Bakgrund: Rättspsykiatrisk vård är en komplex vårdmiljö byggd på ofrivillighet. Författarnas upplevelse är att patienternas delaktighet i vården är starkt begränsad och i hög grad styrd av arbetssätt inom kliniken. Sjuksköterskan måste se till såväl principer som personcentrerad vård samt de lagar rättspsykiatrin lyder under. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskornas upplevelse av patientdelaktighet inom den rättspsykiatriska vården.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats där en innehållsanalys genomförts för att analysera det manifesta innehållet i intervjuerna. I denna studie är det sex sjuksköterskor inom rättspsykiatrisk vård på en specifik klinik identifierad som population.  Resultat: Fyra kategorier och nio subkategorier identifierades utifrån semistrukturerade intervjuer där sjuksköterskornas upplevelse av patientdelaktighet belystes.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevelser visade på en relativt samstämmig syn på begreppet patientdelaktighet men att delaktigheten hos patienterna är avhängig såväl arbetssätt som attityder hos personal. Delaktigheten påverkas dessutom av att det är en ofrivillig icke tidsbestämd vårdform som rättspsykiatrin utgör. Patientdelaktigheten inom rättspsykiatrin är därför ett område som bör beforskas ytterligare.

Inom vårdsektorn omfattas varje inneliggande patient av lagar som ska skydda patienten och se till att den vård som bedrivs är i samråd med patienten. Ledstjärnan inom all vård och omsorg kallas för vårdplan, vilket är det styrdokument som sjuksköterskan tillsammans med patienten upprättar. Perioden som vårdplanen är verksam skiljer sig mellan vårdinrättningar. Den rättspsykiatriska vårdformen omfattas av ytterligare lagrum som inte alltid möjliggör full insyn eller delaktighet för patienten vid upprättande av vårdplanen. Tidigare forskning om patientdelaktighet är sparsam och inte områdesspecifik. Utifrån behov och intresse är studiens syfte att undersöka “sjuksköterskans upplevelse av patientens delaktighet vid upprättande av vårdplan”. Genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma på en av landets största rättspsykiatriska regionkliniker har frågeställningen besvarats. Resultatet visar att många sjuksköterskor upplever en bristfällig delaktighet hos patienten som utöver lagrum till stor del beror på personalens agerande. Resultatet presenteras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2014) med temat att försöka riva murar. Dessa beskrivs under fyra kategorier, alliansskapande vårdmiljö, rätten att få bestämma, bristande kunskap och sjukdomsinsikt som hinder samt tvångsvård som hinder. Fynden för studien, vars teoretiska referensram är delaktighet, har relevans för framtida utveckling av tvångsvården samt ytterligare forskning inom ämnet.

Bakgrund: Drygt 50% av alla patienter som vårdas på de svenska rättspsykiatriska slutenvårdsavdelningarna är diagnostiserade med schizofreni. Bland dessa är det vanligt förekommande med bristande sjukdomsinsikt. Denna bristande insikt har visat sig innebära sämre behandlingsresultat och en mindre följsamhet till behandlingsåtgärder och läkemedelsbehandling. Vårdrelationen kan då vara den viktigaste faktorn för denna patientgrupps behandlingsresultat. Detta då en god vårdrelation har visat sig kunna både förbättra patienten välbefinnande, samt stärka deras motivation att följa rekommendationer för vidare vård och behandling. Men vad är det som gör att vissa får en god vårdrelation med patienten med en schizofrenidiagnos medan andra inte får det? Syfte: Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att skapa en vårdrelation med patienter inom rättspsykiatrin som har en schizofrenidiagnos och bristande sjukdomsinsikt. Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt. Tio specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård intervjuades på en rättspsykiatrisk klinik i södra Sverige. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med inspiration av Elo och Kyngäs (2008). Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier som ansågs centrala för att skapa en god vårdrelation med patienter inom rättspsykiatrin som har en schizofrenidiagnos och bristande sjukdomsinsikt. Dessa kategorier var att; spendera tid, besitta kompetens, bjuda in till delaktighet samt etablera tillit. Slutsats: För att etablera en god vårdrelation är det avgörande för specialistsjuksköterskor att fokusera på att skapa delaktighet hos patienten genom samarbete, medkänsla och förståelse. Ömsesidig tillit och respekt är också av yttersta vikt. Kompetens och tid med patienten är inte garanter för en god vårdrelation i sig, men kan bidra med att stärka den när de kombineras med förmågan att skapa delaktighet och tillit. Avgörande är den kommunikativa förmågan och förmågan att se individen bakom diagnosen och symtomen samt att erkänna deras känslor, tankar och människovärde. Att möta patientens värld med acceptans och ett icke-dömande förhållningssätt.

<p>Uppsatsen syftar till att ge en allmän beskrivning av den grupp som kommer till rättspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förändring över en period på sju år. Variabler som behandlas är kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och påföljd. Uppsatsen som är en kvantitativ studie, kan ses som ett inlägg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.</p><p>Uppsatsen är en retrospektiv registerstudie utifrån ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet består av 4466 stycken rättspsykiatriska undersökningar mellan åren 1998 och 2004 och inhämtades från Rättsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning. Samtidigt blir de allt mindre frekventa som diagnoser inom gruppen. Psykossjukdomar är de diagnoser som i högst utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning. Kvinnor bedöms i en klart högre utsträckning än män lida av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer ingen skillnad mellan svenskar och invandrare i bedömningen av allvarlig psykisk störning. Dock diagnostiseras invandrare oftare med psykosdiagnoser samt skattas att fungera sämre enligt GAF-skalan. Våldsbrottens andel bland de undersökta har ökat. Dock utgörs det främst av en ökning i hot och misshandel och kan inte påvisas vara relaterat till en ökning i dödligt våld.</p>

Uppsatsen syftar till att ge en allmän beskrivning av den grupp som kommer till rättspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förändring över en period på sju år. Variabler som behandlas är kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och påföljd. Uppsatsen som är en kvantitativ studie, kan ses som ett inlägg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen. Uppsatsen är en retrospektiv registerstudie utifrån ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet består av 4466 stycken rättspsykiatriska undersökningar mellan åren 1998 och 2004 och inhämtades från Rättsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning. Samtidigt blir de allt mindre frekventa som diagnoser inom gruppen. Psykossjukdomar är de diagnoser som i högst utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning. Kvinnor bedöms i en klart högre utsträckning än män lida av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer ingen skillnad mellan svenskar och invandrare i bedömningen av allvarlig psykisk störning. Dock diagnostiseras invandrare oftare med psykosdiagnoser samt skattas att fungera sämre enligt GAF-skalan. Våldsbrottens andel bland de undersökta har ökat. Dock utgörs det främst av en ökning i hot och misshandel och kan inte påvisas vara relaterat till en ökning i dödligt våld.

Bakgrund: Begreppet personcentrerad har internationellt blivit vedertaget inom omvårdnadsvetenskap och används för att beskriva en vårdform där vården utgår från ett partnerskap med patienten. Engagemang, trygghet, tillit, att vara delaktig i planeringen av vården och en vårdande relation upplevs vara viktiga komponenter som främjar delaktigheten. För att öka förståelsen om delaktighetens och personcentreringens syfte inom den rättspsykiatriska vårdkontexten krävs studier som beskriver de mångfacetterade begreppen ur vårdarens och patientens perspektiv. Syfte: Att förstå upplevelser av delaktighet och personcentrerad vård hos patienter och personal på en rättspsykiatrisk avdelning och diskutera hur delaktighet kan möjliggöras. Design: Studien är en kulturanalys och ansatsen är hermeneutisk. Metod: Enskilda halvstrukturerade intervjuer med fyra vårdare och fyra patienter på en rättspsykiatrisk avdelning i Mellansverige genomfördes. Intervjuerna har bearbetats utifrån en kulturanalytisk hermeneutisk arbetsmodell i sju faser. Interna dokument från sjukhuset analyserades avseende delaktighet. Resultat: Oklarheter gällande vårdprocessen och rättspsykiatrins strukturer som är inte fullkomligt tydliga inverkar på upplevelsen av delaktighet. Konklusion: Personal och patienter har olika uppfattningar om strukturernas funktion. Personalen anser att patienternas delaktighet är en förutsättning för vårdprocessen. Patienter uttrycker osäkerhet kring vad som förväntas av dem. Identitet och tolkning av den egna rollen kan påverka delaktigheten hos patienter inom rättspsykiatri. / Background: The concept of person-centered care is internationally accepted in nursing science and describes a form of care with an active patient included in all aspects of care. Commitment, trust, and involvement in the planning of care and a caring relationship are perceived to promote participation. To increase understanding person-centering in the forensic psychiatric care context, studies on the multifaceted concepts from carers’ and patients’ perspectives are required. Aim: To understand experiences of participation and person-centered care among patients and staff in a forensic psychiatric ward and discuss how participation can be promoted. Method: Individual semi-structured interviews with four carers and four patients in a forensic psychiatric hospital in Central Sweden were conducted. A seven-phase cultural analysis model was used. Internal documents were analyzed for statements about participation. Design: The study is a cultural analysis with a hermeneutic approach. Result: Unclear care process and structures of forensic care affect the experience of participation. Conclusion: The perceptions of the function of the structures differ. Staff believe that patient participation is a prerequisite for the care process. Patients express uncertainty about what is expected of them. Identity and interpretation of one's own role can influence the participation of patients in forensic psychiatry.

Bakgrund: Vårdrelationen beskrivs som grunden till främjande hälsoprocesser. Relationen är ömsesidig men vårdaren har ansvaret och tar del av patientens berättelse för att vårda tillsammans med snarare än åt patienten. Det dubbla uppdraget samhällsskydd och vård komplicerar vårdrelationen i rättspsykiatrisk vård. Att vårda en patient som begått brott är inte lika självklart som att vårda en skuldfri. Viktigt inom rättspsykiatri är vardagligt umgänge där vårdaren hittar balansen mellan personligt och privat. Negativa känslor som rädsla kan göra vårdare inskränkta och kompromisslösa. En oväntad åtgärd utanför ramarna visas vara betydelsefull för återhämtning. Rättspsykiatriska patienter beskriver längtan efter trygga, vårdande relationer men kan mötas av maktutövande, nonchalans, hot och våld som ger en känsla av förvaring och icke-vård. Syfte: Att beskriva vårdares tankar om att berätta om sig själva och det privata för patienter i rättspsykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ design med fokusgruppsintervjuer för datainsamling. Två fokusgruppsintervjuer med vårdare inom rättspsykiatrisk vård genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet genererade fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Påverkande omständigheter: patientens behov och brottets karaktär, tidsaspekter och informationsflöde. Medvetenhet i vårdarrollen: beakta vem som hör och hantera konsekvenser, förmåga till gränsdragning och kommunikation. Nyckel till relation: att ge för att få, ärlighet, mänsklig kontakt och förtroende. Indifferens och lidande: lögner och distansering, negativa konsekvenser, varken behov eller mening. Diskussion: Resultatet diskuteras mot den teoretiska referensramen: Vårdandets symfoni som avhandlar vårdrelationen. Här återfinns många tankar som framkommer i denna studie. / Background: The care relationship is described as the cornerstone of nursing processes. This relationship is mutual but the caregiver carries the responsibility and shares the patient's story in order to nurse together with rather than only nursing the patient. The dual mission, civil protection and nursing, complicates the relationship in forensic care. Nursing a patient who committed a crime is not as intuitive as relieving the suffering of an innocent patient. Important in forensic psychiatry is everyday socializing where the caregiver finds a balance between personal and private. Negative emotions such as fear can make carers narrow-minded and uncompromising while an unexpected action beyond the daily work routines can prove to be important for patient recovery. The forensic psychiatric patients express a desire for safe, caring relationships but can be met by an exercise of power, negligence, intimidation and violence that create a feeling of containment and non-care. Aim: To describe nurses' thoughts concerning their privacy and what to reveal about themselves to patients in forensic psychiatric care. Method: Qualitative design with focus group interviews for data collection. Two focus group interviews with caregivers in forensic psychiatry were conducted. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The results generated four main categories and ten subcategories. Influencing factors: the patient's needs and the nature of the crime, timing and information flow. Awareness of caring role: consider who hears and deals with the consequences, ability to set boundaries and communication. Key to relationship: giving in order to receive, honesty, human contact and trust. Indifference and suffering: lies and distance, negative consequences, neither need nor meaning. Discussions: The results are discussed within the theoretical framework of ‘The Symphony of Care’, which discusses the phenomenon of the care relationship. Many caregivers’ reflections that emerge in the results can be identified within this context.

Denna studie handlar om den rättspsykiatriska personalens erfarenheter av patienternas återhämtningsprocesser. Studien syftar till att försöka belysa de erfarenheter som personalen besitter, med fokus på återhämtning. Studien bygger på en kvalitativ metod och består av intervjuer som gjorts med personal som arbetar inom en av Sveriges rättspsykiatriska vårdkliniker. Resultatet visar att personalen har erfarenheter av att det finns både gynnsamma och hindrande faktorer som påverkar patienternas återhämtning. Resultatet visar även att relationerna mellan personalen och patienten är en viktig förutsättning för patienternas återhämtning. / This study is about the forensic psychiatry staff experiences of patients ' recovery processes. The study aims to highlight the experience staff possesses. The study is based on a qualitative approach and consists of interviews conducted with staff who works in one of the forensic psychiatric care clinics. The study is based on a qualitative approach and consists of interviews conducted with personnel working in one of the forensic psychiatric care clinics. The results show that the staffs have experience of both beneficial and hindering factors that influence patients ' recovery. The result also shows that relations between staff and patient are essential for patients ' recovery.

I den rättspsykiatriska vården vårdas patienter som har begått ett allvarligt brott under inverkan av psykisk sjukdom. Psykiatrisjuksköterskorna som arbetar med dessa patienter skall både vårda dem men samtidigt ansvara för ett förvar av patienterna efter ett juridiskt domslut. Arbetet inom rättspsykiatrin kan medföra risker att medarbetarna blir utsatta för hot och våldssituationer vilket kan inverka på hur psykiatrisjuksköterskorna upplever arbetet inom rättspsykiatrin. Vad innebär då arbetet inom den rättspsykiatriska vården, för psykiatrisjuksköterskorna, hur är det att vårda patienter under dessa förhållanden och villkor? Syftet med denna studie var att undersöka psykiatrisjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter inom rättspsykiatrisk vård. Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med öppna frågor, intervjuerna transkriberades och sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer att tiden är en betydande faktor i vårdandet inom rättspsykiatrisk vård. Psykiatrisjuksköterskor beskriver de långa vårdtiderna som bra då de inte behöver stressa patienterna till välmående samtidigt som alltför långa vårdtider kan resultera i att patienterna hospitaliseras och har svårt att komma ut i samhället. En annan del som psykiatrisjuksköterskorna reflekterade kring var att vårda patienter som är under tvångsvård. De beskriver en balansgång mellan vårdandet där fokus är på patientens bästa men även riskerna som finns för att gå över en gräns där personalens omtanke kan bli till en maktutövning. I diskussionen reflekterar författarna kring studiens utförande och urval av informanter. Tidiga åtgärder, redan i skolåldern, och utökade resurser är andra delar som författarna reflekterat kring i diskussionen.

<p>Forensic psyhiatric care protects the society by giving patients care to diminish risks of serious crimes. In their work the nurses use different care methods to help and support the patient in managing his or her life situation. To clarify how a group of nurses describe the nursing process in forensic psychiatric care. A qualitative study based on interviews. Six nurses were interviewed about their work in four different forensic psychiatric care units. The nursing process in is divided into four categories: evaluation, planning, implementation and assessment. The results are based on the way the interviewed nurses described the essential roles of nurse-patient relationship and structured routines in nursing process. The study also shows some specific difficulties in nursing work, for example the mental dysfunctions of patients, the level of competence among staff and the patients need for social interaction and existence beyond their specific needs.</p>