Färska studier visar på att elevantalet med diagnoser inom AST, som ADHD, ADD, tvångssyndrom, ångest m m, ökar. Hur klarar lärarna, utifrån kunskap, värdegrund och resurser, att undervisa i en skola som fungerar för alla? Finns det anpassningar skolan kan göra som skulle underlätta för alla elever och samtidigt gynna elever med AST? I den här studien har jag tagit avstamp i forskning kring elever, barn och ungdomar, med autism eller med autistiska drag. Jag har gjort ett avsiktligt urval och låtit 8 lärare, från olika delar av landet, svara på frågor gällande deras situation i klassrum och skolmiljö, hur de arbetar för att inkludera alla elever för att nå läroplanens mål, vilka resurser de har och vad de skulle önska, om de sett en ökning av elever med AST och vilken typ av anpassningar som i huvudsak görs i dag. Av resultatet kan jag utläsa att alla lärare önskar mer resurser för extra anpassningar, att ramfaktorerna inte är tillfredställande på 7 av 8 ställen och att det är mellan 15-20 % av eleverna som är i behov av extra anpassningar, var än i landet skolan ligger.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om didaktiska val som några yrkesverksamma förskollärare gör samt hur de anpassar lärmiljön till barn med koncentrationssvårigheter för att möjliggöra en likvärdig förskola.   Genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma legitimerade förskollärare undersöks hur informanter definierar barn med koncentrationssvårigheter vilka didaktiska val de gör samt vilka är betydelsefulla faktorer för deras arbete. Studien innefattar ett resonemang om en likvärdig förskola för alla barn, exempel på vilka pedagogiska metoder och arbetssättet som kan användas i arbetet med barn med koncentrationssvårigheter samt vilka hinder och förutsättningar finns i arbetet med dessa barn. Studien utgår ifrån ett didaktiskt perspektiv, där didaktiska frågor genomsyrar texten. Resultatet av studien visar att förskollärare definierar barn med koncentrations problematik utifrån deras svårigheter att sitta stilla, hålla fokus, avsluta påbörjad uppgift, lära sig och skapa goda relationer med andra personer. Studien visade även att en god lärmiljö för dessa barn kännetecknas av ordning, struktur, tydlighet, flexibilitet och förutsägbarhet. Förskollärarna erbjuder stödinsatser i form av bildstöd, anpassningar av pedagogiskt material och fysisk miljö, tillgänglighet, ett professionellt pedagogiskt förhållningssätt och extra resurspersonal, när det finns möjlighet. Studien visade även att ramfaktorer villkorar undervisningen och påverkar förskollärarens didaktiska val.

Denna studie utformades med syfte att identifiera faktorer som ramar in valet av läromedel vad gäller engelskämnet i år 1-3 och som därmed utgör en viktig del av förutsättningar för undervisningen. Vidare syfte var också att undersöka korrelationen mellan dessa faktorer och att bilda en uppfattning om lärares syn på läromedel. Data till studien samlades in genom en digital enkät uppbyggd främst av kvantitativa frågor men med ett kvalitativt inslag och riktade sig till lärare som arbetat i årskurs 3 under de senaste tre åren. Studiens utfall indikerar att faktorer inom det pedagogiska ramfaktorområdet är det som oftast och i störst utsträckning påverkar lärarnas val av läromedel. Exempel på dessa är lärarhandledning och läroplanen samt andra pedagogiska val. Ytterligare ramfaktorområden som studieresultatet indikerar har en inverkan är ekonomiska, personliga och organisatoriska faktorer. Resultatet av studien indikerar också att det finns en korrelation mellan hur bekväm lärare är med att undervisa i ämnet och hur många år de varit yrkesaktiva.

Den här studien utgår ifrån förskollärares erfarenheter och syn på utevistelsen i förskolan. Undersökningen beskriver hur förskolor realiserar utevistelsen, och synliggör förskollärares tankar och resonemang kring syftet med utevistelsen. Studien visar även hur utevistelse planeras och genomförs, samt redogör för olika faktorer som kan påverka utevistelsen. Förutsättningarna för utevistelsen varierar på förskolor och påverkas av olika ramar och hur möjligheter och handlingsutrymme tas tillvara av pedagogerna.   Att förskolor använder mycket av sin tid till utevistelse är idag allmänt vedertaget, och därmed blir forskning inom området betydelsefull utifrån ett barnperspektiv. Metoden som används i studien är enligt den kvalitativa forskningsprincipen, där fem förskollärare från spridda förskolor i olika kommuner ingår som respondenter. Som forskningsverktyg har ljudinspelade semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer använts. Intervjuerna och observationerna har genomförts i direkt anslutning till varandra under samma dag på var och en av de fem förskolor som ingår i studien.     Resultatet i undersökningen visar ett mönster i att det finns en grundtanke om att utevistelse är någonting bra, och att utevistelsen upplevs som ett viktigt inslag i förskolans verksamhet, både för barnen och för organisationens struktur. I resultatet. redovisas också olika faktorer som påverkar verksamheten utifrån olika ramar. Studien visar också intressanta samband och skillnader mellan den pedagogiska verksamheten och förskolans olika miljöer, och pedagogers individuella synsätt på förskollärares förhållningssätt och roll under utevistelsen. Sammanfattningsvis redovisar resultatet olikheter och likheter kring utevistelse på förskolan som innebär att barnen erbjuds olika förutsättningar till utveckling och lärande beroende på vilken förskola barnet går.

Uppsatsens tema är arbetsmiljö och förskolepersonals upplevelse av stress i förskolan. Ämnet är aktuellt då förskolepersonalens psykiska välmående minskar i takt med att kraven ökar. Allt från ökade krav i den statliga läroplanen gällande pedagogik och dokumentation till högre krav från chefer och huvudmän gällande effektivitet och ekonomiska besparingar. Syftet med studien har varit att med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer ta reda på vilka faktorer det är som påverkar förskolepersonalens upplevelse av stress och andra områden relaterade till stress. Ramfaktorteorin och krav-kontroll-modellen har använts för att analysera resultatet och sätta in det i en kontext som förklarar arbetssituationen. Resultaten visar att det finns faktorer i allt från pedagogens bakgrund och erfarenhet till förskolans dagliga rutiner och huvudmannens organisationsform som inverkar i den sammanlagda upplevelsen av stress. Bortfall av ordinarie personal och hur förskolan hanterar vikariesituationen är den enskilda faktor i vardagen som har högst bidragande orsak till upplevelsen av stress, och det framgår tydligt att de olika förskolorna arbetar med både detta och andra områden på väldigt olika sätt. Att förskolan arbetar med en åtgärdsplan för att minska risken för stress bland personalen ansågs vara särskilt betydande för den upplevelsen av stress. Trots lagstadgade krav är det dock för få arbetsgivare som tar fullt ansvar för detta.

The purpose of this study is to investigate how school principals view frame factors effect on musical education. Previous studies indicate that music teachers find that frame factors as classrooms, musical equipment and group sizes influence which musical activities they can use. The individual pedagogue can also be seen as a frame factor. The method of this study is semi structured interviews with six school principals. These interviews show that the school principals think that their schools have the required means to provide musical education in secondary school. The principals say that they often have possibility to make investments in the musical education after a dialogue with the school’s music teacher. All school principals stress that the particular pedagogue is the most important frame factor. / Syftet med studien är att undersöka hur rektorer ser på ramfaktorers påverkan på musikundervisningen. Tidigare forskning visar att musiklärare upplever att ramfaktorer som lokaler, utrustning och gruppstorlekar påverkar valet av musikaliska aktiviteter i undervisningen. Även den enskilde pedagogen tas upp som en ramfaktor. Studiens metod är halvstrukturerade intervjuer med sex rektorer. Studien visar att rektorerna upplever att deras skolor har goda förutsättningar att bedriva musikundervisning på högstadienivå. Rektorerna anser också att investeringar oftast kan genomföras efter dialog med musiklärarna. Samtliga rektorer i studien framhåller den enskilde pedagogen som den avgörande ramfaktorn för musikundervisningen.

Syftet med denna undersökning var att undersöka om undervisningen för de begåvade eller högpresterande eleverna dels var meningsfull, men också att undersöka om undervisningen antog en accelererande eller berikande karaktär. Utöver detta undersöktes lärarnas uppfattning om vilka kringliggande faktorer som påverkade deras undervisning. Detta var av intresse då alla elever i den svenska skolan, enligt skollagen, har rätt till att nå så långt som möjligt i sitt lärande. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer. Totalt nio lärare, vilka var behöriga att undervisa i matematikämnet i årskurs 4-6, intervjuades. De analysverktyg som användes var begreppen acceleration och berikning samt en modell för vilka matematiska färdigheter som alla elever skall utveckla för att analysera undervisningens natur samt meningsfullhet. Ramfaktorteorin användes vid analysen av bakomliggande faktorer till matematikundervisningens utformning. Resultatet visar att de flesta undervisningsmetoder lärarna använder sig av är, enligt den modell som används, meningsfull. De allra flesta undervisningsmetoder är av berikande karaktär, dock förekom även undervisningsmetoder av accelererande typ. De bakomliggande faktorerna för matematikundervisningens upplägg visar sig vara variationsrik där flera olika typer av faktorer påverkar undervisningens utformning. Slutsatsen är att de begåvade eller högpresterande elever ges undervisning som är meningsfull och mestadels berikande och att matematikundervisningens upplägg inte beror på en enskild faktor, utan att flera bakomliggande faktorer påverkar undervisningens utformning. Nyckelord: Acceleration, berikning, begåvade elever, matematiska färdigheter, ramfaktorer.

Forskning och egna erfarenheter tyder på att högpresterande elever inte utmanas tillräckligt. Syftet är att undersöka hur lärare differentierar svenskundervisningen med högpresterande elever i åtanke, och vilka förutsättningar som krävs för att genomföra en sådan undervisning. Frågeställningarna är: 1) Hur beskriver lärare i årskurs 4–6 att de differentierar svenskundervisningen med högpresterande elever i åtanke? och 2) Vilka förutsättningar anser lärare i årskurs 4–6 är viktiga för att de ska kunna differentiera svenskundervisningen med högpresterande elever i åtanke? Studiens inriktning är kvalitativ med kvantitativa inslag. En enkätundersökning gav resultat som analyserades utifrån begreppen berikning, acceleration, scaffolding och proximal utvecklingszon respektive ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärarna använder olika differentieringsstrategier, framför allt berikning, och flertalet differentieringsmetoder, såsom att erbjuda valfrihet eller utmana genom fördjupning eller svårighetsgrader. Därtill är framför allt tillräckligt mycket tid och lärarkompetens förutsättningar för att kunna differentiera undervisningen för högpresterande elever.

Lärare har idag ansvaret för granskningen av de läroböcker som används i undervisningen, samtidigt som styrningen av skolan utgörs av ett ramverk av olika faktorer vilka påverkar undervisningssituationen. Syftet med studien är att skildra lärares val och användning av läroböcker i svenskundervisning för årskurs 4–6. Studien har skett genom en enkätundersökning med 175 verksamma svensklärare i aktuella årskurser. Resultatet visar att läroboken har en fortsatt central ställning i undervisningen då den används kontinuerligt av lärarna. Hur läroboken används beror i stor del på lärarens egen pedagogiska grundsyn, dock uppvisar lärarna en varierad användning av läroböcker snarare än en konstant. När det kommer till valet av läroböcker har politiska och administrativa ramfaktorer en påverkan. Trots det upplever lärarna en hög autonomi i sitt val av läroböcker och valet påverkas snarare av faktorer som de själva anser viktiga vid användandet av läroboken i sin undervisning. Slutligen visar studien att det även finns ämnesspecifika behov för svenskämnet som har betydelse för lärares användning av läroböcker.

Samverkan är när fler än en grupp tillsammans skall arbeta mot samma mål. Eftersom att skola och fritidshem integrerats mer med varandra har även fritidslärarna fått nya uppdrag iden ordinarie skolan. Fritidshemmet erbjuder plats till barn mellan förskoleklass och tretton år om behov finns. Fritidshemmet har ett uppdrag att komplettera den ordinarie skolan. Fritidshemsverksamheten lyder under skollagen liksom den ordinarie skolan gör. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur fritidslärare upplever att samverkan mellan arbetslagen fritidslärare och klasslärare fungerar samt hur detta kan tänkas påverka fritidshemmet. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex stycken fritidslärare och har en fenomenografisk ansats. I analysarbetet har ramfaktorteorin även använts till de teman där det varit relevant. Informanterna har vittnat om liknande upplevelser där de upplever att de allt för ofta är de som hjälper klasslärarna, på klasslärarnas villkor utan att få någon hjälp tillbaka. Det jag genom informanternas svar i förhållande till tidigare forskning kunnat utläsa är vikten av att ha tydliga riktlinjer för hur, var och när samverkan skall ske. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>