Syftet med studien var att undersöka fritidslärares uppfattning om kvalitativ undervisning samt vilken inverkan legitimerade fritidslärare anser att olika ramfaktorer har på deras kvalitativa undervisning. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet står det att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet (Skolverket 2022b). Därför blir det intressant att undersöka fritidslärarnas uppfattning om undervisning i fritidshemmet. Utifrån detta syfte har det formulerats frågeställningar: Vad kännetecknar en kvalitativ undervisning enligt tillfrågade fritidslärare? Vilka ramfaktorer anser fritidslärare har störst inverkan på den kvalitativa undervisningen i fritidshemmet? Hur anser fritidslärare att de identifierade ramfaktorerna inverkar i den kvalitativa undervisningen? Vår kvalitativa studie byggde på det empiriska material som samlats in genom internetbaserade enkäter bestående av ett mindre antal frågor med möjlighet att i slutet lägga till en egen kommentar. För att analysera svaren användes öppna frågor vilket också möjliggjorde att på ett nyanserat sätt kunnatolka och förstå det empiriska materialet. Tolkningen skedde med hjälp avramfaktorteorin där olika ramfaktorer som inverkade på undervisningen kunde identifieras. Det gemensamma för kvaliteten i undervisningen tycktes vara att eleven skulle sättas i centrum. Dock skilde sig respondenternas uppfattning angående olika ramfaktorers inverkan på undervisningen.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur rektorer resonerar kring fritidslärarnas planeringstid och uppdrag. Ett ytterligare intresseområde i studien är att få en uppfattning av hur rektorer uppfattar hur fritidslärarna kan få förutsättningar till att kunna genomföra sin planeringstid för fritidshemmets uppdrag. Tanken till att utföra denna studie stöds i tidigare forskning och rapporter från Skolinspektionen som visar på brister gällande fritidshemmet och rektorers ledning och styrning av fritidshemmet. Studien analyseras utifrån ramfaktorteorin och maktperspektivet där utgångspunkten är intervjuer med rektorer då det finns forskningsluckor när det kommer till studier med just skolledning. Studiens resultat visar att rektorerna uppfattar sig själva vara insatta i fritidshemmets uppdrag och uppger att deras fritidspersonal har gott med planeringstid för att genomföra kvalificerad undervisning på deras skolors fritidshem. En gemensam syn på planeringstiden och en tydlig utgångspunkt för rektorerna är att planeringstiden ska användas effektivt.

En övervägande del av alla barn i Sverige har varit inskrivna på fritidshemmet under föregående läsår, samtidigt som fritidspersonalen upplever krav på att bedriva undervisning i fritidshemmet, där undervisningen dessutom ska utgå från läroplanens innehåll. Detta samtidigt som tidigare forskning tyder på att fritidshemmet på olika sätt måste samarbeta med skolverksamheten. Föreliggande studie har därmed i syfte att undersöka vilka möjligheter fritidspersonalen har för att planera för denna undervisning. Studien har sin teoretiska ansats i det ramfaktorteoretiska tänkandet, som i denna studie används för att kunna belysa de faktorer som upplevs ha påverkat fritidspersonalens planeringsarbete. För att kunna uppmärksamma personalens upplevelser gällande planeringsarbetet har studien baserats på intervjuer med fritidspersonal. Utifrån en tematisk analys, har tre teman skapats; Planeringstidens tillräcklighet, Göra annat än planeringsarbete under planeringstiden, samt Medvetenhet om läroplanen. Resultatet belyser både positiva och negativa upplevelser gällande samarbetet med ledningen och kollegorna i skolväsendet, samt huruvida fritidspersonalens uttalanden stämmer överens med den tidigare forskningen. I diskussionsdelen tolkas resultatet, samt jämförs exempelvis med tankarna som gav grund för detta arbete. Dessutom reflekteras det över vilken forskning som hade kunnat komplettera denna studie.

I styrdokument som omfattar ämneslärares uppdrag framskrivs att alla ämneslärare bör arbeta språkutvecklande i sin ämnesundervisning. Denna målsättning kommer ur en förändrad demografi och beskrivs vara av största vikt för att ge alla elever likvärdiga möjligheter att utvecklas inom respektive ämne. Samtidigt råder det tveksamheter kring om ämneslärare verkligen känner sig rustade för att möta denna kravsättning. Syftet i vår studie är att få en djupare kunskap om hur samhällskunskapslärare upplever sina förutsättningar att arbeta språkutvecklande i sin ämnesundervisning. Syftet omfattar även en ambition om att frambringa kunskap om vilka följder som lärarnas förutsättningar kan tänkas få, ur såväl undervisnings-, ämnes- som samhällsperspektiv. För att uppnå studiens syfte används semistrukturerade intervjuer vilka vidare analyseras utifrån framförallt ramfaktorteorin, en teori som utvecklats för pedagogisk forskning. Ramfaktorteorin möjliggör att se lärarnas förutsättningar i ljuset av ett flertal olika perspektiv såsom pedagogiska, organisatoriska och administrativa ramar som tillsammans påverkar processen mot ett uppställt mål - i vår studie ett mål som innefattar att arbeta språkutvecklande inom samhällskunskapsämnet. I studiens diskussion analyseras intervjumaterialet i relation till frågeställningarna och kommer fram till ett antal slutsatser. Å ena sidan vittnar samhällskunskapslärarnas berättelser samstämmigt om bristande förutsättningar ur flera ramfaktorteoretiska perspektiv, å andra sidan synliggörs även oroväckande konsekvenser på såväl undervisnings- som samhällsnivå i relation till samhällskunskapsämnets fostrande uppdrag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepersonal upplever deras arbetsmiljö. De frågeställningarna vi har utgått ifrån är: Hur upplever förskolepersonalen deras arbetsmiljö? Vad anser förskolepersonalen själva behöver förändras för att förbättra deras arbetsmiljö? För att få svar på studiens syfte så valde vi att använda oss utav en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkätundersökning. Vi har valt att utgå ifrån det psykosociala perspektivet där det framkommer att hur man reagerar på faktorer i sin arbetsmiljö är individuellt och därav ganska komplext. Resultatet utav denna studie anser vi visar på komplexiteten utav alla ramfaktorer och förutsättningar som förskolans verksamhet grundar sig på och som påverkar förskolepersonalens arbetsmiljö, och därav hur de kan uppfylla sitt pedagogiska uppdrag. De teman som framstod som stressande utav respondenterna insåg vi ändå är en del utav arbetsmiljön inom förskolan i dagens verklighet. Slutsatsen utav denna studie blir att för att kunna hantera stress bättre i arbetsmiljön inom förskolan så behövs det i makrosystemet arbetas mer med implementering utav styrdokument och skapa en ökad didaktisk medvetenhet. I sin tur så behövs det i mikrosystemet även arbetas mer med att få till ett bra samarbete i arbetslagen, och skapa större klarhet över de olika yrkesrollerna och vad det är som ingår i t.ex. en förskollärares uppdrag kontra en barnskötares uppdrag, och även vilka arbetsuppgifter som ingår däri.

Syftet var att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap resonerade kring tolkningsarbetet av kursplanen, vilka motiv som ligger bakom hur ämnesinnehåll prioriteras samt vilka faktorer som påverkar lärares sätt att tolka och realisera kursplanen. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med sex lärare i hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys. Det framkom att visst ämnesinnehåll kommer i kläm i undervisningen medan andra gavs mer utrymme. Generellt sett verkade den praktiska matlagningen vara ett dominerande inslag i undervisningen, med risken att annat ämnesinnehåll blev lidande. Fyra teman identifierades: ”Planering av undervisning kräver tolkningsarbete av kursplanen”, ”Motiv som ligger till grund för att visst ämnesinnehåll prioriteras i undervisningen”, ”Svårigheter med att realisera specifika ämnesinnehåll” och ”Kollegialt samarbete underlättar planering och genomförande av undervisning”. Lärares behov av att prioritera bland ämnesinnehållet verkade leda till att vissa innehåll hastades igenom, eller i värsta fall utelämnades helt. 118 undervisningstimmar i ämnet upplevdes inte tillräckligt för att inrymma ämnets innehåll på ett tillfredställande sätt. Kursplanens formuleringar verkar även öppna upp för tolkning, oönskade skillnader skulle kunna minskas med fortbildning och diskussion med ämneskollegor. Ökad undervisningstid och vägledning i tolkningsarbetet skulle kunna gynna likvärdigheten i skolan och öka elevers möjlighet till måluppfyllelse. Mer tid i ämnet och ökad satsning på kollegialt arbete skulle kunna leda till positiva effekter, både på individ och samhällsnivå.

Studiens syfte är att ta reda på vilket förhållningssätt naturkunskapslärare på gymnasiet har till den nya läroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare undersöktes lärarnas åsikter och för att analysera lärarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lärare. Resultatet visar att lärarna är positiva till den nya läroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lärare angav att läroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, Gymnasielärare, Intervjuer, Läroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning

Avsikten med det här examensarbetet är att studera ramfaktorerna för användning av museum i undervisningen, vilka resurser museer har för studenter och att undersöka tre lärares attityder gentemot användningen av museer i undervisningsprocessen. Avsikten är också att undersöka vilka historiedidaktiska effekter som användningen av museer i undervisningen kan ha. Målet är också att försöka ta reda på hur samarbetet mellan skolor och museer kan utvecklas och förbättras. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre museipedagoger samt tre lärare. Undersökningen visar att det finns tre typer av ramfaktorer som påverkar användingen av museer i undervisningen; konstitutionella ramfaktorer, organisatoriska ramfaktorer och fysiska ramfaktorer. De organisatoriska ramfaktorerna (skolans budget och tidsaspekter) utgör de största restriktionerna på undervisningen och användningen av museer i undervisningsprocessen. Undersökningen visar också att museer har flera olika typer av resurser som kan hjälpa till att överbrygga de hinder som ramfaktorerna ställer upp. Till exempel möjligheten för museets anställda att komma ut till skolorna, istället för tvärtom samt möjligheten för lärare att utbilda sig vid museet för att kunna guida klasserna själva utan kostnaden det innebär att boka en professionell guide. Vad som också framkommer i undersökningen också att lärare har en positiv inställning till användningen av museer i undervisningen och att de inte kan se några negativa aspekter av samarbete. Samarbetet mellan skola och museum kan dock förbättras med bättre kommunikation och dialog mellan lärare och museipedagoger. Undersökningen visar också att ramfaktorteorin skulle kunna utvidgas till att inkorporera också det individuella perspektivet, eftersom den som den ser ut nu inte tar detta perspektiv i beaktande. Till sist visar undersökningen att lärarna överlag är nöjda med historieförmedlingen på museerna och uppfattar den som överrenstämmande med de värden som undervisningen enligt styrdokumenten ska förmedla till eleverna. Både museipedagoger och lärare verkar också utgå ifrån att elevers historiemedvetande kan utvecklas med hjälp av museibesök. / The aim of this thesis is to study the frame factors for the use of museums in education, what resources the museums can provide for the students and to study three teachers attitudes towards the use of museums in education. The aim is also to study which history didactical effects the use of museum in education can have.The goal is to see how the cooperation between schools and museums can improve and develop. The method that has been used is qualitative interviews with three teachers and three museum pedagogues. The study shows that there are three types of frame factors that affects the use of museum in education and those are constitutional, organizational and physical. The organizational fram factors (the school's budget and time aspects) are the most prominent factors. The study also shows that musuems have several different types of resources that can help overcome the obstacles created by the frame factors. What the study also shows is that teachers in general have a positive attitude towards the use of museums in education. The cooperation can however improve in different ways, for example through better communication and dialouge between teachers and museum pedagogues. The study also shows that the theory of frame factors could be extended to include an individual perspective, since it at the moment does not take this into account. At last this study shows that the teachers are content with the history mediation at the museums and they all, teachers and museum pedagogues, believe that the students historical consciousness can develop through visits at the museum.

The purpose of this study was to learn what music teachers has to say about assessment. To find out what kind of tools and methods music teachers use when it comes to assessment and grading. Both summative assessment and formative. Also, to understand more about what tools they choose according to the difficulties they face when teaching. Finally, if and how music teachers collaborate with colleagues when it comes to assessment. With the help of sociocultural theory, the analysis was made of four qualitative interviews with music teachers. The participants of this study work in Sweden and have a varied amount of working experience. This study shows that music teachers use a number of tools to gather information about their students’ knowledge. Some use videorecording and likes to use it while others feel the opposite. Notes are used commonly among the participants though in different ways. Social moderation and collaboration between colleagues are sometimes used formally like planning the whole music program together and other times used more informal as discussions and advice given between colleagues. Formative feedback is a natural part of music education according to these participants, mostly acted out through simply talking with students and showing how. Video recordings of students performing can also be used for giving feedback in the class together with other students as a method for formative assessment. Observations is something that the teachers also want to talk about as a way of gathering information about students’ knowledge and the professional decision about grades. Difficulties that affect the teachers’ assessment such as classroom design and time is brought up in the interviews. The music teachers must find a balance between documenting students’ achievements and simply being in the room, focusing on the present moment.

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap om hur bildlärare på högstadiet och gymnasiet arbetar med bildanalys, vilken betydelse bildlärare tillmäter bildanalysen, samt hur eller om de viktar bildämnets teoretiska och praktiska delar i bedömningen. Sex bildlärare har intervjuats i kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att fånga upp olika aspekter kring bildanalys, t.ex. formativa och summativa aspekter, men också eventuella motsägelser. Resultatet av intervjuerna visar att det varierar hur mycket bildanalys de sex lärarna har i sin undervisning, samt att vissa av lärarna anser att praktiska skapandet är viktigare, både i undervisning och för bedömning, oavsett hur mycket bildanalys man bör undervisa i sett till styrdokumenten, samt att bildanalysen inte alltid är integrerad med det praktiska skapandet.