Denna uppsats presenterar en undersökning av fallstudiekaraktär. Fallet är ett matematiklärarkollegium på en gymnasieskola i Sverige, vilket studeras med inriktning på hur lärarna i det lägger upp sin undervisning, och varför de gör som de gör. Utifrån kvalitativa intervjuer behandlar uppsatsen hur tre av matematiklärarna beskriver att de introducerar begreppet derivata och orsakerna till deras lektionsupplägg. Intervjuerna analyseras med hjälp av en antropologisk didaktikteori. I uppsatsen redogörs för hur lärarna tänker sig sina undervisningsupplägg i sin helhet. Alla börjar emellertid avsnittet om derivata med en intuitiv beskrivning av detta begrepp. Denna beskrivning sker utifrån ett exempel om medelhastighet och momentanhastighet. Lärarna betonar den praktiska kunskapen, att kunna derivera, framför den teoretiska. Angående de faktorer som styr de tre lärarna till den undervisning de har lyfter lärarna fram olika företeelser. Kursplanen, läroboken och elevinflytande är de faktorer som lärarna ser som de som påverkar dem mest. Lärarna menar även att de framförallt påverkas av det de låter sig styras av och de betonar sitt eget tänkande som orsak till uppläggen. Utifrån den antropologiska didaktikteorin observeras en styrande faktor som de intervjuade lärarna inte tar upp: Den akademiska matematiska kunskapen. Denna påverkar lärarna indirekt genom att den påverkar kursplanerna och upplägget på läroboken som lärarna använder. Även elevernas förkunskaper är något som styr lärarna mycket.

Syftet med denna studie är att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-estetiska ämnena i förhållande till NO-ämnena, samt diskutera vilka kunskapsvärderingar detta återspeglar. Studien jämför förutsättningar kopplade till ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lärare mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Frågeställningarna som använts för att studera detta är följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-estetiska ämnens och naturorienterade ämnens villkor vad gäller ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lärares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvärderingar återspeglas i ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lärares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan ämnesgrupperna inom ovan nämnda ramfaktorer för att kunna diskutera kunskapshierarki mellan de studerade ämnesgrupperna. I undersökningen har en enkätstudie med kvalitativa och kvantitativa frågor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts. I enkätstudien deltog 59 lärare med sina erfarenheter och i intervjustudien, som bestod av två intervjuer med skolledare, belyses skolledarperspektivet.Resultatet visar att det går att diskutera kunskapshierarki mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Våra resultat pekar på att det är vanligare att det förekommer obehöriga lärare inom praktiskt-estetiska ämnen än inom NO-ämnen. Resultaten visar att det utifrån denna studie inte går att dra några generella slutsatser kring skillnader i ekonomiska resursfördelningen mellan ämnesgrupperna. Dock visar undersökningen att resurserna i hög grad verkar påverkas av lärarnas egna engagemang, något som i sin tur kan påverkas av rådande samhällsvärderingar där vissa lärare uppfattar vissa ämnen som viktigare än andra.

I den här uppsatsen undersöks konstens roll i bildämnet. Litteraturgenomgången tar bland annat upp hur kursplanen kan tolkas angående konstens roll i bildämnet. I en överblick över hur konsten kan delas in problematiseras begreppen samtidskonst och konstnärliga artefakter. Studien som genomförts har bestått av sex kvalitativa intervjuer med sex olika bildlärare verksamma i grundskolan i årskurs sju till nio. Resultatet berörde hur den traditionella konsten och modernismen finns med i bildämnet på olika sätt medan samtidskonsten fick förhållandevis litet utrymme i bildundervisningen. Undersökningen gav att bildlärarna upplevde att eleverna har svårigheter att ta till sig konst. Att konsten befinner sig långt ifrån elevernas livsvärldar. Många av bildlärarna upplevde att de inte hade tillräcklig kompetens eller/och resurser att genomföra en undervisning som handlar om samtidskonsten. En slutsats som kunde dras var att bildlärarens uppfattning om konst och tolkning av kursplanen blir betydande för konstens roll i bildämnet i praktiken. Frågor som följde av undersökningen var bland andra: Om en viss del av samtidskonsten, den som inte behandlar bilder, egentligen hör till bildämnets ansvar?Ska bildämnet vara ett bildspråkligt ämne med hantverk och bildgrammatik i fokus eller ett ämne där användandet av bilder i allmänhet är kärnan?

No description available.

Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pålandsbygden har vad det gäller mottagande av elever med annan språkbakgrundän svenska.Frågeställningarna är:Vilka krav ställspå de delaktiga rektorerna ochlärarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrågoranvändsen kvalitativ metod. Studiengörspå två olika skolori samma kommundär en lärare och en rektor på vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns några lokala riktlinjer ikommunen för nyanlända eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen på lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlärarna och kraven som ställs blir på så vis otydliga. Vidare visar resultatet att skolornas mottagandeofta brister då kommunen inte har rutinmässig hantering kring nyanlända elever. Lärarna på skolorna tycker att kommunen bidrar med för lite hjälpmedel och resurser den första tiden för att bedriva en bra undervisning för de nyanlända eleverna.Ökade resurser skulle enligt intervjuerna generera möjligheter för lärare att förbättra mottagandet av nyanlända elever.Trots påvisadebrister anser intervjupersonerna att skolornahanterar mottagandet av dessa eleverpå ett fungerande sätt.De anser inte att saknaden av en förberedelseklass i kommunen behöver vara en nackdel.

Bakgrunden till denna studie grundar sig främst i ett stort intresse för musikämnet men även att vi, under vår grundskoletid fick uppleva olika bra samt värdefull musikundervisning. Denna studie syftade till att få inblick i hur lärare upplever ramfaktorer och artefakters påverkan på undervisningen i musik. Genom åtta stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer har vi kunnat besvara våra frågeställningar: Vilka ramfaktorer anser lärarna påverkar undervisningen i musik? Hur uppfattar lärare ramfaktorer som möjligheter och begränsningar i undervisningen? Vilka artefakter anser lärarna påverkar undervisningen och på vilket sätt? Finns det likheter och/eller skillnader mellan de två delstudierna? Vi har genom studiens gång fått inblick i hur lärare resonerar kring de påverkande faktorerna samt vilka möjligheter och begränsningar de kan ge undervisningen i musik. Vi fann att ramfaktorerna lokal samt gruppstorlek är sådana faktorer vilka påverkar undervisningen mest och negativt om lokalen inte är ändamålsenligt samt ifall elevantalet är för många i förhållande till lokalen. En stor elevgrupp tenderar att missgynna undervisningen i musik och därför är den mindre elevgruppen att föredra då den bland annat bidrar till mer individualisering. Tillgångarna till artefakter såsom instrument är en av de viktigaste komponenterna för musikundervisningen då en stor del av undervisningen handlar om att musicera likt Lgr 11 förespråkar starkt för.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklärare från tre skolor behandlar ämnena folkmusik och populärmusik i musikundervisningen på högstadiet, samt hur undervisnigen påverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lärarens utbildning och läromedel. Undersökningen och intervjufrågor har baserats på ett citat från den nya kursplanen i musik: ”Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.”[1] Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om de föreligger skillander eller likheter i hur lärarna tar upp områderna folkmusik och populärmusik, samt om dessa får lika mycket utrymme i undervisningen. Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lärarna när det gäller folkmusik än inom populärmusiken. Något som även påverkas av de olika ramfaktorerna. [1]  Skolverket (2011) ››Kursplan Musik‹‹ i Läroplan för Grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 s.103

Denna studie undersöker vad några lärare på en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i några olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det är en kvalitativ, induktiv studie, som använder sig av intervjuer. Resultatet visar att lärarna ser IKT som något positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt många problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, både hos elever och lärare. Med utgångspunkt i detta förs en diskussion kring skolans möjligheter och utmaningar på IKT-området.

2011 kom en ny läroplan, Lgr 11, som ersatte den tidigare läroplanen Lpo 94. Den nya läroplanen innehåller bland annat beskrivningar om vad undervisningen i simning ska innefatta, till skillnad från Lpo 94. Vi författare har dock upplevt att det inte har skett någon förändring i lärarnas sätt att arbeta med simning sedan införandet av Lgr 11. Syfte: Syftet med studien var därför att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa tänker och arbetar kring simundervisningen inom årskurs 6-9 i några skolor inom Stockholms län. För att utreda detta har vi använt oss av följande frågeställningar; - Har lärarnas sätt att arbeta med simundervisningen förändrats sedan införandet av Lgr 11? - Hur ser lärarnas "simdidaktiska" överväganden ut? - Känner lärarna sig kompetenta att undervisa i simning? Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa i olika geografiska områden inom Stockholms län. Resultat: Resultatet av studien visar att ingen av de intervjuade lärarna arbetar annorlunda med simning sedan införandet av Lgr 11. Samtliga lärare känner sig kompetenta att undervisa i simning. Lärarnas "simdidaktiska" överväganden var svåra att urskilja och analysera, då endast två av de intervjuade lärarna organiserade någon form av simundervisning. Slutsats: Studiens slutsats är att de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa upplever sig kompetenta nog att undervisa i simning. Detta speglar dock inte deras sätt att arbeta med simundervisning, då redan simkunniga elever inte erbjuds möjlighet att utveckla befintliga färdigheter. / <p>Kurs Idrott III, vetenskapsteori och forskningsmetodik.</p>

Musik är inte längre ett gymnasiegemensamt ämne och arbetet för musiklärare på gymnasienivå är i förändring. Denna studie undersöker hur ramfaktorer påverkar de lärare som undervisar i musik som individuellt val i svenska gymnasieskolor. Studien är byggd på kvalitativa intervjuer med några av dessa lärare och beskriver deras syn på de ramar som påverkar deras undervisning. Studien presenterar lärarnas syn på lektionssalarna, undervisningstiden och undervisningsmaterialet. Resultatet av studien visar att tiden är det som lärarna anser sig mest påverkade av men att det samtidigt finns en väldig dubbelhet i tankarna om tiden. I resultatet tas också upp hur ramar påverkar andra aspekter av lärarnas arbete och deras professionella relationer.