Sammanfattning Barn vistas stora delar av sin vardag i förskolan, vilket gör att de pedagoger som arbetar i förskolan har stora möjligheter till att påverka barns framtida syn på samhällets normer. Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare och barnskötare arbetar med normkritisk pedagogik i förskolan samt om det finns skillnader i yrkeskategoriernas beskrivningar i deras arbetssätt utifrån ämnet. Vi anser att studien är av relevans, då vi ser en brist på kunskap om hur normkritisk pedagogik kan inkorporeras i förskolans utbildning. Studiens data samlades in genom kvalitativa intervjuer, där förskollärare och barnskötare som är verksamma i förskolan intervjuades. Empirin analyserades med hjälp av hermeneutisk metod med inslag av tematisk analys och bearbetades sedan med utgångspunkt från queerteorin samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att både förskollärare och barnskötare arbetar med normkritisk pedagogik i förskolan, men att förskollärarna har en större medvetenhet om hur normkritik kan integreras i utbildningens undervisning, och visar därför på skillnader i förskollärarnas och barnskötarnas kunskaper om ämnet. Resultatet visar på att samtliga förskollärare och barnskötare menar att barn gör motstånd mot utbildningens och pedagogernas normer i förskolan. Dock finns, enligt vår tolkning, en skillnad i förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar om när det ses som acceptabelt att barn gör motstånd i förskolan. Vi tycker oss ändå, trots skillnader i förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar, se en viss kontinuitet i respondenternas förhållningssätt i deras bemötande gentemot barn och hur arbetet med normkritisk pedagogik kan utföras.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och ökad förståelse för på vilket sätt ett jämställdhetsarbete i praktiken kan se ut i bildundervisningen. Frågeställningarna är således: Vilka strategier har bildlärarna i undervisningen för att utmana genusnormer? Hur reflekterar bildlärarna kring sin medvetenhet och kunskap gällande genusnormer och jämställdhet? Vilka utmaningar kopplade till genusmedvetenhet och normkritik kan bildlärarna och skolledning möta? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre bildlärare och en rektor. Intervjusvaren har analyserats utifrån ett genus-, queerteoretiskt och normkritiskt perspektiv. Resultatet visade på hur bildlärarna hade flera goda strategier i sin undervisning men också hur normer och föreställningar om kön och kropp är närvarande och skapar utmaningar både för lärare och elever. Därtill påvisades behovet av en tydlig ledning och hur ett jämställdhetsarbete behöver bygga på kunskaper för att lärarna ska ha goda förutsättningar och normkritiska verktyg att använda i sin undervisning. Uppsatsens diskussion fokuserar på hur elevgruppens sammansättning gynnar men också försvårar ett jämställdhetsarbete i bildundervisningen.

Syftet med den här studien var att studera lesbiska kvinnors utsatthet för sexuella trakasserier. För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem lesbiska kvinnor. Mitt resultat presenterade jag i form av en tematisk analys. I resultatet framkom tre huvudteman, ”Den lesbiska kvinnans utsatthet”, ”Utsatthet och genus”, samt ”Otrygghet”. Samtliga teman fick två underkategorier var för att ytterligare specificera och belysa viktiga aspekter i berättelserna. Det som framkom i resultatet var att samtliga deltagare var utsatta både för sexuella trakasserier och mikroaggressioner och att de upplevde ett starkt samband mellan lesbiskhet, könsuttryck och utsatthet, vilket jag analyserade utifrån queerteori och queerteoretiska begrepp och förklaringsmodeller. Att jag placerade min uppsats på det queerkriminologiska fältet har att göra med att jag har studerat ett kriminologiskt relevant ämne och gått bortom den traditionella könsteorin för att förklara lesbiska kvinnors utsatthet för sexuella trakasserier genom att anlägga ett queerteoretiskt perspektiv.

Through qualitative interviews with three people who identify as queer this essay studies identity in relation to two main discourses about the nature of being queer, which can be understood as the essentialist and the constructivist arguments. In previous research it is suggested that these discourses can be problematic for self-identification of queer individuals, if these discourses are seen to go against each other. The participants of this essay show, despite the expectations set by previous research, that these discourses are helpful in order to better understand themselves. However, the results show that there are other anti-queer discourses, found in media, culture and religion, that can lead to larger feelings of experienced discrimination. The participants are also second-generation immigrants, which has been taken into the analysis. Discursive and queer theory, and perspectives of intersectionality, are used to interpret the results and their relevance for social work. / Följande uppsats handlar om hur queeridentitet utvecklas mot bakgrunden av två samhällsdiskurser, nämligen den essentialistiska diskursen och den konstruktivistiska diskursen. I tidigare forskning föreslås att den essentialistiska och den konstruktivistiska diskursen kan påverka människans queera identitet negativt, ifall dessa anses att gå emot varandra. Deltagarna av denna studie visar däremot att diskurserna kan vara till hjälp för att bättre förstå sig själva, om dessa betraktas istället som motpoler i ett spektrum. För att uppnå syftet har tre livsberättelser samlats in. Resultaten visade också att det finns andra problematiska diskurser som påverka den queera identiteten negativt, såsom mediala, kulturella och religiösa diskurser. Deltagarna som ingår i studien är tre personer som identifierar sig som queera och som har utländskt ursprung. Med stöd i teorin och tidigare forskning, har deras etniska identitet också tagits i analysen. Analysen har genomförts, ur ett intersektionellt perspektiv, med hjälp av diskursiv- och queer teori. Diskussionen, och uppsatsen i överlag, presenterar kunskaper som bidrar till social arbetarens ökade förståelse inom den queera målgruppen.

The purpose of this thesis is to provide increased knowledge about the phenomenon of "rainbowshelf" and how the user group LGBT+ experiences it. The purpose has been answered with the help of the questions: How does the target group LGBTQ+ experience the rainbow shelf? And how can their experiences be understood from queer theory? The empirical material has been collected through a websurvey that addressed the user group LGBT+. It has spread with the help of the snowball method on social media and resulted in 124 answers that were then analysed both quantitatively and qualitatively. The theoretical framework used in this thesis is queer theory. The result shows that most respondents are positive to a rainbow shelf, although most respondents have never used a rainbow shelf themselves. Among those who have used a rainbow shelf, they find that they are made visible through it and feel more included in the library. It also appears that among those who are negative to the rainbow shelf, the main reason for this is the feeling that “we and them” is reinforced and that it feels very indicatory to go to a special shelf to find their books.

This study examines how queerness can be dislocated in play and the portrayal of digital entities in the computer game The Sims 4. More specifically, in what way its virtually simulated anthropocentric orientations become disoriented through alien deviation. The study aims to identify connections between the game’s transhuman hegemony, alien lives, and queer experiences. Through queer phenomenology, along with performativity theory, the study concludes that aliens become queer objects in the game world by failing to live up to human ideals, which can serve as a symbolic reference to deviations from dominant orientations, norms, and hegemonies in real life.

I denna uppsats undersöks transmäns relation till sin mens i avseende på deras dysfori och hur de upplevde att den påverkade deras känsla av maskulinitet. Utifrån detta undersöks hur exempelvis diskursen kring mens påverkar dem och huruvida ett transinkluderande språk påverkar dem. De teoretiska infallsvinklarna var bland annat performativitetsteori och queer- teori. Fyra intervjuer gjordes med fyra personer som identifierade sig som transmän och hade erfarenhet av att ha mens. Intervjupersonerna upplevde en del dysfori i förhållande till mensen och kopplade ihop mens med kvinnlighet. Diskussionen fördes bland annat kring hur fenomenet mens kopplas ihop med kvinnlighet och hur det performativt kan reproducera femininitet samt hur mensen är kulturellt och socialt betingat och leder till stigma. Det undersöktes också hur ett transinkluderande språk som till exempel användandet av ordet ”menstruant” kan skapa en normalisering av mens generellt och leda till mindre socialt stigma men också hur det eventuellt kan göra att kvinnligt kodade fenomen fortsätter vara marginaliserade. Detta leder också in på en diskussion kring kvinnan som subjekt i feminismen när det inte enbart är kvinnor som är offer för patriarkala strukturer.

I den här uppsatsen studeras hur avvikande visuella uttryck kan användas inom design för att utmana normer. I uppsatsen undersöks hur designen av tidningen Bang utmanar normativa dikotomier som funktion/form, maskulint/feminint och original/imitation. Uppsatsen tar avstamp främst i queerteori, såsom Judith Butlers resonemang om original och imitation, Fanny Ambjörnssons undersökning av färgen rosa och Judith Halberstams studier av ”queera misslyckanden” i animerad film. Dessa teorier används i en fallstudie av Bangs design för att förstå hur avvikande uttryck kan utmana normer. Fallstudien görs genom analys av tre lösnummer av Bang och diskussioner om normkritisk design i media. Fallstudien inkluderar också en intervju med Lotta Sjöberg, skaparen av den normkritiska facebookgruppen Family Living – the true story. Utifrån detta material undersöks hur normkritisk design blir subversiv, såväl som vilka problem som kan finnas med strategin. Slutligen dras slutsatsen att normkritisk design erbjuder ett icke-essentialistiskt sätt att förhålla sig till normer och design. / This is a study on how deviant visual expressions can be used within design in order to challenge norms. The essay examines how normative dichotomies such as function/form, masculine/feminine and original/imitation are challenged within the magazine Bang’s design. The essay mainly draws on queer theory, such as Judith Butler’s ideas on original and imitation, Fanny Ambjörnsson’s study of the colour pink and Judith Halberstam’s theories on ”queer failures” within animated film. These theories are used in a case study of Bang’s design in order to understand how deviant expressions can challenge norms. In the case study, three issues of Bang and media discussions on norm critical design are analysed. The case study also includes an interview with Lotta Sjöberg, creator of the norm critical Facebook group Family Living – the true story. This material is examined in order to explain how norm critical design becomes subversive, as well as potential problems with the strategy. Finally, the essay concludes that norm critical design offers a non-essential way of relating to norms and design.

This study aims to show how themes of sexuality, consent and relationships is treated in a classic romance novel from the 19th century and in modern romantasy from the 21st century. In order to find the romance genre’s potential to be used as a teaching resource, in the Swedish subject as well as in sex education, towards the Swedish upper secondary school. Through hermeneutic reading and thematic comparative analysis of the novels Jane Eyre by Charlotte Brontë and the first two books in the series A Court of Thorns and Roses by Sarah J Maas, examples of the themes are found and compared. The results are then interpreted through queer theory. The findings show that there is potential for the romance genre to be used as a teaching resource in the Swedish subject, particularly in discussion of themes such as sexuality, consent, and relationships.

The importance of family is widespread, both in society in general and within social work specifically. This essay focuses on the construction of family in the guidelines concerning adoption that the Board of health and welfare issue. The aim of this study is to identify and uncover dominant discourses concerning family in the guidelines. To do this we have used a form of Critical Discourse Analysis, influenced by Norman Faircloughs three-dimensional analytical model. Our major findings were, among others, that different kinds of family practices are excluded from the idea of what a family is. This process of exclusion is done through two different sets of discourses; discourses of sameness and discourses of difference. Discourses of sameness is concerned with including the adoptive family in the norm of the “ideal” family, but without really changing the idea of what a family can be. This leaves the traditional idea of family to remain unchallenged in the guidelines. Discourses of differences is concerned with the construction of the adoptive family as different than the idea of the “ideal” family. The consequences of this is that the construction of the “good” family excludes family practises that defy the traditional “ideal” family.