Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren använder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade ämnena. Vad lärarna anser vara viktigt kursinnehåll och till vad eleverna ska kunna använda sina kunskaper i naturorienterade ämnen är också frågor vi valt att belysa. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, där alla lärare undervisar i No. Lärarna har svarat på frågor om centralt kursinnehåll och varför det är viktigt att eleverna får kunskaper i naturvetenskap, de har också delat med sig om sina tankar och åsikter om utomhusundervisning. I studien ställs empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom området. De flesta har en positiv inställning till utomhusundervisning. Det innehåll lärarna lyfter fram som centralt, är det som står i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet där fokus ligger på ett undersökandearbetssätt och att skapa ett intresse för ämnet hos eleverna.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka lärares och elevers attityder till läroboken i matematik i grundskolans tidigare år. Genom intervjuer har fem lärares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som går i de fem klasser de intervjuade lärarna ansvar för, har besvarat en enkät med frågor gällande deras attityder till matematikämnet, läroboken i matematik samt övrig undervisning i andra ämnen. I tidigare forskning framkommer det att lärarna i stor utsträckning förlitar sig på läroboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lärarna styrs undervisningen i mångt och mycket av läroboken. Detta kan bero på en rad olika ramfaktorer som begränsar lärarna i deras matematikundervisning. Faktorer som ekonomi, tidsbrist och skolans organisation framkommer i analysen av resultaten. Trots detta uppenbaras det i resultaten av enkäten att eleverna är mycket positiva till matematikundervisningen och till läroboken.

Hösten 2011 började den nya gymnasieskolan gälla och i samband med det infördes förändringar i betygssystemet. Det här arbetet har inom ramen för en kommunalgymnasieverksamhet sökt förståelse för vilka möjligheter och begränsningar det nyabetygssystemet medfört. Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie där intervjuer utförtsmed förvaltningschef, skolledare och biologilärare. En ramfaktorteoretisk ansats har använtsför att analysera resultatet av intervjuerna som diskuteras i relation till litteratur och tidigareforskning kring det målrelaterade betygssystemet. Resultatet visar att implementeringen avreformen karaktäriseras av ett samspel av beslut inom olika skolorganisatoriska nivåer. Detger bilden av ett nätverk där förändringar i de nationella styrdokumenten samspelar medförändringar inom de administrativa och organisatoriska ramverken på kommun- ochskolnivå. Möjligheter som framträder är en förnyad diskussion där de didaktiska frågornaligger i fokus. Begränsningen har initialt varit att reformen sjösatts utan att först ha testats itillräcklig utsträckning, vilket medfört att stödmaterial och kommentarer från Skolverketupplevs ha kommit sent. Inom biologiämnet ställer sig lärarna positiva till den förändradestrukturen i ämnesplanerna som gör det tydligare vad som ska fokuseras och vilkakunskapskvaliteter som ska bedömas. En begränsning ligger i dokumentationen som blirsvårhanterlig när antalet kunskapskrav har ökat samtidigt som innehållet i kurserna harspecificerats. Tolkningsproblemet av kunskapskravens progressionsuttryck upplever lärarnakvarstår i det nya betygssystemet, vilket gör att de ställer sig skeptiska till att en likvärdigbetygssättning kan uppnås med det nya systemet.

I detta examensarbete var syftet att undersöka förskollärares förhållningssätt till att använda rörliga bildmedier och de faktorer som påverkar dessa förhållningssätt. De frågeställningar som studien undersökte var: Vilka rörliga bildmedier rapporterar förskollärarna att de använder? Hur motiverar förskollärarna användning eller icke användning av rörlig bild? Vilka ramfaktorer begränsar eller underlättar arbetet med rörlig bild? För att behandla dessa frågor skickades enkäter ut till landsbygdsförskolor och stadsförskolor. Totalt blev det 56 svar som behandlades i studien. Det genomfördes även åtta intervjuer med förskollärare. Intervjuernas syfte var att på ett djupare plan undersöka förskollärares förhållningssätt till rörliga bilder medan enkäten gav ett mer översiktligt perspektiv gentemot intervjuerna. Det var endast förskollärare som blev tillfrågade, både via enkäterna och i intervjuerna. Enkät och intervjusvar har analyserats utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och till viss del ur ett deltagarperspektiv. Resultatet visar att arbete med rörlig bild inte är vanligt förekommande i de berörda förskolorna, men det finns dock ett visst intresse för att använda rörliga bildmedier bland respondenterna. Slutsatsen som dras är att det finns vissa förutsättningar för användning av rörlig bild i förskolan, men att information till de undersökta förskollärarna om just detta ämne, och därmed kunskapen om rörliga bildmedier bland lärarna, är bristfällig.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisning samt hur den påverkar elevers lärande i matematik. Studien visar att skrivtavlan används huvudsakligen som ett demonstrationsverktyg för läraren vid exempelvis genomgångar och repetition. Den tillhörande dokumentkameran används flitigt. Skrivtavlan används också för att visa film och TV-program och ibland för att söka på internet. Eleverna interagerar med skrivtavlan när de till exempel löser uppgifter i matematik. Detta sker både enskilt och i par. Interaktion mellan elev och skrivtavlan sker även då surfplattor kopplas upp mot skrivtavlan. Det är vanligt att eleverna redovisar arbeten med hjälp av skrivtavlan. De faktorer som skapar möjligheter till användning är skrivtavlans unika egenskaper och ”Det får igång eleverna”. Skrivtavlans unika egenskaper innebär till exempel funktionen som gör det enkelt att spara och plocka fram sparade dokument samt enkelheten i att snabbt byta aktivitet. Citatet ”Det får igång eleverna” avser skrivtavlans påverkan på elevers delaktighet och fokus, faktorer som upplevs öka när skrivtavlan involveras i undervisningen. De faktorer som upplevs som hinder är lärarens kunskap om verktyget och tekniska problem. Tiden är ett hinder för lärarnas egen kunskapsinhämtning men kan också verka som möjlighet då tid kan skapas för enskilda elever när skrivtavlan används i ett stationssystem i undervisningen.

Denna studie har sin grund i intervjuer som har genomförts med fyra verksamma lågstadielärare i två olika skolor. Syftet har varit att undersöka lärares didaktiska överväganden vid valet av skönlitterära texter för elever i årskurs 1-3. Fokus har legat på valet av högläsningslitteratur inom ramen för skönlitteratur. De frågeställningar som studien utgår ifrån berör de tankar och överväganden som påverkar valet av litteratur för de intervjuade lärarna. Under intervjuerna användes en intervjuguide, som gav struktur och vägledning. De svar som lärarna gav vid intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån ett fenomenografiskt synsätt samt ramfaktorteori. Svaren kategoriserades därefter under olika rubriker som grundade sig på de anledningar som lärarna angett var betydelsefulla vid valet av litteratur för undervisning med högläsning. De slutsatser som framkom var att det fanns störst andel språkligt gynnande aspekter som spelade in i det aktiva textvalet för lärarna. Det fanns också många andra bakomliggande orsaker till varför en viss text eller bok blev vald. Inom ramen för denna uppsats diskuterades sedan även det framkomna resultatet av denna studie i förhållande till den tidigare forskningen. Avslutningsvis gavs en genomgång av de pedagogiska konsekvenserna som denna studie har samt förslag på fortsatt forskning för att utveckla ämnesområdet.

Studiens syfte var att öka förståelsen för verksamma pedagogers förhållningssätt till de minsta barnen med fokus på dess språkliga och kommunikativa förmåga. Syftet var även att ta reda på hur pedagoger arbetar för att stimulera och utmana de små barnens språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt från fem pedagogers egna uppfattningar, vilket har undersökts genom kvalitativa intervjuer som metod. Undersökningens resultat visar att arbetet med barnens språkutveckling utifrån förskolans uppdrag är en tolkningsfråga, där de centrala begreppen språk och kommunikation har en komplex innebörd. Vidare framkommer att kroppsspråket är de minsta barnens främsta kommunikationsredskap, något som bör tas i beaktning i dess utvecklande mot ett talat språk. Pedagogernas generella uppfattning pekar på att det skett stora förändringar i synen på de minsta barnen över tid. Den rådande barnsynen präglas av en respekt och tilltro till barnet och dess förmågor. Ramfaktorer såsom stora barngrupper utgör dock hinder i pedagogernas arbete med de minsta barnens språkutveckling, med anledning av detta får det eftersträvansvärda förhållningssättet många gånger stå tillbaka i förskolans verksamhet.

Det här arbetet är en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya läroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lärare på en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus på ämnet naturkunskap. Regeringens mål med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket också skulle kunna öka deras motivation att sträva efter högre betyg. Ett annat mål var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits både i äldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvärdet för eleverna inte förändrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, särskilt bland eleverna på högskoleförberedande program. Däremot visade det sig att bland eleverna på yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade. Detta kan bero på att kursen i naturkunskap blivit mindre omfattade på yrkesprogrammen med den nya läroplanen. Betygen fick dessutom en större spridning för hela den observerade gruppen. Lärarna som intervjuades var positiva till den ökade spridningen och nyanseringen av betygen, men negativa till hur betygskriterierna utformats och kursupplägget. Risken för betygsinflation ansågs av lärarna inte vara över. Slutsatsen blev att den här studien inte kunde visa om regeringens mål uppfyllts med det nya betygssystemet, och att det behövs ytterligare studier för att visa om så kommer att ske. Lärarna i studien efterlyste dessutom bättre utformade styrdokument för en mer rättvis och likvärdig bedömning.

Syftet med denna studie har varit att belysa estet- och ämneslärares uppfattningar gällande estetisk integrering dels utifrån reformen Lgy 11 och dels utifrån vilka faktorer som påverkat deras förutsättningar att arbeta med estetisk integrering. Genom kvalitativa intervjuer samlades empirin in. Sedan analyserades det insamlade materialet utifrån de frågeställningar som följde på syftet, samt utifrån studiens teoretiska perspektiv, Ramfaktorteorin. Tidigare forskning påvisade att det var svårt att bedriva estetisk integrering. Andra studier framhöll att det fanns positiva följder med estetisk integrering. I denna undersökning visade det sig att lärarna var positiva till integrering, men hade olika syn på vad estetisk integrering innebar. Ett antal faktorer stod i vägen för att kunna integrera. Läroplanerna, skolledningen, tid, schemaläggning, intressen och lokaler var av yttersta vikt för att kunna integrera över huvud taget. En av slutsatserna var att lärarnas synsätt på estetisk integrering var mångfacetterad. Nyckelord: Estetisk integrering, intervjuer, ramfaktorer, läroplaner, skolledning.