In this essay I have looked deeper into the heteronormativity in Gun-Britt Sundströms Maken – en förhållanderoman. My focus has been on the maincharacter Martina; how she questions the heteronormativity and what consequences of her questioning this norm are. Through the eyes of queer researcher Fanny Ambjörnsson I have used a queer theoretical perspective in this essay. My study shows that the fact that Martina is questioning the norm at all makes you realize that she is identifying the many obligations heterosexual relationships have. The norms she is questioning are the institution of marriage, the pressure to have a sexual relationship with your partner and to later on have children. Gustav wants the relationship to be the greater meaning of life but Martina does not want that - she wants a relationship resembling a friendship rather than the relationship of two passionate lovers.

This study investigates how tagging is being used in a new way when members of a Swedish dating site get to tag themselves in an act of self-presentation with the aim of meeting new people. In the study seven members of the dating site Mazily were interviewed about their self-presentation, tagging and identity formation there. The questions concerned how they formed their own tags, but also how they interpret and use other members' tags in their search for a potential partner. I have been using queer theories for this study, in order to find out what kind of norms and structures that lie behind and affect the members' behaviour on the website. My study finds that the interviewed members to a high degree reflect about both their own and other members tagging and self-presentations. Although they spend quite some time trying to analyse other people on the website they have a great sense of understanding that a person may give two very different impressions on the site and offline. Another finding is that although tagging is a very free way to present yourself, there still are structures and norms about gender, sexuality and culture that will affect members actions on the dating site. This is a study in Library and Information Science.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett transperspektiv förstå hur transpersoners kön och sexualitet förhålls till varandra utifrån kropp, tid och partners. Studiens material består av intervjuer med tre olika transpersoner om deras könsidentitet, sexuella läggning och transerfarenheter. Som teoretiskt ramverk står Judith Butlers Gender Trouble som exempel på queerteori, samt Jay Prossers Second Skins som exempel på transteori. Resultatet av studien är att subjekts identitet och begär står i relation till varandra samt att transpersoners antagna eller aktiva gränsöverskridanden gör att de som subjekt kan erfara denna relation med större tydlighet och över flera kategorier, med kropp, tid och partners som tydligast exempel.

<p>Bisexualitet är idag ett nästintill osynligt område inom det psykologiska fältet. Den forskning som finns tillgänglig om bisexualitet sker främst utifrån ett genusperspektiv med queerteoretiska antaganden som utgångspunkt. Den här uppsatsen är till skillnad mot detta ett försök att förena psykoanalytisk kunskap med queerteoretiska begrepp. Syftet var främst att explorativt utforska och därefter beskriva hur kvinnor kan uppleva sin bisexualitet. Frågeställningen inbegrep även hur man kan göra bruk av den kunskapen i ett kliniskt sammanhang. 15 kvinnor djupintervjuades och resultatet analyserades tematiskt. Kvinnorna berättade om sin bisexualitet, kön och kvinnlighet, komma-ut-process och syn på framtiden. Hur man tänker och känner omkring dessa teman uppvisar en omfattande variation av upplevelser. Detta ger slutsatsen att det ur ett kliniskt perspektiv är oerhört viktigt att låta varje kvinna själv få definiera hur hon ser på sin sexualitet och att behandlaren är beredd att ta emot hennes unika historia.</p>

<p>Studiens syfte har varit att undersöka tonårstjejers syn på och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jämställdhet och feminism. Fokus har legat på sexuellt handlingsutrymmer, förhållandet mellan kärlek och sexuella handlingar, på vilket sätt utseende och klädstil kopplas till kön och sexualitet, syn på hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonårstjejernas grad av feministisk medvetenhet.</p><p>Studien har byggts på kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonårstjejer mellan 15-20 år. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgår i sin analys ifrån Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonårstjejerna förhåller sig till olika genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet.</p>

The purpose of this essay is to investigate how the writers of two history textbooks describe females and males, and how they are presented in different discourses. The theories, which constitutes the foundation of the essay is that of gender studies, queer-theory and gender-socialization. The main methods of the essay are discourse analysis and text analysis. The main questions are: - What type of discourses are found in the text books and how would they be described? - How are women and men depicted in the found discourses? - How are the discourses holding up with school values? The results of the essay concluded that there are three different discourses present in the two text-books. These discourses are as follows: ”women as oppressed”, ”women mentioned in relation to the male sex” and ”males as the oppressors”. These discourses are analyzed with the mentioned theories above.

Den här studien fokuserar på framställningen av transpersoner i svensk television. Mer specifikt studeras klipp från de två största svenska kanalerna, SVT och TV4. Från varje kanal har två klipp valts ut, ett klipp med en intervju och ett klipp med någon form av rapportering. Klippen har valts ut strategiskt för att matcha studiens syfte, vilket innebär att de på ett eller annat sätt berör transpersoner. För att kunna undersöka och analysera framställningen av transpersoner har kritisk diskursanalys (CDA) tillämpats, både som teori och metod. Studiens teoretiska ramverk utgår även från queerteori och de teorier som grenar ut därifrån, exempelvis teorin om genussystemet. Studiens tillvägagångssätt utgår ifrån tre olika nivåer som klippen analyseras utifrån. Den första är textens nivå, där lingvistiska verktyg studeras. Den andra är diskursnivån, där diskurser i texten identifieras. Den tredje och sista är den sociala praktikens nivå där innehållet kontextualiseras och sätts i förhållande till en social omvärld. I analysen identifieras fyra teman. Det första temat, exponerandet av en minoritet i en minoritet, visar att i hälften av analysmaterialet har transpersoner som ångrat sin könsbekräftande behandling exponerats, vilket inte är representativt för majoriteten av gruppen. Det andra temat, heteronormativitet som rådande norm, visar att heteronormen kan utläsas i samtliga klipp genom diskussioner, berättelser och ordval. Det tredje temat, transpersoner som utsatt grupp, visar på en framställning av transpersoner som utsatta. Det fjärde och sista temat, HBTQ som folkbildning, visar en utbildande tendens i materialet. / This study focuses on the portraitation of transgender people in Swedish television. More specifically, clips from two of the biggest Swedish TV-channels, SVT and TV4, are being analysed. Two clips have been chosen from each channel, one interview and one reporting/news segment. The clips have been chosen strategically to serve the purpose of the study, which means that they in one way or another treats the topic of transgender people. To be able to examine and analyse the portraitation of transgender people, critical discourse analysis (CDA) have been implemented both as a theory and as a method. The study’s theoretical framework is based on queer theory and the theories that branch out from it, for example gender theory. The approach of the study is based on three different levels, from which the clips are analysed. The first one is analysis of language texts, where linguistic tools are being studied. The second one is analysis of discourse practice, where discourses in the text are being identified. The third and last one is analysis of discursive events as instances of sociocultural practice, where the content is contextualized and is put in relation to a social world. Four themes are identified in the analysis. The first one, the exposing of a minority in a minority, shows that half the analysis material shows transgender people who have regretted their gender confirmatory treatment, which is not representative for the majority of the group. The second one, heteronormativity as present norm, shows that the heteronorm can be identified in all clips, through discussions, stories and wording. The third theme, transgender people as a vulnerable group, shows a portraitation of transgender people as vulnerable and exposed. The fourth and last theme, HBTQ as education, shows an educational tendency in the material.

I denna studie granskas science fiction-serietidningen Saga utifrån dess upprätthållande eller brytning av traditionella normer kring sexualitet, kön och genus utifrån både normer inom science fiction men även vårt samhälles normer. Syftet med denna uppsats är att att undersöka Sagas framställning i media som ett normbrytande och nytänkande medium och undersöka om denna kategorisering faktiskt stämmer överens med seriens innehåll och berättelse. I analysen utgör Prince Robot IVs karaktär från serien, samt scener han agerar i, grundempirit. Uppsatsen använder sig av semiotisk bildanalys och diskurspsykologi som analysens metodredskap för att bättre kunna examinera innehållet. Analysen sker främst ur en queerteoretisk utgångspunkt med fokus på teorier kring heteronormativitet, könsroller, maskulinitet och andrafiering. I analysen utgår studien efter fyra teman för att mer konkret kunna jobba med frågeställningarna; “Heteronormativitet, homosexuellt begär och tvåsamhet”, “Den manliga hjälten - om könsroller och toxisk maskulinitet”, “Robotar som monster &amp; avvikande aliens” samt “Den domesticerade familjen”. I analysen framgår det att Saga både upprätthåller och bryter normer inom de teman som undersöks. Uppsatsens slutsats dras till att Saga är ett normbrytande media som går emot många normer kring sexualitet, kön och genus, främst genom hur Saga presenterar homoerotiskt begär och maskulinitetsrollen genom Prince Robot IV. Sammanställningen av analysen visar även att normerna kring sexualitet, kön och genus inte förändras utifrån att seriens karaktärer är aliens, eftersom de följer samma normer som är aktuella i vårt samhälle. I slutsatsen framgår det också att ‘den andre’ i Saga blir robotarna då de inte passar in under det naturliga som är gemensamt för övriga aliens i Saga, utan robotarna tillhör snarare det tekniska.

This thesis examines the representation of LGBTQIA+ persons in chapters on the theme ”love” from textbooks for the course English 6. I have chosen material from before and after the 2011 reformation of the Swedish upper secondary school to compare whether there are any similarities and/or differences in how people's sexual orientations and romantic interests are presented. I have examined my material from a queer theoretical point of view using discourse analysis as well as content analysis and multimodal method in order to answer my research questions. The results show that LGBTQIA+ persons have little to no representation in my chosen material, and that there is no clear correlation between older textbooks and the lack of such representation.

Med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer och queerteori lyfter uppsatsen fram fyra personer som identifierar sig som queera och deras upplevelser kring ballroomscenen i Sverige. I studien undersöks de såväl möjliggörande som begränsande mekanismerna som finns i ballroom. Det finns ingenting skrivet om ämnet i Sverige, därför är uppsatsens syfte att fylla det gapet. Materialet synliggör de komplexa intersektionella samverkningarna som finns i rummet, dess postmoderna karaktär, samt hur praktikerna i rummet delvis görs utifrån normativa premisser men att de ändå resulterar i ett motstånd och ett mothegemoniskt ifrågasättande.