Sms-lån har som fenomen varit ett hett ämne i media under 2007. Detta bl.a. för att Kronofogdemyndigheten uppmärksammat att många ungdomar mellan 18-25 år har ådragit sig betalningsanmärkningar pga. obetalda sms-lån. Syftet med uppsatsen har varit att besvara följande frågeställningar: - Vad vet högskolestudenter om sms-lån och hur det fungerar. Vi har även försökt redogöra för hur vanligt förekommande det är bland högskolestudenter och vilka risker eller möjligheter de anser utmärker sms-låntagandet. - Undersökt hur högskolestudenters inställning till och erfarenheter av sms-lån ser ut. den mest framträdande slutsatsen i undersökningen är att högskolestudenter väljer att inte låna pengar via sms-lån.

Idag finns det många muslimer i Sverige som inte har ett alternativ vad gäller val av banker som agerar i linje med deras tro där det råder ett förbud mot ränta. Studien ämnar undersöka hur man kan marknadsföra och finansiera en islamisk bank i Sverige, vilka nyckelfaktorer som finns samt vilka som går att använda för en lyckad positionering i den svenska bankmarknaden. Vi har använt oss utav kvantitativa och kvalitativa ansatser genom primär data i form av intervjuer och en enkätstudie. Vi har kombinerat marknadsföringsteorin Value Innovation med finansieringsteorin Bootstrapping i syfte att få en undersökning som är övergripande för hela uppsatsen. Resultaten tyder på att marknadsföringen av en nyetablerad islamisk bank i Sverige bör göras med fokus på att den är i linje med islamiska principer, men även att den följer vissa etiska principer, för att bredda målgruppen till andra än muslimer. Grundfinansieringen bör skötas av utländska investerare på ett sätt som undgår de restriktioner som finns gällande inflöde av utländskt kapital. / There is currently a lack of financial alternatives for the muslim-community in Sweden regarding banks that act according to Islam and it´s rules, especially concerning the prohibition of interest. This thesis aims to find out which key factors an Islamic bank can use in order establish itself in the Swedish market through analyzing how one can finance and market an Islamic bank in Sweden. We have used quantitative and qualitative methods in gathering information that serves this study, this in terms of interviews and a survey. We have combined two different theories, the marketing theory Value innovation and a financing theory called Bootstrapping in a way that they are both implemented in order to provide the study with objectivity and clarity. The result of the thesis indicates that the marketing of an Islamic bank in Sweden should focus on the fact that it acts according to Islamic principles and rules, but at the same time contains certain ethical values so that other target groups do not get neglected. The marketing could therefore benefit from not excluding other social groups that also share the same ethical values as the muslim-community. The basic foundation of financing/ funding an Islamic bank should come from foreign investors, but in a way that it avoids or escapes the restrictions that prohibits foreign capital from entering the country.

Sammanfattning Sedan ändringen av Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) år 2007 har bostadsrättsföreningar inte längre rätt till avdrag för betalda räntekostnader. Det har bidragit till att fenomenet insatshöjning har aktualiserats. En insatshöjning bidrar till en ändring i en bostadsrättsförenings kapitalstruktur. Föreningens genomsnittliga kapitalkostnad sjunker vid en insatshöjning, kapitalkostnaden kan även sänkas för den enskilda medlemmen beroende på hur insatshöjningen finansierats. Besparingsmöjligheten ligger i att den enskilda medlemmen i en bostadsrättsförening har rätt att göra avdrag för betalda räntekostnader som avser egen skuld. Insatshöjningar har endast implementerats i ett fåtal föreningar runt om i Sverige trots att det teoretiskt sätt finns en besparingsmöjlighet. Syftet med uppsatsen är att belysa för- och nackdelar med en insatshöjning i en bostadsrättsförening. Studien ämnar även undersöka om den teoretiska besparingsmöjligheten gynnar alla medlemmar och bostadsrättsföreningar.   För att få en djupare bild av fenomenet har studien genomförts kvalitativt med en abduktiv strategi. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med intressenter som på olika sätt berörs av en insatshöjning. Intervjuerna har genomförts via mejlkorrespondens, besöksintervjuer, skypeintervju samt en telefonintervju. Genom att intervjuerna bidragit till nya infallsvinklar har den teoretiska referensramen utvecklats successivt genom hela processen. Resultatet i studien visar att en insatshöjning har både för- och nackdelar, förtjänstmöjligheten skiljer sig åt mellan medlemmarna i en förening. För att tydligare förklara fenomenets effekt för den enskilda medlemmen har olika faktorer lyfts fram i uppsatsen. De centrala faktorerna som präglar studien är: Beslutsprocessen, finansieringen, årsavgiften, marknadsvärdet samt avdragsrätten.

Relationen mellan den inhemska valutakursen och aktiekursen är ett ständigt återkommande diskussionsämne för investerare och ekonomer. Det råder ingen teoretisk enlighet gällande huruvida det finns ett samband mellan valutakursen och aktiekursen eller hur det eventuella sambandet ser ut. Samtidigt finns teorier om att Sverige, som är ett land som präglas av en öppen ekonomi med världshandel och fri rörlighet på kapital, har valutakursen som en variabel med stor påverkan på svenska bolags aktiekurser. Det finns även teorier om att länder som Sverige, vars handel med omvärlden domineras av export tenderar att ha en negativ relation mellan valutakursen och bolags aktiekurser.Det huvudsakliga syftet med studien var att analysera hur relationen mellan den svenska kronan och svenska bolags aktiekurser ser ut. Urvalsramen utgjordes av månatlig data under perioden 1995-2016 gällande svenska bolags aktiekurser, svenska kronan, räntan, inflationen, penningmängden och den historiska aktiekursen. Bivariata och multivariata regressionsanalyser visar att den svenska kronan är negativt relaterat till svenska bolags aktiekurser. Inflationen, räntan och penningmängden har inget signifikant samband med svenska bolags aktiekurser. Den historiska aktiekursen har en positiv relation till den svenska aktiekursen. / The relationship between the domestic exchange rate and the stock market is a constant recurring topic for investors and economists. There is no theoretical harmony on whether there is a correlation between the exchange rate and the stock market or how the possible relationship may be directed. There are theories regarding that Sweden, which is a country characterized by an open economy with world trade and free movement of capital, has the exchange rate as the variable with the main effect on the Swedish stock market. There are also theories that countries such as Sweden whose world trade is dominated by exports tend to have a negative relationship between the exchange rate and the stock market.The main purpose of the study was to analyze how the relationship between the Swedish krona and the Swedish stock market looks. The sampling consisted of monthly data over the period 1995-2016 regarding the Swedish stock market, the Swedish krona, the interest rate, inflation, money supply and the historical stock price. Bivariate and multivariate regression analyzes show that the Swedish stock market is negatively related to the Swedish krona. Inflation, interest rate and money supply have no significant relation to the Swedish stock market. The historical stock market has a positive relation to the Swedish stock price. / <p>Betyg B, 170918</p>

Today’s market situation for real estate and property developers in Sweden is very unique. It is characterized by low to negative interest rates and low to no inflation. However, many of the existing economic theories are based on positive interest rates and a positive inflation. This has resulted in uncertainties for investors and market players how to assess this new situation and be able to adequately predict how this will affect the real estate market. The purpose of this thesis has been to investigate how a low interest rate and inflation environment affects real estate, as an investment alternative. The thesis looks closer on the Japanese market since they have had a low interest rate and inflation environment from the middle of 1990’s. The thesis has investigated what kind of relationship that exists between the return but also the prices from real estate and different macroeconomic variables such as the interest rate, the inflation and the GDP growth. The thesis has been performed at Vasakronan, a leading property company in Sweden. Vasakronan management has provided valuable guidance and assisted in making prioritizations of the very extensive data material. Real estate can be considered a good investment alternative and that they still generate a rate of return over time in a low interest rate and inflation environment. Furthermore the findings show that the interest rates and the inflation do not have any direct effect on the real estate returns in a low interest rate and inflation environment. However, we have found that it exist other variables that affect the real estate returns which in turn are affected by the interest rates and the inflation meaning that the returns for real estate are indirectly influenced by the interest rates and inflation. One of the most important variables is the GDP growth, which has an influential impact on the real estate returns. The demand and supply for real estate as well as the expectation concerning the future is also variables that influence the real estate market and returns. As long as the economy is growing as well as the demand is high and future expectations is positive, real estate can still be considered to be a relative secure and good investment. / Dagens situation på fastighetsmarknaden är väldigt unik. Den är präglad av låga och negativa räntor och låg inflation. Många av de existerande ekonomiska teorierna är baserade på positiva räntor och en positiv inflation. Detta har resulterat i osäkerheter på marknaden hur denna situation kan komma att påverka fastighetsmarknaden i framtiden. Syftet med detta arbete är att undersöka hur fastigheter som ett investeringsalternativ uppför sig i en miljö med låga räntor och inflation. I arbetet undersöker vi närmare Japans fastighetsmarknad eftersom de har haft låga räntor och inflation enda sedan mitten av 1990-talet. Vi kommer vidare undersöka vad för relation som existerar mellan både avkastningen på fastigheter och fastighetspriserna gentemot olika makroekonomiska variabler. De makroekonomiska variablerna är räntan, inflationen och ekonomisk tillväxt i form av BNP. Detta arbete har skrivits i sammarbete med Vasakronan, Sveriges största fastighetsbolag där de har assisterat oss I nödvänding vägledning under arbetsprocessen. Beträffande hur fastigheter uppför sig i en miljö med låga räntor och inflation som är observerat idag har vi funnit att de fortfarande genererar en avkastning över tid och kan anses som ett bra investeringsalternativ. Vi har funnit att räntorna och inflationen inte verkar ha samma direkta effekt som kunde förväntas gällande avkastningarna för fastigheter i en miljö med låga räntor och inflation. Däremot har vi funnit att det existerar andra variabler som påverkar fastigheters avkastning, vilka är direkt påverkade av räntorna och inflationen. Det betyder att räntorna och inflationen ändå indirekt påverkar fastigheters avkastningar. En av de viktigaste faktorerna är den ekonomiska tillväxten som har en tydlig påverkan på fastigheters avkastning och priser. Utbud och efterfråga tillsammans med framtida förväntningar är också viktiga variabler som påverkar fastighetsmarknaden och deras avkastningar. Så länge det existerar ekonomisk tillväxt tillsammans med optimistiska förväntningar på framtiden och en hög efterfrågan så kan fastigheter betraktas som en god och ett säkert investeringsalternativ

No description available.

SammanfattningExamensarbetets titel: Den ekonomiska politiken begränsar flyttviljanSeminariedatum: 2019-05-27Ämne/kurs: FF321FFörfattare: Daniel Bokhari Friberg, Eric Lagerlöf och Jakob GustafssonHandledare: Martin GranderNyckelord: Transaktionskostnad, ekonomisk politik, ränta, amorteringskrav, uppskov,reavinstbeskattning, flyttkedjor, lock-in-effekt.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar äldre människors benägenhet att flytta samt vilken effekt den nuvarande ekonomiska politiken har på den svenska bostadsmarknaden. Vidare utreds varför rörligheten och flyttkedjan bland äldre ser ut som den gör med anledning av dessa faktorer.Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts i form av 15 semistrukturerade intervjuer.Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen är uppdelad i två avsnitt, tidigare forskning samt teori. I det första avsnittet berörs främst äldres rörlighet på bostadsmarknaden. I den andra delen återfinns följande rubriker: Marknadsteori, Pristeori bostadsrätter, Transaktionskostnader samt Flyttkedjor.Empiri: Studiens empiri består utav två avsnitt, en dokumentstudie samt ett intervjuresultat. Första delen består utav följande rubriker: Reavinstskatt, Fastighetsskatt och fastighetsavgift, Uppskov, Ränta samt Amortering och amorteringskrav. Intervjuresultatet är uppdelat i två huvudrubriker: Ekonomiska faktorer samt Personliga faktorer.Analys: Studiens intervjuresultat analyseras här med hjälp av den teoretiska referensramen samt tidigare forskning.Slutsats: Sammanfattningsvis vittnar studien om att dagens ekonomiska politik har stor inverkan på äldres flyttbenägenhet. Sveriges höga vinstbeskattning för permanentboende pekar mot en inlåsningseffekt som följaktligen leder till att bostadsbeståndet inte nyttjas optimalt. De ekonomiska faktorerna i kombination med de personliga faktorerna är avgörande för huruvida Sverige ska lyckas bearbeta den tröga rörligheten som råder på dagens bostadsmarknad. / AbstractTitle: The economic policy limits the willingness to moveSeminar date: 2019-05-27Course: FF321FAuthor: Daniel Bokhari Friberg, Eric Lagerlöf and Jakob GustafssonAdvisor: Martin GranderKey words: Transaction cost, economic policy, interest, amortization requirements, suspension, capital gains tax, relocation chains, lock-in effect,Purpose: The purpose of the thesis is to investigate which factors affect older people'sinclination to move and what effect the current economic policy has on the Swedishhousingmarket. As well as, why mobility and the migration chain among the elderly occurspresently as a result of these factors.Methodology: To achieve the purpose of the thesis, a qualitative study has been conducted in the form of 15 semi-structured interviews.Theoretical perspectives: The theoretical frame of reference is divided into two sections,previous research and theory. The first section deals primarily with elderly people's mobility in the housing market. The second section contains the following headings: Market theory,Price theory housing, Transaction costs and Moving chains.Empirical foundation: The study's empirical foundation data consists of two sections, adocument study and a part where the results of the interviews are presented. The first partconsists of the following headings: Capital gains tax, Property tax and Property fees, Deferral, Interest and Amortization and repayment requirements. The interview result is divided into two main headings: Economic factors and personal factors.Analysis: The study's interview results are analyzed using the theoretical frame of reference and previous research.Conclusions: In conclusion, the study testifies that today's economic policy has a great impact on the Elderly migratory propensity. Sweden's highest profit taxation for permanent residents points to alock-in effect which consequently leads to the housing stock not being used optimally. The economicfactors in combination with the personal factors is crucial for whether Sweden will succeed in processingit stagnant mobility that prevails in today's housing market

Den 1 maj 2009 infördes lagreglerna som tillåter bildande av ägarlägenheter, en för Sverige ny upplåtelseform. Till skillnad mot bostadsrätten innebär ett köp av en ägarlägenhet ett direkt ägande av en fastighet, närmare bestämt en ägarlägenhetsfastighet. Liksom bostadsrätten äger del i bostadsrättsföreningen, äger ägarlägenheten del i en samfällighetsförening, men som till skillnad från bostadsrättsföreningen normalt sett inte upptar några lån i samband med förvärvet av fastigheten. Avsaknaden av lån i samfällighetsföreningen innebär att årsavgiften för ägarlägenheten blir betydligt lägre än motsvarande avgift för bostadsrätten. Detta utgör en väsentlig skillnad för konsumenten. Mot bakgrund av att ägarlägenheter är en relativt ny upplåtelseform, och att tidigare studier visar att det råder stor okunskap om vad ett ägande av den nya boendeformen innebär, finns det en kunskapslucka att fylla. Vidare innebär det rådande ränteläget i kombination med en historiskt hög skuldsättning hos de svenska hushållen att dess känslighet mot stigande räntor vuxit sig allt större. Således syftar studien till att utreda skillnaderna i bostadskostnader för upplåtelseformerna bostadsrätt och ägarlägenhet ur ett konsumentperspektiv, samt att undersöka hur olika räntenivåer påverkar bostadskostnaderna för respektive upplåtelseform. Grundläggande information om de olika upplåtelseformerna sammanställdes och relevanta teorier kopplade till ämnet redogjordes för. Vidare insamlades data till den kostnadskalkyl som sedermera upprättades. Slutligen utfördes känslighetsanalyser på bostadskostnaderna genom att justera räntenivåerna i kalkylen. Resultaten av studien visar att ägarlägenheten är den dyrare upplåtelseformen att köpa. Däremot bör tydliggöras att orsaken till att ägarlägenheten är den dyrare av de två, är på grund av amorteringen av bostadslån och det privatlån som tas för att täcka mellanskillnaden i kontantinsatsen mellan upplåtelseformerna. Känslighetsanalysen visar, både vid en måttlig och kraftig ökning av räntenivå, att bostadsrätten är känsligast för ränteökningar då den uppvisar högre procentuell ökning i bostadskostnader än ägarlägenheten. / On the 1st of May, 2009, a new type of housing form was legally introduced in Sweden, a leasing form which allows for a direct ownership of the apartment. In the same way that the more usual form of housing, condominiums, owns a share in a tenant-owner association, the so called owner- occupied apartments owns a share in a joint property association. One important difference though, is that the joint property association does not take up any loans when purchasing the residential property. For the consumer this significantly affects the costs of living since the joint property association does not haveto charge the consumer for cost of capital, in contrast to the tenant-owner association. Considering the fact that owner- occupied apartment is a relatively new form of housing in Sweden,and that previous studies indicates that the consumer is ill informed regarding owner- occupiedapartments, there is a knowledge gap that needs to be filled. Furthermore, the current interest rate levels in combination with a historically high debt among swedish households, implies that the sensitivity towards raised interest rates has become increasingly large. Thus, the aim of this study is to examine the differences in cost of housing between condominiums and owner- occupied apartments, and also to analyze how different levels of interest rates affect the cost of housing. Fundamental information about the two different forms of housing was compiled inthe form of a table. Finally, the interest rates were put through a sensitivity analysis, in order to examine the sensitivity of cost of housing to raised interest rates. The study results shows that owner- occupied apartments is the more expensive alternative to acquire.It should be clarified, however, that the reason for the owner- occupied apartment being the more expensive alternative is because of the amortization. The yearly cost of amortization is much higherfor the owner- occupied apartment because of its higher price, but considering the fact that amortization could be seen as a form of saving, one could argue it makes the comparison unfair. The sensitivity analysis shows that condominiums is more sensitive to a raise in interest rates, both at a moderate and a vigorous raise.

Abstrakt Titel: Samma eller olika kalkylränta? Frågeställning:Vad är anledningen till att företag använder sig av en gemensam kalkylräntaför olika större reala investeringsprojekt, med lika eller olika marknadsrisk?Finns det något samband mellan att företag väljer att ha samma kalkylränta för olika störrereala investeringsprojekt och att företaget är verksamt i samma land och samma bransch? Syfte: Syftet med arbetet är att studera om svenska företag använder samma kalkylränta förolika reala investeringsprojekt och framförallt att undersöka anledningar bakom detta val.Dessutom har studien undersökt om det finns något samband mellan ett företags val attanvända samma kalkylränta för olika investeringsprojekt och att företaget är verksamt isamma land och samma bransch. Slutligen har vi även studerat vilka olikakapitalbudgeteringstekniker som de utvalda företagen använder vid investeringsbedömningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och är därmed en kvantitativ studie.Forskningsmetoden som har använts för att samla in data har varit en e-post enkät. Den typav företag som har legat i fokus i studien är svenska tillverkningsföretag. För att sedananalysera den insamlade datan har univariat, bivariat och multivariata analyser använts. Slutsats: Studien visar att det inte finns något statistiskt säkerställt samband mellan attföretag väljer att ha samma kalkylränta när de är verksamma i samma land och sammabransch. Utöver detta visar även studien att de olika hypoteser från tidigare forskning tillanledningar bakom valet att ha samma kalkylränta stämmer i praktiken samt att det finns ettfåtal ytterligare anledningar. Anledningarna visar på många olika argument för att ha sammakalkylränta och de har även stöd både från ändamålsenliga teorier som t.ex “agency theory”,“bounded rationality theory” och “behavioral finance theories”. Nyckelord: Kalkylränta, marknadsrisk, kapitalbudgeteringstekniker, diskonteringsränta,betavärdet, marknadsränta, ägarnas avkastningskrav och riskfri ränta.

Frågeställning: Vad är anledningen till att företag använder sig av en gemensam kalkylränta för olika större reala investeringsprojekt, med lika eller olika marknadsrisk?  Finns det något samband mellan att företag väljer att ha samma kalkylränta för olika större reala investeringsprojekt och att företaget är verksamt i samma land och samma bransch? Syfte: Syftet med arbetet är att studera om svenska företag använder samma kalkylränta för olika reala investeringsprojekt och framförallt att undersöka anledningar bakom detta val. Dessutom har studien undersökt om det finns något samband mellan ett företags val att använda samma kalkylränta för olika investeringsprojekt och att företaget är verksamt i samma land och samma bransch. Slutligen har vi även studerat vilka olika kapitalbudgeteringstekniker som de utvalda företagen använder vid investeringsbedömningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och är därmed en kvantitativ studie. Forskningsmetoden som har använts för att samla in data har varit en e-post enkät. Den typ av företag som har legat i fokus i studien är svenska tillverkningsföretag. För att sedan analysera den insamlade datan har univariat, bivariat och multivariata analyser använts.    Slutsats: Studien visar att det inte finns något statistiskt säkerställt samband mellan att företag väljer att ha samma kalkylränta när de är verksamma i samma land och samma bransch. Utöver detta visar även studien att de olika hypoteser från tidigare forskning till anledningar bakom valet att ha samma kalkylränta stämmer i praktiken samt att det finns ett fåtal ytterligare anledningar. Anledningarna visar på många olika argument för att ha samma kalkylränta och de har även stöd både från ändamålsenliga teorier som t.ex “agency theory”, “bounded rationality theory” och “behavioral finance theories”.