Problembakgrund: Sedan revisionsplikten avskaffades för de minsta aktiebolagen i Sverige för snart fyra år sedan har andelen som använder sig av revisor sjunkit med tiden. Lånefinansiering är den mest förekommande formen av extern finansiering för dessa aktiebolag. Teorier och tidigare forskning visar att revision bidrar till att minska informationsassymetri mellan företag och dess intressenter, däribland kreditgivare. Att ett företag väljer bort revisionen bör teoretiskt sett leda till att dessa assymetrier ökar och därmed också riskerna. Det är därför intressant att undersöka hur kreditgivare i Sverige hanterar problemet med att fler och fler små aktiebolag väljer bort revision. Syfte: Att undersöka revisionens betydelse för småföretag för kreditgivare vid beslut om kreditgivning samt de strategier kreditgivare använder sig av för att reducera risk och osäkerhet vid kreditgivning till småföretag. Metod: En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Urvalet består av sex respondenter. Fem intervjuer genomfördes som direkta fysiska intervjuer och en genomfördes via telefon. Respondenterna kom från Handelsbanken (2), SEB, Swedbank, Nordea samt Almi Företagspartner. Slutsats: Undersökningens resultat visar att kreditgivare överlag inte tar hänsyn till revisionen av småföretag när de ska fatta ett kreditbeslut. Revisionen visar sig heller överlag inte medverka till bättre lånevillkor för de företagen. De strategier, utöver att bedöma de faktiska siffrorna, kreditgivare främst använder sig av för att reducera risk och osäkerhet visar sig vara uppgifter från UC samt att bedöma ägaren och företagsledningens kompetens.

Denna uppsats skildrar det omdebatterade och relativt nya institutet SMS-lån. Texten skall ses som en diskussion kring huruvida tjänsten är att betrakta som ocker eller ej samt till vilken grad kreditgivarna efterlever de regler och riktlinjer som finns. Syftet med uppsatsen är att påvisa föreliggande och potentiella problem, dels vad gäller tjänstens utformning och dels vad åtagandet till följd av tjänsten kan leda till för kredittagaren. I takt med att marknaden för SMS-lånen vuxit sig stor, har verksamheten kommit att bli mycket omdiskuterad i massmedia. Kritik har riktats mot låneföretagens verksamhet eftersom affärsidén på många sätt bygger på möjliggörandet för personer med dålig ekonomi, tidigare skuldsättningar, låg inkomst eller betalningsanmärkningar att fortsätta kunna låna pengar, samtidigt som kreditgivaren profiterar. Eftersom kreditgivarna till ett SMS-lån således tar en stor risk genom att låna ut pengar till personer med svag ekonomi utan att någon säkerhet ställs, väljer de att kompensera detta med en hög kreditkostnad. I uppsatsen diskuteras således huruvida risken att låna ut pengar är att anse vara tillräckligt stor för att stå i proportion till dessa höga kreditkostnader eller om ett ockerförhållande föreligger mellan kreditgivaren och kredittagaren. Ämnesbehandlingen sker genom en inledande beskrivning av SMS-lån och hur marknaden ser ut, varpå vissa uttryck och definitioner förklaras i syfte att hjälpa läsaren att tillgodogöra sig innehållet. Därefter studeras nu gällande lagstiftning där de rättsregler som är aktuella för detta område avhandlas. Ämnesbehandlingen avslutas med en sammanfattande diskussion där bland annat de tidigare ställda frågorna diskuteras och besvaras i enlighet med den tidigare avhandlade lagstiftningen.

Inom skatterätten har länge en legaldefinition av begreppet ränta saknats och begreppet har således utvecklats främst genom praxis och doktrin. År 2019 gjordes ändringar i inkomstskattelagens 24:e kapital då bland annat en lagstadgad definition av begreppet ränta infördes för inkomstslaget näringsverksamhet. I propositionen som låg till grund för införandet av räntedefinitionen anfördes att den skatterättsliga definitionen ”bör ta sikte på ränta i ekonomisk mening” samt att utgångspunkten i bestämmandet av vad som utgör ränta bör vara god redovisningssed. Att utgå från ränta i ekonomisk mening samt redovisning är vitt skilt mot hur det skatterättsliga räntebegreppet tidigare har definierats utifrån praxis.   I denna uppsats kommer innebörden av räntedefinitionen i inkomstskattelagens 24:e kapitel att utredas. Begreppet kommer i huvudsak att utredas utifrån lagtexten samt den proposition som ligger till grund för införandet av räntedefinitionen. Praxis som tillkommit efter införandet kommer även att analyseras för att skapa klarhet i hur begreppet ska tillämpas i praktiken. Vidare kommer även äldre praxis och doktrin analyseras för att hitta principiella ståndpunkter kring begreppet ränta. Då räntedefinitionen innehåller en hänvisning till ränta enligt god redovisningssed och ränta i ekonomisk mening kommer även ränta enligt god redovisningssed och i ekonomisk mening utredas i syfte att förklara innebörden av dessa begrepp.

This study examines Swedish households' decisions when choosing between adjustable-rate and fixed-rate mortgages based on different factors relating to interest rate levels and rate expectations. The study utilizes multiple regression analysis and data from various sources to examine the relationship. The results indicate that both the current difference between the average adjustable and fixed mortgage rate, the level of the fixed mortgage rate and the expected rate difference over one as well as a two-year period have a significant impact on households' decisions. However, inflation and the policy rate, in relation to their average levels have minimal influence on households' choices. These findings suggest that households primarily prioritize the current difference in rates, the level of the fixed-rate mortgage rate and the expected difference over a one as well as a two-year period, rather than considering broader macroeconomic factors. Understanding these dynamics is crucial for managing households' interest rate sensitivity and promoting economic stability.

Andelen småföretag i Sverige utgör 99,4 procent av landets alla företag. Dessa står för en majoritet av de arbetstillfällen som skapas i samhället. År 2010 infördes gränsvärden som beskriver vilka aktiebolag som är undantagna revisionsplikten. Dessa aktiebolag utgör en stor andel av de små företagen i Sverige. Denna uppsats undersöker om det föreligger ett samband mellan räntekostnader och frivillig revision av svenska aktiebolag. Den genomförda studien behandlar ett proportionerligt stratifierat urval som uppgår till 13 213 stycken aktiebolag i Sverige som inte omfattas av den svenska revisionsplikten för året 2017, där arkivdata i form av finansiella rapporter används. Tidigare forskning inom området har inte varit entydig avseende detta samband. Studier av Blackwell et al. (1998), Minnis (2011) och Kim et al. (2011) visar att räntekostnaderna är signifikant lägre för de företag som valt att frivilligt anlita en revisor. I kontrast till dessa resultat visar Langli (2015) att inget sådant samband föreligger för aktiebolag i Norge. Vidare visar Tervo & Jokipii (2018) att sambandet mellan räntekostnader och frivillig revision är signifikant positivt för aktiebolag i Finland. Med en teoretisk utgångspunkt i Signaling Theory och Information Asymmetry undersöks revisionens värdeskapande i form av aktiebolagens räntekostnader. Studien tillämpar en kvantitativ metod, där en Ordinary least squares regression med robusta standardfel används för att beskriva sambandet. Vi visar ett resultat där ett signifikant negativt samband föreligger mellan räntekostnader och frivillig revision för aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten. Studien avser inte att beskriva kausalitet för detta samband. Slutsatserna av studien bekräftar den etablerade uppfattningen av förhållandet mellan räntekostnader och frivillig revision, det vill säga att förhållandet är negativt. Dessa resultat är i kontrast med de studier som har genomförts i Norden varför det finns utrymme för framtida forskning inom de nordiska länderna.

<p>Vår uppsats belyser hur bankerna arbetar när de sätter sina utlåningsräntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de måste ta hänsyn till och hur bankerna försöker positionera sig på marknaden. Vår teoretiska utgångspunkt har två inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sätter räntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig på marknaden. Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom ämnet. Det insamlade materialet har sedan renskrivits och redogjorts under olika fruktbara rubriker vilka är kopplade till våra problemformuleringar.</p><p>Resultatet i studien visar att det spelrum som banken och dess tjänstemän har gällande priset i hög grad påverkas av rådande konkurrenssituation. Riksbanken styr räntan till alla banker och sedan är det upp till varje bank att själv sätta priset på sina utlåningsräntor. Visst kan Nordea lägga på hur mycket de vill på priset för att få en bättre marginal, men då kanske det kan bli svårt att få låna ut några pengar. Det handlar hela tiden om att arbeta rätt med priset och att arbeta effektivt med positionering samt att följa sina konkurrenter för att kunna hålla sig kvar på marknaden.</p>

<p>För alla intressenter på aktiemarknaden är det av stor vikt att fastställa hur olika faktorer påverkar börskurserna. Styrräntan är en sådan tänkbar faktor och mycket forskning har skett angående dennes påverkan på aktiemarknaden, främst på den amerikanska marknaden. De tidigare amerikanska studierna av eventuella samband mellan förändringar av styrräntan och aktiemarknaden har kommit till slutsatsen att sambandet existerar samt att det är av negativ karaktär. När höjningar av styrräntan har utannonserats har man sett en sänkning av aktiekurserna och vise versa.</p><p>Denna uppsats undersöker genom en event studie om det finns något samband mellan reporänteförändringar och börskurser på den svenska marknaden. Fyra branschindex från Stockholmsbörsen har används och studien gäller samtliga reporänteförändringar mellan januari 2004 till oktober 2008</p>

Vår uppsats belyser hur bankerna arbetar när de sätter sina utlåningsräntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de måste ta hänsyn till och hur bankerna försöker positionera sig på marknaden. Vår teoretiska utgångspunkt har två inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sätter räntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig på marknaden. Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom ämnet. Det insamlade materialet har sedan renskrivits och redogjorts under olika fruktbara rubriker vilka är kopplade till våra problemformuleringar. Resultatet i studien visar att det spelrum som banken och dess tjänstemän har gällande priset i hög grad påverkas av rådande konkurrenssituation. Riksbanken styr räntan till alla banker och sedan är det upp till varje bank att själv sätta priset på sina utlåningsräntor. Visst kan Nordea lägga på hur mycket de vill på priset för att få en bättre marginal, men då kanske det kan bli svårt att få låna ut några pengar. Det handlar hela tiden om att arbeta rätt med priset och att arbeta effektivt med positionering samt att följa sina konkurrenter för att kunna hålla sig kvar på marknaden.

För alla intressenter på aktiemarknaden är det av stor vikt att fastställa hur olika faktorer påverkar börskurserna. Styrräntan är en sådan tänkbar faktor och mycket forskning har skett angående dennes påverkan på aktiemarknaden, främst på den amerikanska marknaden. De tidigare amerikanska studierna av eventuella samband mellan förändringar av styrräntan och aktiemarknaden har kommit till slutsatsen att sambandet existerar samt att det är av negativ karaktär. När höjningar av styrräntan har utannonserats har man sett en sänkning av aktiekurserna och vise versa. Denna uppsats undersöker genom en event studie om det finns något samband mellan reporänteförändringar och börskurser på den svenska marknaden. Fyra branschindex från Stockholmsbörsen har används och studien gäller samtliga reporänteförändringar mellan januari 2004 till oktober 2008

The first official Islamic bank was established in 1975. The characteristic of an Islamic bank is that the bank is based on an interest free system. The interest free system is a requirement for an Islamic bank. The Islamic bank system is based on Sharia laws which are laws that are followed by Muslims and it is based on the text from the Quran. The Islamic Banks had a rapid expansion between 1993 and 2003, the expansion was about 23 percent and since 2003 have the expansion been about 20 percent. Today are there more than 300 Islamic bank offices in approximately 75 countries with a total asset about 250 billion dollars. The recent expansion of those Islamic banks has made it interesting for us to study the internationalization process for these banks. The purpose of the survey is to reconnoiter the factors that escalate internationalization process of Islamic banks. The survey approach is qualitative method by interviews. The interviews were reciprocated by five bank officers from five different Islamic banks. Three of the bank officers responded the questions by mail, while two of the bank officers responded the interview by telephone. The study shows that Islamic banks have serious opportunities for internationalization. A number of elements accelerate the internationalization process of Islamic banks. The elements that accelerate the internationalization process of Islamic banks are networks, knowledge, diversity, history, population.