Denna studie undersöker skolans bedömningsarbete där fokus ligger på lärares syn på och arbete med bedömning. Skolan är en verksamhet som är under konstant förändring där den senaste reformen var införandet av 2011 års läroplaner. Denna studie ämnar att analysera hur reformens idéer och arbetssätt gällande bedömning har mottagits av de ämbetsmän som ska realisera dem, det vill säga lärarna. Utifrån ett verksamhetsteoretiskt perspektiv analyseras lärarnas syn på och arbete med bedömning i syfte att belysa eventuella motsättningar inom skolans verksamhet. För att göra denna analys möjlig krävs först att studien kartlägger de medverkande lärarnas teoretiska uppfattning om och praktiska arbete med bedömning. Denna kartläggning görs i form av en intervjustudie och en enkätstudie vilket ger ett generaliserbart samt djupgående resultat. En majoritet av lärarna i studien hade en homogen syn på bedömning och det praktiska arbetet med det. Samtliga lärare uppgav att de arbetade formativt, utbytte idéer och feedback med sina kollegor samt var positiva till styrdokumenten men upplevde dessa som svårtolkade. De upplevde även att deras arbetsbörda hade ökat sedan införandet av de nya läroplanerna. Lärarna uppgav att arbetsbördan påverkade utformningen av deras bedömningsarbete och att elevantalet som skulle bedömmas var problematiskt. Nästan alla lärare uppgav också att de ibland valde uppgifter som minimerade efterarbete och hänvisade till sin tidsbrist. Utifrån verksamhetsteorin blir därmed den huvudsakliga motsättningen som går att utläsa i verksamheten skolan den mellan arbetsdelning och de verktyg som används, dvs. bedömning. Lärarna i studien upplever att de inte har den tid som krävs för att genomföra de arbetsuppgifter de tilldelats. Lärarna uppger att de vill förändra något med sitt bedömningsarbete men att tidsbristen och arbetsbördan tvingar dem att nöja sig med en lägre kvalitet på arbetet.

Uppsatsen behandlar ämnet läsförståelse med inriktning på hur lärare talar om sin läsförståelseundervisning i årskurs 7-9. Huvudsyftet är att undersöka hur lärarna upplever att de undervisar i läsförståelse. Det sker genom att be dem definiera läsförståelse och lässtrategier, berätta om ett lektionstillfälle när de arbetat med läsförståelse samt be dem tala om vilka och på vilket sätt ramfaktorer påverkar undervisningen. Materialet införskaffas genom fem kvalitativa intervjuer med svensk- och svenska som andraspråkslärare.      Resultatet visar att lärarna definierar läsförståelse på sätt som liknar varandra men uppvisar variationer när de talar om lässtrategier. Av intervjuerna framkommer det att samtliga lärare ägnar tid åt läsförståelsen även i de högre årskurserna, dock i olika grad.      Det finns ramfaktorer som påverkar undervisningen i lägre eller högre utsträckning. Resultaten skiljs åt bland lärarna och en tänkbar orsak till differenserna kan vara de olika förutsättningarna som arbetsplatserna erbjuder. Lärarnas intresse tycks också vara en viktig del i läsförståelseundervisningen.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur verksamma förskollärare arbetar med att utforma förskolans fysiska inomhusmiljö för att främja kreativitet och lärande. Med inriktning mot skapande verksamhet. Studien ämnade att utifrån ett ramfaktorteoretisikt perspektiv undersöka huruvida verksamma pedagoger upplevde att lokaler inverkade på deras möjligheter att utforma den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen närmar sig även lärande i förhållande till miljön ur ett sociokulturellt perspektiv samt hur pass delaktiga barnen är i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Studiens empiriska data samlades in under fyra samtalsintervjuer för att få en bild av hur de intervjuade förskollärarna arbetar kring dessa frågor. Alla intervjuer är utförda inom samma kommun men på fyra olika förskolor för att få en bredare bild av hur pedagogerna i området tänker. Resultatet visar på att materialets tillgänglighet är en viktig aspekt vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön och att detta uppnås genom att anpassa verksamhetens inredning till barnens nivå, men också genom att aktivt arbeta med barnens eget ansvar för den fysiska inomhusmiljön. Tillgängligheten skiljer sig dock i utsträckning mellan olika åldersgrupper.

Denna studie försöker få fram möjliga ramfaktorer som gör att skolor lyckas med matematikundervisningen i grundskolans yngre år. Detta görs genom en studie på en skola som ligger i topp i Uppsala Kommun när det gäller elevernas resultat på det nationella provet i årskurs tre i matematik. Genom att intervjua lärare på skolan får jag fram att elevbakgrund, lärares förhållningssätt gentemot matematik och lärares kunskaper om både läroplan och läromedel tillsammans spelar en möjlig roll för elevernas resultat på det nationella provet i årskurs tre. Denna studie har ett ramfaktoriskt perspektiv, det vill säga att den titta på de ramar som gäller för undervisningen.

I denna uppsats beskrivs en kvalitativ intervjustudie som gjordes höstterminen 2021 med syfte att undersöka lågstadielärares bedömningformer i NO-ämnena och hur de relaterar till ramfaktorer och bedömningsformer i andra skolämnen. Frågeställningarna berör vilka informella och formella bedömningsformer som beskrivs, hur relationerna mellan ramfaktorer och bedömningsformer ser ut, samt hur bedömningsformerna ser ut i NO-ämnena jämfört med andra ämnen. Sex lågstadielärare intervjuades som underlag för studien. Utifrån dessa svar gjordes en tematisk analys med hjälp av ramfaktorteorin och begreppen informell bedömning och formell bedömning. Analysen gav flera svar på frågeställningarna. Vad gäller exempel på informella bedömningsformer så nämndes observation, flera typer av övningar, frågesporter och diskussioner i grupper, och ett exempel på formell bedömningsform var checklistor med elevernas namn och aktuella färdigheter och förmågor. Exit tickets och VÖL-scheman var exempel på bedömningsformer som kan vara både informell och formell bedömning. När de gällde relationerna mellan ramfaktorer och bedömningsformer konstaterades det att elevernas ålder och bristande tid styrde bedömningsformerna mot en högre grad av informell bedömning. Dessutom riskerar otydligheter i läroplanen leda till att lärare behöver tolka läroplanen, och ibland även lyfta in andra aspekter såsom delaktighet i bedömningarna. Slutligen, vad gällde skillnader mellan bedömning i olika ämnen beskrevs flera skillnader mellan NO-ämnena å ena sidan och svenska och matematik å andra sidan. Bland annat beskrevs att fokus ligger på matematik och svenska samt att man ofta skriver framåtsyftande skriftliga omdömen och använder sig av bedömningsstöd i dessa ämnen. Bland annat vid skrivande av faktatexter sker en ämnesintegrering mellan NO-ämnena och svenska, där det kan finnas risk för att bedömningen av NO-ämnena hamnar i bakgrunden. Detta indikerar att det finns frågetecken kring bedömningarnas tillförlitlighet och likvärdighet samt att NO-ämnena har en lägre status än svenska och matematik i årskurs 1-3, liknande det som tidigare granskning av Skolinspektionen visat.

Arbetet handlar om hur tre fritidspedagoger uppfattar fritidshemmet som en arena att arbete med elevers hälsosamma kostvanor, vilka utmaningar detta för med sig samt hur de ser på sin egen roll i arbetet. För att besvara arbetets syfte och frågeställning har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Materialet samlades in i två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser fritidshemmet som en arena att arbeta med elevers hälsosamma kostvanor men att de inte arbetar aktivt med det. Resultatet visar även att pedagogerna har olika mycket inflytande över hur frukost och mellanmål organiseras och serveras samt att andra ramfaktorer gör sig påminda i arbetet att främja elevers kostvanor. De intervjuade fritidslärarna tycker att frukost på fritidshemmet är ett viktigt mål för att klara av skoldagen och sockerhaltiga livsmedel menar de serveras med försiktighet. I undersökningen framkommer det att pedagogerna ser sig som förebilder men de framhåller att media och reklam också influerar elevernas kostvanor.   Slutsatsen i arbetet är att fritidshemmet uppfattas som en arena där hälsosamma kostvanor kan främjas men att olika ramfaktorer påverkar arbetet. Slutsatsen är även att ämnet är oprioriterat och arbetet som sker är främst genom det naturliga samtalet i autentiska lärmiljöer.

Syftet med undersökningen var att få kunskap om vilken syn eleverna i Nederländerna, ett land som aktivt jobbar för att ungdomar ska intressera sig i kultur, och eleverna i Sverige har på bildämnet. Forskningsfrågorna bestod av att ta reda på hur eleverna uppfattar undervisningen, vad de uppskattar mest i det och vilket syfte de tror att det uppfyller. Empiri samlades in genom fokusgruppsintervjuer där ett mindre antal informanter tillsammans diskuterar ett givet ämne. För att studera de potentiella faktorer som påverkar elevernas syn på undervisningen användes ramfaktorteorin. Sammanlagt intervjuades sju svenska elever i årskurs 9 från två olika skolor och åtta nederländska elever i motsvarande åldrar. Resultaten visade att de svenska och nederländska eleverna trots olika utbildningssystem hade liknande tankar kring ämnet. Bild ansågs vara kul, men inte särskilt viktigt i jämförelse med andra ämnen. Dock förklarade eleverna att det de uppskattade mest var att det till skillnad från andra ämnen undervisas på ett ”fritt” vis. Eleverna hade flera tankar kring varför man har ämnet i skolan; från att agera paus från resten av den ”seriösa” skolan och för att förbereda inför specifika yrken, exempelvis arkitektur. Slutsatsen blev att elevernas liknande syn på bildämnet till stor del berodde på att de undervisas under liknande omständigheter.

Syftet med denna undersökning är att få en större förståelse för hur lärare resonerar kring sin undervisning där det finns elever med någon form av funktionsnedsättning. För att uppnå syftet med denna undersökning valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Utifrån våra teoretiska perspektiv, Lundgrens tre ramfaktorer samt Foucaults teorier kring makt, har vi analyserat undersökningens empiri. Resultaten från vår undersökning visar att lärarna resonerar olika beroende på vilka skolor de arbetar på. De tre ramfaktorerna spelar även de en roll då det syns att de intervjuade lärarna resonerar annorlunda kring sin undervisning beroende på vilken skola det handlar om. Lärarna visade sig även behandla fysiska och psykiska funktionsnedsättningar på olika sätt och därför hade ramfaktorerna olika påverkan beroende vilken funktionsnedsättning det handlade om. Vidare visade sig även att maktrelationerna mellan lärarna och deras rektorer ha betydelse för hur de resonerar kring en undervisning där elever med funktionsnedsättningar deltar. Även maktrelationen mellan elever och lärare påverkade undervisningen. De intervjuade lärarna anser inte att de har en annorlunda relation mellan elever med funktionsnedsättning och de elever som inte har det. Det är något denna undersökningen ställer sig frågande till då elever med funktionsnedsättning i större grad får vara delaktiga i de intervjuades lärarnas resonemang kring sin undervisning. Då de intervjuade lärarna anser att de saknar den kunskap de önskar, när det handlar om undervisning där elever med funktionsnedsättningar är delaktiga, kan det här därför vara ett sätt att skapa en bättre undervisning då eleverna besitter kunskaper som inte lärarna gör.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod samt deras val av dess användning i undervisningen. Syftet med studien har även varit att ta reda på hur faktorerna gruppstorlek, lokaler, lärarens roll, bedömning och tid kan påverka dessa uppfattningar och val. För att ta reda på detta genomfördes en webbaserad enkätundersökning på 50 pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare år. Studiens resultat har sedan analyserats utifrån studiens två teoretiska utgångspunkter, ramfaktorteorin och den utvidgade didaktiska triangeln. Resultatet visade att 47 pedagoger hade en positiv uppfattning av arbetsmetoden medan 2 pedagoger hade en negativ uppfattning. Fler än hälften av pedagogerna använde arbetsmetoden flera gånger i veckan och som mest i skolämnena svenska, matematik, SO och NO. Resultatet i denna studie skiljer sig i viss mån från den tidigare forskning som finns om grupparbete, vilken menar att pedagogers dåliga erfarenhet av grupparbete bidrar till att den inte används i skolan lika mycket. Något som samtliga pedagoger i denna studie var överens om var att lärarens roll är en av de viktigaste aspekterna för att ett grupparbete ska fungera på ett bra sätt. De slutsatser vi kan dra är att pedagogerna hade en positiv uppfattning om grupparbete som arbetsmetod och att ramfaktorerna gruppstorlek, lärarens roll, bedömning och tid bidrog till den positiva uppfattningen. Denna studie visar dock inte om lokaler hade en positiv eller negativ påverkan på pedagogernas uppfattning om grupparbete.

Utevistelsen får en allt större plats i svenska förskolor, därför syftar studien dels till att undersöka förskollärares tankar kring utevistelsen utifrån ett didaktiskt perspektiv och dels vilka faktorer påverkar implementeringen av den didaktiska planeringen i förskolan. Frågeställningarna i studien är, hur tänker förskollärare kring utevistelsen i förskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv? Och vilka faktorer påverkar förskollärarens didaktiska planering av utevistelsen? För att synliggöra förskollärares tankar har studien tagit avstamp i en kvalitativ ansats med intervju som verktyg. Fyra utbildade förskollärare som arbetar i tre olika kommuner intervjuades. Intervjuerna genomfördes enskilt med förskollärarna och med öppna intervjufrågor. Detta för att förskollärarna skulle ges möjlighet till att uttrycka sina tankar kring utevistelsen fritt. Det teoretiska ramverket utgår från pragmatiskt perspektiv och ramfaktorteorin för att analysera resultatet och svara på syfte samt frågeställningar.  Det framgår i resultatet att utevistelsen är viktig för alla i förskolans verksamhet. Begreppet utevistelse definieras på olika sätt av förskollärarna och olika perspektiv lyfts fram som viktiga. Vilket förhållningssätt förskolläraren har påverkar utevistelsen utifrån ett didaktiskt perspektiv. Det framgår genomgående i resultatet att olika faktorer påverkar förskollärarens didaktiska planering av utevistelsen. En del faktorer kan förskollärarna påverka till viss del, medan vissa faktorer inte går att påverka då de bland annat är huvudmännens ansvar. Resultatet har synliggjort vilka faktorer och ramar som påverkar utevistelsen, vilket kan bidra till en förändring i förskolans verksamhet.