Syftet med studien var att med en kvalitativ forskningsansats undersöka lärares upplevda möjligheter och utmaningar med programmeringsundervisningen i teknik ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Detta har undersökts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Tidigare forskning har visat att lärare haft bristande ämneskunskaper, låg självkänsla och saknat tid för att implementera programmering i teknikundervisningen, något även denna studies resultat har visat.  Ramfaktorteorin har använts som teoretiskt ramverk för att synliggöra vilka faktorer lärare upplever som utmanande och möjliggörande i samband med programmeringsundervisningen i teknik. Studien har genomförts med avsikten att kunna formulera insikter kring vilka ramfaktorer som kan påverka denna undervisning. Resultatet visar att lärares inre ramar som ämneskunskaper och självförtroende har en stark påverkan på vilka möjligheter som finns för undervisningen i programmering och att det är utmanande att bedriva programmeringsundervisning utan skolans stöd. De yttre ramarna som skolans förhållningssätt och stöd samt tid upplevs utmanande på olika sätt utifrån de självupplevda inre ramarna.

In all education, regardless of the subject, teachers use teaching materials to impart knowledge. Studies have shown that textbooks are used more often in subjects like science and mathematics than in civics (Skolverket 2015a; 2015b). The purpose of this study is to examine teachers in grades F-9's perspective on the textbook as an instrumental tool in science education from function, purpose and class time as well as teachers' views on the relationship between textbook and curriculum. The study will also shed light on how teachers might be affected in their daily work with the textbook in relation to framework factors. I have, based on the purpose of this study issued following questions: In what way do the teachers describe the function of the textbook in the science classroom?, For what purpose do the teachers choose to use the textbook?, How much of the class time does the students study in their textbooks according to the teachers?, And what are the teachers' views on the textbook in relation to the curriculum? This study was conducted through a quantitative method, based on a questionnaire answered by 58 authorized science teachers in the primary- and secondary school. The questionnaire was posted on Facebook, in a Facebook group called NO i grundskolan. The results of this study shows that educational book's main function is to serve as a read aloud text that the class reads together and that the primary purpose of using textbooks in teaching is to serve as an inspiration, meant to inspire both students and themselves to create an interesting science education. The results also shows that the majority of teachers choose the textbook in relation to the curriculum and that they show an awareness of the need to complement the textbook in their teaching. It can also not be ignored that classroom design and framework factors such as class composition, time etc. can allow or restrict the activities that are workable in the classroom.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning lärare i idrott och hälsa har om friluftsliv samt vilken friluftlivsundervisning som bedrivs i några utvalda gymnasieskolor i Nacka kommun.   Vilken uppfattning om friluftsliv har gymnasielärare i idrott och hälsa i Nacka kommun? Vilken friluftsundervisning bedriver de? Vad begränsar och möjliggör friluftsundervisningen i Nacka kommun?   Metod I studien användes en kvalitativ intervjumetod, fem gymnasielärare som undervisar i idrott och hälsa i Nacka kommun intervjuades.   Resultat Lärarnas uppfattning om friluftsliv varierar och definieras med följande ord; avkoppling, njutning, säkerhet, vistelse/aktiviteter/rörelse i naturen, frisk luft, naturmiljöer, utemiljöer, skog och natur med betoning på fri. Orientering är något som många lärare använder sig av när de beskriver vilket undervisningsinnehåll de bedriver i friluftsliv. Enligt lärarna är friluftlivsundervisningen begränsad och tid är den faktor som påverkar friluftsundervisningen mest.   Slutsats I lärarnas undervisning finns det fler likheter än skillnader, trots olika uppfattning av friluftsliv. Alla skolor har goda förutsättningar för friluftsliv, med flera närliggande naturreservat och goda kommunikationer till platserna. Dock visar vår studie att goda förutsättningar inte är avgörande när det kommer till undervisning i friluftsliv på dessa platser. De begränsande ramfaktorerna är starkare än möjligheterna. Alla lärare är positiva till friluftsliv men tiden att genomföra friluftsliv ryms inte inom ramen för en vanlig lektion i idrott och hälsa. / Aim The purpose of this study was to investigate what opinion a teacher of physical education and health in Nacka Municipality has around outdoor activities as well as the outdoor teaching provided in Nacka municipality’s secondary schools. 1. What is the perception of outdoor living has been a teacher of physical education and health in Nacka? 2. What outdoor teaching conducts them? 3. What limits and allows outdoor teaching in Nacka?   Method The study used a qualitative interview method, five secondary school teachers who teach physical education and health in Nacka interviewed.   Results Teachers' perception of outdoor activities varies and are defined with the following words; relaxation, enjoyment, safety, stay / activities / motion of nature, fresh air, natural environments and outdoor environments, woods and nature with an emphasis on freedom. Orienteering is an activity that many teachers use as activity when they describing any educational content they carry out. According to the teachers, outdoor education is limited and time is the frame factor theory affecting outdoor teaching. Even administrative issues have an impact.   Conclusions There are more similarities than differences what it comes to the teacher's teaching, despite different views of outdoor activities. All schools have good opportunities for outdoor activities, with several nearby wildlife preserve and good transport links to the sites. However, the study shows that these favorable conditions may not always be decisive when it comes to the teaching of outdoor activities. The limiting frame factor theory is stronger than the possibilities. All teachers are positive for outdoor activities but the time to carry out outdoor activities does not fit within the frame of a regular lesson in physical education.

Detta examensarbete syftar till att utöka förståelsen för vad begreppet meningsfull fritid kan innebära i fritidshemmets verksamhet. Vi valde detta område därför att vi upplever en oklarhet i hur begreppet meningsfull fritid kan tolkas och realiseras i fritidshemmets verksamhet. Materialet som ligger till grund för resultatet består av kvalitativa intervjuer med sex verksamma fritidslärare i tre kommuner i Sverige. Resultatet är analyserat med tematiskanalys och strukturerat utifrån de teman som synliggjordes i informanternas utsagor. Av studien framkommer att fritidslärarna anser att barns inflytande tenderar att påverka om de uppfattar sin tid på fritidshemmet som meningsfull. Vidare framkommer det att begreppet meningsfull fritid inte har någon entydig betydelse och kan därför tolkas olika vilket medför att fritidslärare också arbetar med detta på olika sätt. Alla informanter som vi intervjuat är dock överens om att en meningsfull fritid bör utformas utifrån barnens behov och intressen. Resultatet visar även att ramfaktorer begränsar och påverkar barnens möjlighet till en meningsfull fritid. Utifrån vårt arbete drar vi slutsatsen att barns inflytande och delaktighet är betydelsefullt för att de ska uppleva sin tid inom fritidshemmet som meningsfull.

Media och tidigare forskning skildrar att lärare har dåliga arbetsförhållanden. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasielärares och högstadielärares i idrott och hälsa upplevelser samt förståelse av arbetsmiljön. För att uppnå syftet har en kvalitativ intervjustudie genomförts med 7 stycken lärare i idrott och hälsa. Resultatet har analyserats utifrån Aron Antonovskys teorier om KASAM samt Ulf P. Lundgren och Urban Dahllöfs teorier om ramfaktorer. Resultatet visar att arbetsmiljön upplevdes som god exempelvis med ett varierat utbud av fysiska platser att bedriva undervisning på, en öppen och förtroendefull social arbetsmiljö samt att lärare känner sig delaktiga i bestämmelser på skolan. Dock kan arbetsmiljön ibland upplevas mindre bra exempelvis att den är högljudd, sliten och att det kan uppstå vissa fall av konflikter mellan elever. Lärarna beskriver även att deras handlingsmöjligheter är sämre i någon av aspekterna som tid, scheman och grupper. Arbetsmiljön inverkar på undervisningarna genom exempelvis större krav på organisation och planering. Slutsatsen är att studien skiljer sig från tidigare forskning och medias skildring av lärares dåliga arbetsförhållanden. Dock visar studien  viktiga komponenter skolan kan arbeta med för att förbättra sin arbetsmiljö, exempelvis den organisatoriska arbetsmiljön. Om arbetsmiljön är hanterbar, begriplig och viktigast av allt meningsfull, kan det uppstå ett välbefinnande på arbetsplatsen.

Detta är en kvalitativ studie som avser att undersöka hur personal i fritidshemmet förhåller sig till barn i behov av särskilt stöd. I studien undersöks personalen i fritidshemmets värderingar, attityder mot barn med olika problematik. Attityder och värderingar undersökts också i samband med ramfaktorer för att se om dessa påverkar verksamheten.I styrdokumenten angående fritidshemmets uppdrag och verksamhet tas det upp hur arbetet ska främja individens utveckling såväl som emotionellt, socialt och kunskapsmässigt. Det står också tydligt att barn med psykiska besvär och behov av stöd ska tillägna sig det stödet och den undervisningen i fritidshemmet (SFS, 2010:800).Fritidshemmets verksamhet har både en grupp- och relationsorienterad natur och även om det tas upp en del hur arbete ska utföras i styrdokumenten, så framkommer det inte hur det ser ut i verkligheten. Fritidshemmet ska främja barns empati, solidaritet och respekt för människans olikheter och fostra dem till demokratiska medborgare. Därför blir det intressant att istället för att fokusera på barn så förs fokus över på fritidsläraren och dennes erfarenheter och kunskaper, samt dennes sätt att arbeta med barn med särskilda behov.Insamlingen av empiri har gjorts med kvalitativa forskningsintervjuer med yrkesverksamma fritidslärare. Den empirin har använts som primärkälla för mitt empiriska material. Vidare har den insamlade datan hanterats på ett medvetet vis och därefter granskats kritiskt utifrån olika påverkande faktorer. Informanterna som deltagit i studien är 5 pedagoger som arbetar på två olika skolor, i två rätt olika kommuner. Studien visar att likheterna i personalen i fritidshemmets värdering och medvetenhet av barnet, men också hur tydligt det hänger samman med kunskap och organisatoriska element som åligger i rektor och huvudmäns ansvar.

In this report the aim is to give an overview of what volunteers, in a small town of Sweden, can do to reinforce the obligatory second language education provided by the local government. I have answered my main questions: What reinforced language education do the volunteers provide to the adult second language learners? How do the local government employee teachers value the work that the volunteers provide? How does the work relate to science and the regulatory documents regarding second language acquisition? I have made interviews with 7 different sources. My main interest has been what the volunteers actually do when they meet the second language learners. And to know if their work has support in second language science, I have read several researcher’s publications to know what they say about second language acquisition in general. I have also described the basic linguistic vocabulary by giving a background to the study of language in general. In my analysis I have used a sociocultural approach in my weaving of the pedagogical work that the volunteers provide. The conclusion is that they mainly give social awareness and that they reinforce the functional categories of the spoken language. The teachers that were asked about the reinforced language education stress the importance of the work. Both language science and the Swedish regulatory documents regarding second language acquisition are found in their work.

Studien grundar sig i viljan att veta mer om stoffurvalet i skolämnet bild. Syftet är att fördjupa kunskap om hur redan erfarna bildlärare väljer tekniker och moment. Syftet besvaras genom frågeställningarna Vilka bildspecifika tekniker eller moment arbetar bildlärarna med i bildundervisningen på högstadiet? och Vilka faktorer påverkar urvalet av bildspecifika tekniker eller moment i bildämnet? Studien genomförs med metoden semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma bildlärare med lärarlegitimation. Data analyseras utifrån grundad teori och ramfaktorteori. I resultatet presenteras tre olika kategorier i vilka lärarna delades in. Kategorierna är bildlärare som väljer tekniker och moment utifrån erfarenhet, utifrån erfarenhet och läroplan, samt utifrån läroplanen. Det presenteras också sex tekniker och moment som är framträdande i bildlärarnas undervisning, samt ramfaktorer som kan påverka stoffurvalet.

Inledning Fritidshemmet har sedan 2016 haft ett eget kapitel i läroplanen. I detta kapitel anges vad fritidshemmets verksamhet syftar till och det centrala innehåll som undervisningen i fritidshemmet skall behandla. Fritidshemmen är ålagda att arbeta läroplanstyrt i sina verksamheter. Fritidslärares och rektorers förutsättningar för att implementera läroplanen ser mycket olika ut. Vi har undersökt vilka förutsättningar som fritidslärare och rektorer upplever att de har för att implementera läroplanens kapitel för fritidshem i sina verksamheter. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar som fritidslärare och rektorer upplever att de har för att implementera innehållet i läroplanens kapitel för fritidshemmet. Metod Studien har genomförts med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har kategoriserats och analyserats ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Resultat Resultatet av studien har belyst flera områden då materialet varit rikt. Studien visar att implementeringen av läroplanen i fritidshemmet inte har varit helt lätt att genomföra. Olika förutsättningar påverkar implementeringen av läroplanen, som vilken syn fritidslärare och rektorer har på verksamheten, vilken tid de har till samtal och dialog om uppdraget och till planering och utvärdering av verksamheten, men också lokaler och ekonomiska resurser. Utbildningsnivån hos fritidshemmets personal är en viktig aspekt för att implementera läroplanen, likaså att man som utbildad fritidslärare är den som är bärare av såväl kunskap om läroplanen och hur den skall implementeras som kvalitetssäkring av fritidshemmets verksamhet. Det som också framträder i studien är att den fysiska närvaron av personal på arbetsplatsen är en förutsättning för att kunna arbeta läroplanstyrt. En förutsättning för implementering är också rektors kunskaper om fritidshemmets situation och att de har en medvetenhet om fritidslärares behov.

Denna studie undersöker hur faktorer i form av ramar ur ramfaktorteorin, påverkar den undervisning en grupp aktiva och pensionerade lärare tillhandahåller främst nyanlända elever. Studien har utförts utifrån frågeställningarna; Hur uppger aktiva respektive pensionerade lärare att olika ramfaktorer påverkar deras undervisning av nyanlända elever? Hur har lärarnas arbetssätt förändrats över tid relaterat till de olika delarna i ramfaktorteorin?   Respondenterna bestod av 6 lärare, varav 3 aktiva och 3 pensionerade. De arbetar på skolor i en storstad respektive skolor på landsbygden. Analysen är gjord utifrån ramfaktorteorin, som ser på hur olika faktorer får konsekvenser på en lärares undervisning. Som metod för insamlande av material användes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning och bakgrund visar på att nyanlända elever kan gå miste om en likvärdig utbildning, då lärare i sin tur går miste på olika resurser som behövs för att tillhandahålla en likvärdig utbildning. Resultatet visar i sin tur på att lärare påverkas av de olika ramfaktorerna olika och att lärare behöver veta hur de kan påverka sin egen undervisning. Skolor och ledning behöver även bli tydligare hur denna undervisning skall gå till. Utöver det visar resultatet på att undervisning kan vara bristfällig för nyanlända elever och att det kan grunda sig i ekonomiska faktorer.