultatet framgår det att mammorna upplever ett flertal utmaningar i sin vardag som ensamstående. Majoriteten av mödrarna upplever ekonomiska utmaningar såsom att de tvingas arbeta heltid, trots att de saknar ambition till att göra detta, för att ha råd med en vardag som ensamstående. Det sociala nätverket visar sig också ha stor betydelse för att mammorna överhuvudtaget ska kunna ro runt sin vardag, familjen visar sig vara den främsta nyckeln till att minska den stress som annars skulle uppstå. Vidare framkommer det i resultatet att kärlekslivet är en aspekt som upplevs ha större betydelse för mammornas sociala omkrets än för mammorna själva. Mammorna upplever att omgivningen förväntar sig att de vill och ska leva i ett partnerskap trots att de i verkligheten är nöjda med sin tillvaro som singel. Dock genomsyrar en vilja att dejta men deras begränsade tid som ensamstående försvårar denna möjlighet. Även tiden är ett utmärkande incitament. Karaktäristiskt för detta var den uttalade otillräckligheten, att inte räcka till när det kommer till att skjutsa barnen till aktiviteter, stressen som uppstår på grund av att tiden inte räcker till alla ogjorda hushållssysslor eller vetskapen om att deras valmöjligheter är begränsade på grund av ett ensamt leverne. Studien framhäver de ensamstående mammornas upplevda utmaningar i sin vardag vilka går att tolka utifrån tvåsamhetsnormen. Studien visar på att visionen om ett tvåsamt liv och kärnfamiljen premieras och reproduceras i vårt samhälle.