Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur olika förskollärare erbjuder fysisk aktivitet och rörelseglädje inomhus i förskolan. Samt hur förskollärare använder inomhusmiljön så att fysisk aktivitet kan erbjudas till barnen. För att uppnå syftet har kvalitativ intervjumetod använts. Resultatet visar på att förskollärarna anser att den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön är av stor betydelse för att barns ska kunna var fysisk aktiva och känna rörelseglädje i förskolans inomhusmiljö. Detta görs genom att vara närvarande pedagoger och erbjuda barnen metoder och material som tillhandahålls i förskolans inomhusmiljö. Förskollärarna belyser dock att det finns olika aspekter som komplicerar det hela till exempel förhållningssättet och samsynen i arbetslaget, stora barngrupper, utformningen av lokaler samt hur den fysiska miljön är möblerad. Trots alla aspekter som kan ställa till det gör förskollärarna sitt yttersta utifrån det förutsättningar de har att erbjuda barnen fysisk aktivitet och rörelseglädje inomhus.

No description available.

Syftet med den här studien är att söka kunskap om fritidspedagogers upplevelser kring arbetet med fysisk aktivitet och rörelse på fritidshemmet samt deras egna erfarenheter. Det empiriska materialet består av sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes på fyra olika fritidshem. En tematisk analys har sedan gjorts och som teoretiskt ramverk har sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling använts. Resultatet visade att fritidspedagogerna var positivt inställda till fysisk aktivitet och rörelse. Pedagogerna gav egna exempel på hur rörelse kan främjas och hur den hämmas under fritidsverksamheten samt delade med sig av sina egna erfarenheter kring fysisk aktivitet och rörelse. Det framgår i slutsatsen att informanterna såg positivt på rörelse och att det är viktigt för hälsan. Informanterna hade olika erfarenheter kring fysisk aktivitet och rörelse. Det framkom exempel på vad som både främjar och hämmar fysisk aktivitet och rörelse. De hinder som framkom i materialet berörde miljöns betydelse, engagemanget hos pedagoger och ledning samt vilka möjligheter det fanns för rörelse på arbetsplatsen. Det framkom i analysen att vad som främjar fysisk aktivitet och rörelse främst var rörelseaktiviteter som sker dagligen och samarbetet mellan pedagogerna.

Julia Fransson och Amanda Knutsson Rörelseglädje Hur förskollärare arbetar för att locka fram rörelseglädjen hos barn i förskoleklass. Antal sidor: 28 _______________________________________________________________________ Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare i förskoleklass planerar och arbetar för att skoldagen ska innehålla fysisk aktivitet där alla barn inspireras och känner rörelseglädje. På vilket/ vilka sätt arbetar förskollärarna för att få barn i förskoleklass att känna rörelseglädje och utveckla en fortsatt hälsosam livsstil? Vilka barn i förskoleklass uppfattar förskollärarna inte har funnit rörelseglädjen? För att få svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare som arbetar i förskoleklass. Av dessa arbetar samtliga för att alla barn ska få känna rörelseglädje. Genom intervjuerna framgick det att detta arbete sker genom att stötta barnen och få in spontan rörelse i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att arbeta med saker barnen är bra på för att på så sätt stärka deras självförtroende och självkänsla. Oftast är det de barn som är väl utvecklade motoriskt som uppskattar rörelseaktiviteter och därmed känner glädje. Resultatet visar att barn påverkas hemifrån och deras inställning till fysisk aktivitet är oftast liknande deras föräldrars.

Vårt syfte och intresse var att undersöka hur rörelse prioriteras inomhus på några olika förskolor i vår kommun. För att avgränsa vårt arbete har vi fokuserat oss på rörelse i lekhallen.Vi har genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med både pedagoger och barn på tre olika förskolor tagit reda på om rörelse prioriteras inomhus och i så fall hur? Resultatet visar utifrån frågeställningar, observationer och intervjuer med både pedagoger och barn att rörelse prioriteras utomhus. Förskolans lekhallar inbjuder till rörelse men rörelseytan är begräsad, lekhallen används både som matsal och för mer stillasittande lekar. Överlag uppmuntras barn inte till rörelse inomhus.I första hand är avsikten med vårt arbete att vi som blivande förskollärare ska inse och förstå vikten av barns behov av rörelse och hur den behöver prioriteras. I andra hand är vår önskan att vårt arbete ska väcka nya tankar hos fler pedagoger om rörelsens betydelse så det kommer till barnens fördel!

<p>Vårt syfte och intresse var att undersöka hur rörelse prioriteras inomhus på några olika förskolor i vår kommun. För att avgränsa vårt arbete har vi fokuserat oss på rörelse i lekhallen.Vi har genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med både pedagoger och barn på tre olika förskolor tagit reda på om rörelse prioriteras inomhus och i så fall hur? Resultatet visar utifrån frågeställningar, observationer och intervjuer med både pedagoger och barn att rörelse prioriteras utomhus. Förskolans lekhallar inbjuder till rörelse men rörelseytan är begräsad, lekhallen används både som matsal och för mer stillasittande lekar. Överlag uppmuntras barn inte till rörelse inomhus.I första hand är avsikten med vårt arbete att vi som blivande förskollärare ska inse och förstå vikten av barns behov av rörelse och hur den behöver prioriteras. I andra hand är vår önskan att vårt arbete ska väcka nya tankar hos fler pedagoger om rörelsens betydelse så det kommer till barnens fördel!</p>

Sammanfattning Den här studiens syfte har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna har om barns kroppsliga rörelser i verksamheten, både i den fria spontana leken och i de planerade rörelseaktiviteterna. De har även fått dela med sig av sina tankar om barns möjligheter till rörelser i verksamheten och hur de ser att det påverkar barnens motoriska utveckling, inlärning och rörelseglädje. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av det fenomenologiska perspektivets ”glasögon” där människan erfar världen genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan rörelse, utveckling och inlärningsförmåga. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger från tre olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna ansåg att barnen har ett stort rörelsebehov och att de har stora möjligheter att få utlopp för det i utomhusmiljön i verksamheten. I resultatet framkom även att barn behöver både spontan fri lek och planerade rörelseaktiviteter för att få röra på hela sin kropp och få öva de grundläggande rörelserna som bidrar till ett lättare lärande i det längre perspektivet. / Abstract The purpose of this study was to examine the teachers’ views on children's body movements at preschool, both in free and spontaneous play and in planned motion activities. They have also shared their thoughts on children's opportunities to movement at preschool and how they see it affecting the children's motor development, learning, and the joy of motion. This has been made possible by looking through the phenomenological perspectives "eye-glasses", a perspective in which the individual experiences the world through body and mind. Previous research shows that there is a connection between movement, development and learning ability. The method used was qualitative semi-structured interviews with eight teachers from three different preschools. The results showed that teachers felt that the children have a need to be active and that they have great opportunity to do so in the outdoor environment. The result also revealed that children need both spontaneous free play and planned motion activities to get the whole body in motion and to practice the basic movements that contribute to an easier long-term learning.

Syftet med studien är att belysa och bidra med kunskap om fysisk aktivitet på fritidshemmet. Detta genom att intervjua fritidslärare och låta dem skildra hur de arbetar med fysisk aktivitet på fritidshemmet samt deras perspektiv på fysisk aktivitet som inkluderar alla elever. Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, dessa har genomförts såväl fysiskt som digitalt. Informanterna valdes ut dels genom ett subjektivt urval, dels genom bekvämlighetsurval. Samtliga informanter har adekvat utbildning för arbete på fritidshem antingen som fritidspedagog, grundlärare med inriktning mot fritidshem eller fritidslärare, samt att alla är verksamma i verksamheten i dagsläget. Tillsammans har informanterna 60 års av yrkeserfarenhet i fritidshemsverksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkter är dels Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori, som visar att lärande och utveckling sker i samspel och interaktion mellan individ och omgivningsfaktorer. Dels ett didaktiskt perspektiv då studien ville få svar på hur fritidslärarna arbetar med fysisk aktivitet på fritidshemmet. Studiens resultat visar att fritidslärarna är medvetna om den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hälsa och välbefinnande, och att de känner ett samhällsansvar som inbegriper elevernas lärande och elevernas välbefinnande. Samtliga fritidslärare anser att de har en viktig roll att fylla när det kommer till att inspirera och motivera eleverna till fysisk aktivitet, samt att de är en starkt bidragande faktor till om eleverna upplevelser rörelseglädje. Ambitionen är att resultatet från denna studie kan bidra till mer kunskap om fysisk aktivitet på fritidshem, vilket i förlängningen kan gynna eleverna.

Syftet med studien är att öka förståelsen av den fysiska aktivitetens betydelse och plats i förskolan samt belysa hur några förskollärare beskriver sitt arbete för att främja fysisk aktivitet i förskolans dagliga verksamhet. Enligt Världshälsoorganisationen (2019, s. 6) bör barn i förskoleåldern vara minst tre timmar fysiskt aktiva dagligen på ett varierat sätt. Förutom att en stor del barn inte når upp WHO’s rekommendationer så visar även studier att barn och unga mår allt psykiskt sämre idag. Andra studier visar på ett möjligt samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, men forskningen mot yngre barn är ännu liten. Tidigare forskning visar dock att den fysiska aktiviteten är låg i förskolan.För att samla in data till studien utfördes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare med bred yrkeserfarenhet. I studien används den sociokulturella teorin samt ett hälsofrämjande, salutogent perspektiv med dess centrala begrepp för att analysera resultatet. Resultatet visar att förskollärarna anser att fysisk aktivitet är viktigt för barns hälsa, utveckling och välbefinnande. Fysisk aktivitet upplevs även ge barnen glädje och ökad koncentration samt bidra till att arbetsmiljön blir lugnare. Det visar sig dock att arbetet inte alltid görs på ett lika medvetet sätt som andra läroplansmål samt påverkas av flera faktorer, vilket i sin tur även kan påverka barns psykiska hälsa i förskolan. Vår studie visar bland annat att alla verksamma pedagoger tillsammans med rektorn har ett stort ansvar att skapa förutsättningar till fysisk aktivitet i förskolan.

Sammanfattning Studien handlar om fysisk aktivitet i förskolan, vad den betyder för hälsa och välmående där rörelseglädjen och utemiljön har en framträdande roll. Människor i dagens samhälle blir alltmer stillasittande, vilket ger ohälsosamma effekter på människan. Redan hos barn i förskoleålder märks inaktivitet som leder till rastlöshet, trötthet samt övervikt. Erbjuds barn god hälsa redan i förskolan, läggs grund för en välmående vuxen enligt Ohlsson (2015, s. 8). Vi ska titta närmare på vad utemiljön har för betydelse för barns fysiska aktivitet och rörelseglädje. Med denna studie är vår förhoppning att förskolan ska blir mer medveten vad utemiljön kan ha för betydelse för fysisk aktivitet och rörelseglädjen för hållbar utveckling samt hälsa och välmående.  Syfte Syftet är att öka förståelsen om relationer mellan utevistelse, rörelseglädje och fysisk aktivitet i förskolan. Mer specifikt undersöks på vilka sätt utemiljön bidrar till fysisk aktivitet där det också uttrycks rörelseglädje. Frågeställningar Vilka lekar sysselsätter barnen sig med i utemiljön där fysisk aktivitet förekommer? På vilket sätt bidrar utemiljön till att erbjuda fysisk aktivitet?  På vilket sätt visas rörelseglädje i den fysiska aktiviteten? Metod Vi har genomfört kvalitativ barnobservation efter att analyserat fram populära platser att observera på, genom kvantitativ förstudie. Vi vill förstå/tolka relationer mellan utevistelse, rörelseglädje och fysisk aktivitet i förskolan. För att senare kunna analysera material för att förstå dessa fenomen i ett resultat kring utemiljö, rörelseglädje samt fysisk aktivitet. I studien ingår två förskolor, med totalt 29 barn där vi har genomfört studien på varsin förskola. Resultat Studien påvisar att relationer mellan utevistelse, fysisk aktivitet och rörelseglädje sker i en ömsesidig kontext. Resultatet pekar på att utemiljö som erbjuder rymd bidrar till möjlighet för fysisk aktivitet i förskolan, där spänning tenderar att locka. Studien visar på att barnen i sin utevistelse håller sig fysiskt aktiva i såväl motorisk lek som fantasilek där oftast rörelseglädje visas genom glädjeyttringar. Alla dessa handlingar i rörelse tolkas som fysisk aktivitet i utemiljö samt i social miljö eftersom analysen pekar på att barnen gärna upplever, eller utför, tillsammans där rörelseglädje råder i ömsesidig relation