Syftet med denna studie är att ta reda på vilka arbetssätt som fysiklärare på gymnasiet använder i sin undervisning och vilka faktorer som lärarna anser påverkar deras val av arbetssätt. Sju lärare fick besvara en enkät om hur ofta olika arbetssätt används och vilka faktorer som påverkar valet av arbetssätt. Lärarna fick även beskriva de förändringar av val av arbetssätt de önskade göra. Resultatet visar att lärarna undervisar på ett ganska klassiskt sätt i fysik med många genomgångar följda av laborationer och räknande i grupp eller individuellt. Andra arbetssätt används också men i begränsad omfattning. De viktigaste faktorerna som gjorde att undervisningen såg ut på detta sätt var brist på tid för förberedelser och brist på lektionstid för att genomföra undervisningen. Andra viktiga faktorer var brist på labutrustning samt kursplanernas stora mängd innehåll som ska läras ut. En förändring som lärarna vill genomföra är att öka andelen alternativa arbetssätt, till exempel laborationer med moment, som eleverna bestämt själva. Resultat från denna studie jämförs med motsvarande resultat från en norsk och två finska studier.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare i ett arbetslag ser på svårigheter med att arbeta som en enhet med ämnesövergripande undervisning samt vad deras resonemang grundar sig i. Följande frågeställning står till grund för att besvara syftet: Hur resonerar arbetslag kring svårigheter med ämnesövergripande undervisning i skolan? Teorin som analysen grundar sig i är uppbyggd på tanken att undervisning ska baseras i forskning och att det ska föras en diskussion mellan lärarna om undervisningen. Genom dessa diskussioner ska professionen stärkas och med det ämnesövergripande arbetet ska professionaliteten öka. Metoden är av kvalitativ karaktär och består av semi-strukturerade gruppintervjuer i fem olika arbetslag på två olika högstadieskolor. För att få en så autentisk undersökningsmetod som möjligt skedde intervjuerna i intakta arbetslag som diskuterar kring ämnesövergripande undervisning utifrån deras verksamhet. Resultatet från undersökningen visar att det ofta är omkringliggande faktorer, så kallade ramfaktorer, som tid, resurser och en förändrad läroplan som beskrivs som de största svårigheterna med att bedriva ämnesövergripande undervisning. Majoriteten av de intervjuade lärarna är överens om att det är fördelaktigt att arbeta ämnes-övergripande för både lärare och elever. De grundar antagandet på erfarenhet och till viss del med vetenskapliga argument. Lärarna vill vara professionella och utveckla sin undervisning. Men det finns en rädsla att exponera sin undervisning för andra lärare vilket är tvunget i ett ämnesövergripande arbetssätt. Rädslan kan grunda sig i en professionell osäkerhet som uppstått på grund av brister i utbildning och styrning.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka arbetssätt som fysiklärare på gymnasiet använder i sin undervisning och vilka faktorer som lärarna anser påverkar deras val av arbetssätt. Sju lärare fick besvara en enkät om hur ofta olika arbetssätt används och vilka faktorer som påverkar valet av arbetssätt. Lärarna fick även beskriva de förändringar av val av arbetssätt de önskade göra. Resultatet visar att lärarna undervisar på ett ganska klassiskt sätt i fysik med många genomgångar följda av laborationer och räknande i grupp eller individuellt. Andra arbetssätt används också men i begränsad omfattning. De viktigaste faktorerna som gjorde att undervisningen såg ut på detta sätt var brist på tid för förberedelser och brist på lektionstid för att genomföra undervisningen. Andra viktiga faktorer var brist på labutrustning samt kursplanernas stora mängd innehåll som ska läras ut. En förändring som lärarna vill genomföra är att öka andelen alternativa arbetssätt, till exempel laborationer med moment, som eleverna bestämt själva. Resultat från denna studie jämförs med motsvarande resultat från en norsk och två finska studier.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att ta reda på hur yttre och inre faktorer påverkar pedagogens arbete och hur det styrs från huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger både möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har använt oss av två kvalitativa metoder, intervju och observation, för att få både en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt påverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har använts där föresatsen var att få se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade på tre förskolechefer, tre förskollärare och tre barnskötare. 22 mindre observationer på två förskolor har även utförts. All datainsamling är gjord i samma kommun. Resultatet påvisar att det finns faktorer som påverkar pedagogers val men att det är upp till varje förskola om det blir en förutsättning eller ett hinder. Det skiljer sig mellan förskolor hur de organiserar sig efter organisation, ekonomi, tid, miljö och barngrupp. / Abstract The purpose of this study was to find out how external and internal factors affect the preschool teachers' work and how it is controlled from the principal down to the nursery and how these frames provide both opportunities and obstacles in the educational activities. We have used two qualitative methods, interviews and observation to provide both a sense of how factors are perceived and how it actually affects the preschool teachers' choice. It has used a phenomenographic research approach where the intention was to see how preschool teachers perceive their surrounding environment. We conducted 9 interviews divided with three preschool directors, three preschool teachers and three nannies. It has also been performed 22 minor observations on two preschools. All data collection is made in the same municipality. The result demonstrates that there are factors that affect preschool teachers' choices, but it is up to each preschool if it becomes a condition or an obstruction. It differs from preschools how to organize after the organization, finances, time, environment, and how they divide the children into group.

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan bedömning i ämnet idrott och hälsa och elevens IUP (Individuella utvecklingsplan) samt hur bedömningen kan bli rättvis. För att uppnå syftet i studien använde jag mig av tre frågeställningar. Är IUP en väg till bedömning enligt lärarna? Påverkar arbetet med IUP eleverna i ämnet Idrott och hälsa anser idrottslärarna? Kan en bedömning bli rättvis om IUP är olika utformade enligt lärarna? Studien har en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Jag intervjuade sex idrottslärare på fem olika skolor i Sverige. Skolorna var storleksmässigt likvärdiga och lärarna hade liknande utbildningar. Jag valde skolor enligt bekvämlighetsprincipen vilket innebär vad som var lättast genomförbart för mig. Ramfaktorteorin och skolperspektivet är de teoretiska perspektiven som används i studien. Resultatet visar att IUP är ett dokument som används på olika sätt i skolan. De flesta skolorna arbetar enbart med dokumentet inför och vid utvecklingssamtal. Detta beror till stor del på ramfaktorernas påverkan, det vill säga tid och resurser. Lärarna använder IUP som verktyg för bedömning. Då för att få en överblick om en betygsättning skulle vara oklar. Lärarna tror att IUP påverkar eleverna positivt då det är en formativ form av bedömning. Detta kräver dock att dokumentet faktiskt används i större utsträckning än idag. Lärarna anser att dokumentet bör se likadant ut i hela landet. Detta för att underlätta för alla parter. Slutsatsen i studien är att om tiden fanns skulle dokumentet vara ett mer brukbart medel vid bedömning och även som stöd vid den formativa undervisningen. IUP bör även vara ett lika utformat dokument som används på lika användningsområden i hela landet detta skulle skapa en större förståelse samt mer naturlig användning av dokumentet för alla inblandade parter. Vad gäller rättvis bedömning är det ett av lärarens uppdrag som visat sig vara mycket svår och komplext. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Vt 2012</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar innehållet i grundskolans musikundervisning, med särskilt fokus på momentet sång. Frågeställningarna som jag önskar svara på i denna uppsats är följande: Vilka didaktiska val gör lärarna vad gäller musikundervisningens innehåll och upplägg? Hur förhåller sig musiklärarna till momentet sång och varför? Vilka faktorer anser musiklärarna påverkar undervisningsinnehållet? Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklärare som arbetar i kommunala grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehållet i musikundervisningen på grundskolan varierar mycket från lärare till lärare. Det analysverktyg jag använde mig av var ramfaktorteorin. Lärarens ålder, intressen och utbildning påverkar undervisningsinnehållet i större grad än vad till exempel kursplanen i musik gör. Det finns inget gemensamt läromedel i musik, utan lärarnas eget material utgör den huvudsakliga materialkällan. Sången har fått allt mindre plats i musikundervisningen. Lärarna urskiljer fem faktorer som utgör hinder i deras undervisning: lektionstid, gruppstorlek, lokaler, resurser samt elevernas olika förkunskaper.

I denna uppsats har vi med hjälp av dåtida inspektörsberättelser studerat växelundervisningsmetodens fortlevnad efter det att man från statligt håll år 1864 gav anvisningar om att undervisningen skulle bedrivas direkt av läraren. Vi har även studerat vilken inställning folkskoleinspektörerna hade till metoden och om deras yrkesbakgrund påverkade deras åsikter. Av resultat går det att konstatera att metoden i viss mån levde kvar ändå fram till år 1876 samt att det skolmaterial som var avsett för växelundervisning fortfarande användes. Metodens slutgiltiga avskaffande synes ha hindrats av ett antal faktorer, bristande adekvat utbildning hos lärarkåren, avsaknad av småskolor samt brist på nytt undervisningsmaterial. Enligt den så kallade ramfaktorteorin går det därmed hävda att metodens fortlevnad berodde på en bristande ekonomisk- och ideologisk styrningen från centralmaktens sida. Inspektörernas åsikter om växelundervisningen låg i linje med den allmänna opinionen vid tidpunkten och några mönster utifrån yrkesbakgrund går inte heller att urskönja. Källmaterialet visade att en knapp majoritet av inspektörerna uppvisade negativa åsikter gällande växelundervisningsmetoden.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen av bildskapande i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur pedagoger ser på bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till bildarbete och barns bildskapande. De tre frågeställningar som ställdes var: Hur beskriver pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill pedagogerna uppnå med bild i förskolan? och Hur beskriver pedagogerna barns bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvärldsintervju. Totalt sju pedagoger intervjuades. Resultatet visade att pedagogerna beskrev arbete med bild som en kompromiss mellan deras visioner och de hinder ramfaktorer innebar. Fem olika målsättningar med bild lokaliserades varav flest pedagoger uttryckte att bildens målsättning var att utveckla barns bildskapande och att barnen skulle uppnå känslomässiga mål. Pedagogerna hade olika uppfattningar om barns bildskapande utveckling, tre kategorier kunde lokaliseras beroende på vilken orsak pedagogerna framhöll att bildskapande utvecklingen hade sin grund i. Dessa var: inifrån, socialt samt inifrån och socialt. Min studie visar att många faktorer påverkar bildskapande arbete i förskolan. Pedagoger har personliga teorier om barns bildskapande samt olika målsättningar med bildarbete i förskolan och dessa tillsammans med ramfaktorer påverkar hur arbetet med bild ser ut.

Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur pedagogerna på fritidshem främjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska främja utveckling hos individer, men sällan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet är grupporienterat är också verksamheten styrd utifrån bland annat antalet barn och personalgrupp. Därför blir det intressant att försöka förstå hur pedagoger jobbar för att främja alla individer och hur de ser på sin roll i att främja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling är många till antalet, men inte så många som berör fritidshemmet specifikt. Jag har genomfört en metodtriangulering i insamling av empiri. Där en kvalitativ intervju gjorts i form avfokusgruppsamtal. Den har använts som primärkälla och har stärkts med en deltagande observationer i verksamheten. Insamlad data har hanterats på ett så medvetet sätt och kritiskt granskats utifrån olika påverkande faktorer. Informanterna som deltagit i studien är nio fritidspedagoger som arbetat på samma skola men på olika avdelningar. Studien visar att skillnader finns i förhållningsätten på de olika avdelningarna. Pedagogerna pratar om en mognad som måste infinnas för att vissa delar i utvecklingen ska grundas. Vidare visas ett samband mellan empati och ansvar som hör samman med den personliga utvecklingen. Resultatet visar att det finns en progression i verksamheten som inte var uttalad och att pedagogerna är väl medveten om sin roll i den sociala utvecklingen som sker hos barnen.

Denna studie fokuserar på vad begreppet museipedagogik innebär, utvecklingsområden och ramfaktorer inom museipedagogiken. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med båda parterna. De lärare som har intervjuats arbetar som F-3 lärare på två olika skolor. De museipedagoger som intervjuats är båda verksamma på två olika museer som är inriktade för barn och undervisning. Vid undersökningens gång framkom det att museipedagogerna och pedagogerna har relativt olika uppfattningar om begreppets innebörd. De utvecklingsområden som har uppmärksammats under arbetets gång är utveckling av den pedagogiska delen på museer och tillgängligheten av föremålen. Under undersökningens gång har tre ramfaktorer inom museipedagogiken bearbetats. Dessa ramfaktorer innefattar den ekonomiska frågan, tiden och omgivningen. Sammanfattningsvis har denna undersökning skapat en tydligare bild av innebörden, utvecklingsområden och ramfaktorer inom museipedagogik.