Den här studien ämnar studera sambanden mellan makrovariabler och aktieavkastning på densvenska marknaden. Studien fokuserar på den svenska aktiemarknaden de senaste elva årenoch makrovariablerna är inflation, ränta, arbetslöshet och växelkursen EUR/SEK. För att mätapåverkan från de makrovariablerna variablerna undersöks indexet OMXS30 och en multipelregressionsanalys utförs. Det finns sedan tidigare flertalet forskningsstudier inom områdetmed olika variabler vilka har gett resultat som både motsäger och styrker Fisher-hypotesenoch diskuteras i resultaten av denna studie. Majoriteten av de tidigare studierna är utförda påandra än den svenska marknaden och kommer således att fungera som en grund för dennastudie. Utifrån resultaten kan en påverkan från makrovariablerna inflation och växelkursuppmätas på den beroende variabeln aktieavkastning för de elva åren.

Den 24:e oktober 2017 presenterade Energimarknadsinspektionen (Ei), som reglerar elnätsmarknaden, nya förslag gällande WACC-metoden som används för att beräkna elnätsbolagens kalkylränta. Denna uppsats har undersökt Ei:s föreslagna regeländringar gällande kalkylräntan, hur känslig metoden som används är, hur regeländringarna upplevs påverka elnätsbolagens investeringar och hur regleringen överlag upplevs fungera. Uppsatsens empiriska material är till viss del baserat på intervjuer som författarna genomfört med tre olika elnätsbolag samt en intervju med en representant från Ei. Författarna har också tagit del av ett webinarium där deltagare från ytterligare elnätsbolag, forskare och politiker delgett sina åsikter kring de nya förslagen. Känslighetsanalysen visade att den parameter som har störst inverkan på den slutliga storleken på kalkylräntan är den riskfria räntan. Studiens resultat visar också att de nya reglerna skulle, om de blev implementerade, enligt elnätsbolagen få stora inverkningar på deras verksamheter. Flera elnätsbolag skulle förändra sin investeringsstrategi och enbart genomföra de allra nödvändigaste investeringarna. Det vore fördelaktigt om regleringen fungerade på ett mer objektivt sätt.

I detta projektarbete kommer följande att behandlas; Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgång av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. Därefter kommer en empirisk studie där faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrågan på kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras är att räntenivån påverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushållens disponibla inkomster. Dessutom bekräftas det att inkomsten fluktuerar mer än konsumtionen och detta gäller också för hushållens konsumtion av nya bilar.

<p>I detta projektarbete kommer följande att behandlas;</p><p>Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgång av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. Därefter kommer en empirisk studie där faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrågan på kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras är att räntenivån påverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushållens disponibla inkomster. Dessutom bekräftas det att inkomsten fluktuerar mer än konsumtionen och detta gäller också för hushållens konsumtion av nya bilar.</p>

During a longer period of time the interests has been low, and is expected to remain low for some time. Life-insurance companies offer different types of life-insurances for households, insurances that helps the households to even its lifeconsumption. The insurancepremiums that the life-insurance companies receives is placed in different financial assets, and is therefore exposed to financial risks. A big part of the life-insurance companies investment is placed in bonds, and a lower interest means that the return on bonds decrease. Lower returns on bonds could cause the the life-insurance companies financial strength to worsen. The lower return on bonds could also increase the life-insurance companies will to allocate their investments to more risks in search for higher returns. The aim of this essay is to investigate whether the solvency of life-insurance companies is affected by the interest, and if the interest corresponds to how life-insurance companies allocate their investments regarding risk. To fulfill the aim of the essay, regressionanalysis has been performed. The result from the regressionanalysis with solvency as dependent variable and interest as independent variable shows that the solvency of life-insurance companies is not affected during the observed period of time. Results from regressionanalysis with percentage of investments placed in bonds as dependent variable and interest as independent variable shows that the percentage of bonds generally shrinks when the rent decreases, and life-insurance companies allocate therefore probably favouring assets of higher risk. However results concerning risk exposure for different life-insurance companies varies, some life-insurance companies increase exposure against risk, while some decrease. / Under en längre period har marknadsräntorna varit låga och de förväntas vara låga under en period framöver. Livbolag erbjuder olika typer av livförsäkringar till hushåll, försäkringar som hjälper hushållen att jämna ut konsumtionen under livet. Försäkringspremierna som livbolagen erhåller placeras i olika finansiella tillgångar, och utsätts därmed för finansiella risker. En stor del av livbolagens placeringstillgångar är placerade i obligationer, och en lägre ränta innebär att avkastningen på obligationer minskar. Lägre avkastning på obligationer skulle kunna orsaka livbolag försämrad finansiell styrka. Till följd av minskad avkastning på obligationer kan även incitamenten för att söka högre avkastning öka hos livbolag. Där resultatet skulle orsaka omallokeringar i livbolagens portföljer gentemot högre risk. Syftet med denna uppsats är att undersöka om solvenskvoten[1] hos livbolag påverkas av räntenivån, och om räntenivån korresponderar med hur livbolagen allokerar sina placeringstillgångar gentemot risk.   För att uppfylla uppsatsens syfte har regressionsanalyser genomförts. Resultatet från regressionsanalyser med solvenskvot som beroende variabel och ränta som oberoende variabel visar att solvenskvoten hos livbolag inte påverkas under den observerade perioden. Resultat från regressionsanalyser med andel obligationer som beroende variabel och ränta som oberoende variabel visar att andelen obligationer hos livbolag generellt sett minskar när räntan sjunker, och livbolagen allokerar därmed antagligen till förmån för tillgångar med högre risk. Resultaten gällande riskexponering för olika livbolag varierar dock, somliga livbolag ökar exponeringen gentemot risk, och somliga minskar exponeringen gentemot risk.

No description available.

Studien syftar till att undersöka om det föreligger ett samband mellan makroekonomiska faktorer i Sverige och aktieavkastningen för svenska börsnoterade småbolag. De valda makroekonomiska faktorerna är i studien ränta, arbetslöshet och inflation. Tidigare studier är främst baserade på stora bolag och på den amerikanska marknaden vilket gör den svenska marknaden och småbolag intressant att undersöka. Genom en regressionsanalys har insamlad data för ränta, arbetslöshet och inflation studerats i förhållande till aktieavkastningen för svenska börsnoterade småbolag mellan åren 2009 och 2018. Resultatet av studien tyder på en signifikant påverkan från inflationen gentemot aktieavkastningen. Berörande ränta och arbetslöshet återfanns ingen signifikant påverkan.

No description available.

No description available.

<p>Sms-lån har som fenomen varit ett hett ämne i media under 2007. Detta bl.a. för att Kronofogdemyndigheten uppmärksammat att många ungdomar mellan 18-25 år har ådragit sig betalningsanmärkningar pga. obetalda sms-lån.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att besvara följande frågeställningar:</p><p>- Vad vet högskolestudenter om sms-lån och hur det fungerar. Vi har även försökt redogöra för hur vanligt förekommande det är bland högskolestudenter och vilka risker eller möjligheter de anser utmärker sms-låntagandet.</p><p>- Undersökt hur högskolestudenters inställning till och erfarenheter av sms-lån ser ut.</p><p>den mest framträdande slutsatsen i undersökningen är att högskolestudenter väljer att inte låna pengar via sms-lån.</p>