Syftet med denna studie var att med en kvalitativ metod synliggöra för förskollärares upplevelser och tankar om planerad undervisning i utomhusmiljön. Utifrån semistrukturerade intervjuer samlades erfarenheter från åtta förskollärare in och lade grunden för studiens empiri. Mot bakgrund av tidigare forskning samt ramfaktorteorin analyserades det transkriberade och bearbetade resultatet i syfte att besvara studiens tre forskningsfrågor. Resultatet visar således att planerad undervisning upplevs enklare att bedriva inomhus där miljön begränsas av fysiska ramar, att den undervisning som bedrivs utomhus till största del är spontan samt att förskollärares möjlighet till planering av undervisning utomhus påverkas av olika ramfaktorer. Den slutsats som dras är att förskollärare med ett didaktiskt förhållningssätt kan anpassa ramfaktorerna i syfte att i undervisningen nyttja de många fördelar utomhusmiljön har för barns utveckling och lärande, snarare än att låta dessa vara ett hinder för förekomsten av utomhusundervisning.

sammanfattning Syftet med denna studie var att via kvalitativa intervjuer med fem förskollärare undersöka hur förskolläraren arbetar med bild, drama och musik för att främja barns språkutveckling. Dessutom framkom det som begränsar och möjliggör förskollärarnas strategier i undervisningen. Förskollärarnas svar samlades in som material vilket sedan analyserades tematisk samt behandlades utifrån ramfaktorteoretiskt perspektiv.  Studien visade att dessa förhållanden som personaltäthet, barngruppsstorlek, barn sammansättning, tid, miljö och material påverkar förskollärarnas strategier i deras bild, drama och musikundervisning. Ramarna påverkade även barnets språkinlärning i undervisningen. Låg personaltäthet, barngruppens storlek och tid var de faktorer som hindrade förskollärarnas mest i arbete med estetiska uttrycksformer i syfte att uppnå läroplanens mål.  I resultaten visade det sig att beroende på vilken typ av aktivitet så kan barngruppens storlek variera till exempel bildaktiviteter krävde fler pedagogers närvaro och färre barn i undervisningen. Medan i musikaktiviteten är det raka motsatsen då det inte krävdes fler pedagogers närvaro och att en större barngrupp kunde vara med i undervisningen. På grund av de olikheter som finns mellan pedagogers förhållningssätt till ramarna i olika förskolor, visade resultatet att samma hinder som exempelvis låg personaltäthet, barngruppens storlek, tid och barn sammansättning gav olika resultat, då det inom vissa förskolor påverkade barnens språkutveckling medan i andra förskolor påverkade det inte på samma sätt. Pedagogens förmåga och kunnighet spelade stor roll för hur en undervisning genomfördes och det som framkom i resultatet. Genom pedagogens effektiva bemötande till dessa hinder som uppstod i verksamheten var det möjligt att uppnå undervisningens och läroplanens mål i vissa förskolor. I resultaten visade det även sig att de tysta och blyga barnen uttrycker sig mer i musik och dramaaktiviteter av de estetiska uttrycksformerna.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka urvalet av matematikläromedel hos ett antal behöriga matematiklärare på mellanstadiet. Vilka läromedel som väljs till matematikundervisningen, varför dessa väljs samt vilket eventuellt stöd som läraren har att tillgå i urvalsprocessen. Ämnet är intressant att undersöka då läraren är i en position där de själva skall ansvara för valet av läromedel som de avser att nyttja i sin undervisning. Samtidigt finns det faktorer som kan begränsa möjliggörandet av valen och på sikt skapa ett nedåtgående matematikresultat i Sverige. Arbetet redovisar sex intervjuer där majoriteten av informanterna uppger att de påverkas av styrdokumenten i sitt urval av matematikläromedel. Resultatet visar att primärt läromedel, läromedel som ursprungligen är framtaget i syfte att främst användas i undervisningssammanhang, i störst utsträckning väljs av informanterna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares syn på undervisning i naturvetenskap samt ämnets utrymme i förskolans undervisning. Syftet bryts ner i följande forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärare den naturvetenskapliga undervisningen i förskolan? Vilket utrymme ger förskollärare naturvetenskapen i förskolan? Hur kan detta utrymme förklaras? Frågorna undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Studien har utgått från det teoretiska perspektivet ramfaktorsteori. Resultatet visar attnaturvetenskapsundervisningen till viss del får tillräckligt med utrymme i förskolan, i form av spontan undervisning och att det framför allt beror på förskollärarens syn på sin egen kunskap om naturvetenskap. Studiens slutsats är att de inre faktorerna kan ses som starkare om förskollärarna är tillräckligt intresserade och även är intresserade av att utveckla naturvetenskapsundervisningen i förskolan. Förskollärarens kunskap och syn på ett ämne blir då en inre ram som bidrar till och påverkar undervisningen och handlandet i undervisningen.

Syftet med denna studie är att utifrån en fenomenologisk ansats undersöka och analysera hur fritidslärare ser på begreppet delaktighet och vilka metoder som används för att främja delaktighet. Fokus är på hur fritidslärarna beskriver delaktighet och vilka metoder de använder. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med fritidspedagoger från en skola. Frågorna som studien utgår ifrån är fritidspedagogernas uppfattningar kring metoder som främjar delaktighet och hur ramfaktorer påverkar detta. Fritidspedagoger valdes då endast två var utbildade fritidslärare. Analysen visar att fritids­pedagogerna arbetar ofta två och två vilket resulterar i att ord som ”vi” eller ”kollegan” framkommer frekvent. Det framkommer även att metoderna skiljer sig åt beroende på elevernas ålder. I inter­­vjuerna syns även svårig­heterna i att balansera mellan frihet hos eleverna och kraven ifrån läroplanen. Resultatet visar att elever ska få påverka verksamheten för att få delaktighet och att fritidsrådet är den metod som främst används. Hur eleverna kan påverka skiljer sig åt beroende på åldern men ofta sker det igenom önskemål ifrån eleverna. Ramfaktorer som lokaler och gruppstorlekar på eleverna har viss påverkan på valet av metoder men den ramfaktorn som har störts påverkan är tid. Sammanfattningsvis belyser resultatet att elevers delaktighet påverkas mest av bristen av tid.

Inledning Undervisningen i fritidshemmet är bunden till läroplanen där eleverna ska ges möjlighet att lära genom lek, upplevelser och i situationen. Utomhuspedagogisk undervisning har visat sig fördelaktigt för elevernas lärandeförmåga. Vi ville med denna studie undersöka i vilken omfattning utomhuspedagogisk verksamhet bedrivs inom Hallands län och hur pedagoger anser att elever lär bäst utifrån ett sociokulturellt perspektiv med ramfaktorteorin i åtanke. Syfte Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning personal i fritidshem i Hallands län arbetar med utomhuspedagogisk undervisning, samt belysa ramfaktorer som påverkar utomhuspedagogisk undervisning i fritidshem. Metod Genom enkätundersökning riktad till fritidslärare verksamma i Hallands län har denna kvantitativa studie undersökt den utomhuspedagogiska frekvensen samt, ur ett pedagogperspektiv, hur elever fördelaktigast inhämtar kunskap utifrån ett sociokulturellt synsätt med ramfaktorteorins variabler. Resultat Resultatet har analyserats utifrån teorierna och sammanställts i tabeller, stapel- och cirkeldiagram där det framgår att utomhuspedagogik mestadels bedrivs med en frekvens aven gång i veckan (61,4 %) eller varje dag (17,1 %). De faktorer som mest påverkar den utomhuspedagogiska undervisningen har visat sig vara barngruppens storlek samt pedagogens eget intresse och utbildning inom området.

Denna kvalitativa studie syftar till att, med hjälp av en fokusgruppsintervju, undersöka hur musikelever på gymnasiet upplever innehållsmässiga ramfaktorer vad gäller ljudmiljö i ensembleundervisningen, samt att undersöka vilka fysiska, ljudrelaterade ramfaktorer som påverkar musikelevernas upplevelser av lärmiljön i ensembleundervisningen. I studien används, utöver skolforskning om lärmiljö, arbetsmiljö och ramfaktorer, tvärvetenskaplig, kvantitativ och kvalitativ forskning framtagen från olika fält av ljudmiljön, däribland audiologi, fysiologi och miljömedicin. Det insamlade materialet analyseras utifrån två kategorier av ramfaktorer- innehållsmässiga samt fysiska, ljudrelaterade ramfaktorer för att synliggöra möjliga ramfaktorer i ensembleundervisningen. Studiens resultat presenterar elevernas upplevelser av ljudnivåer och buller i ensembleundervisningen, hur och vad som påverkar deras upplevelser av lärmiljön, samt hur de upplever gymnasieskolans arbete med ljudvolym och hörselvård. Studien visar att innehållsmässiga och fysiska, ljudrelaterade ramfaktorer existerar och har påverkan på musikelevernas upplevelser av lärmiljön i ensembleundervisningen. Läraren och elevernas individuella förhållningssätt, ensemblesalarnas akustiska kvalitet och det sociala klimatet framtas som ramfaktorer och diskuteras för vidare djup.

Syftet med studien är att utifrån yttre ramfaktorer klarlägga fritidslärares upplevelser av fritidshemmets förutsättningar för inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Studien är en kvalitativ studie där tre fritidslärare genom semistrukturerade intervjuer fått delge sina upplevelser av vilka förutsättningar det inkluderande arbetet i fritidshemmet kräver. Resultatet har analyserats utifrån ramfaktorer som teoretiskt ramverk där fokus riktats mot psykosocial miljö, fysisk miljö och personal- och elevgrupper. Resultatet visar atttillräcklig personalstyrka anses avgörande för ett fungerande inkluderingsarbetet i fritidshemmet. Det anses nödvändigt med avsatt personal till elever i behov av särskilt stöd och överlag fler i personalen för att fritidslärare ska kunna gå ifrån rollen som övervakare över en elevgrupp och ägna mer kvalitativ tid åt elever. Även tillgången och utformningen av lokaler visar sig ha stor betydelse för att möta elevers skilda behov, där poängteras vikten av egna fritidshemslokaler och tillräckligt stora lokaler. Planeringstid och gemensam planeringstid för samtliga i fritidshemspersonalen menas bidra till ett gemensamt förhållningsätt och gott samarbeta i personalstyrkan, vilket enligt fritidslärarana är avgörande för ett gott inkluderingsarbete. Bristande resurser påverkarfritidslärarnas möjlighet att finnas närvarande och stötta elever i behov av extra vuxenstöd. Detta påverka elever i behov av särskilt stöd men även samtliga elever i fritidshemmet och fritidshemmet som verksamhet.

In all education, regardless of the subject, teachers use teaching materials to impart knowledge. Studies have shown that textbooks are used more often in subjects like science and mathematics than in civics (Skolverket 2015a; 2015b). The purpose of this study is to examine teachers in grades F-9's perspective on the textbook as an instrumental tool in science education from function, purpose and class time as well as teachers' views on the relationship between textbook and curriculum. The study will also shed light on how teachers might be affected in their daily work with the textbook in relation to framework factors. I have, based on the purpose of this study issued following questions: In what way do the teachers describe the function of the textbook in the science classroom?, For what purpose do the teachers choose to use the textbook?, How much of the class time does the students study in their textbooks according to the teachers?, And what are the teachers' views on the textbook in relation to the curriculum? This study was conducted through a quantitative method, based on a questionnaire answered by 58 authorized science teachers in the primary- and secondary school. The questionnaire was posted on Facebook, in a Facebook group called NO i grundskolan. The results of this study shows that educational book's main function is to serve as a read aloud text that the class reads together and that the primary purpose of using textbooks in teaching is to serve as an inspiration, meant to inspire both students and themselves to create an interesting science education. The results also shows that the majority of teachers choose the textbook in relation to the curriculum and that they show an awareness of the need to complement the textbook in their teaching. It can also not be ignored that classroom design and framework factors such as class composition, time etc. can allow or restrict the activities that are workable in the classroom.